Klassblind familjepolitik drabbar Handels medlemmar

Förra veckan släpptes LO sin årliga jämställdhetsbarometer som konstaterar att svensk familjepolitik är klassblind. LO-förbundens medlemmar har inte samma möjligheter och rättigheter att kombinera arbete och familj som andra på arbetsmarknaden. Detta gäller även Handels medlemmar.

Många av Handels arbetsplatser präglas som bekant av slimmad bemanning, otrygga anställningsformer, korta deltidskontrakt och oregelbundna arbetstider som upplevs orättvist fördelade. På lagersidan utgörs en stor del av arbetsstyrkan av inhyrd personal. Företag inom handeln använder i större utsträckning strategier för att kunna bemanna med så flexibel personalstyrka som möjligt. Genom en slimmad grundbemanning och därutöver tidsbegränsade anställningar, deltidsanställda och inhyrd personal, kan arbetsgivare precisionsanpassa antalet anställda till efterfrågans variationer beroende på säsong, veckodag eller tid på dygnet (Kongressrapport 2021: Handels om löner och arbetstider, s.38).

Med andra ord kanske det inte är så konstigt att branschen gång på gång säger sig ha svårt att rekrytera och behålla personal? Svenskt Näringsliv kallar svårigheten att hitta rätt kompetens för en ”tickande bomb” i en rapport från 2021. De pekar på utbildning som lösning. Men hur skulle det vara om man förbättrade arbetsvillkoren och lönerna? Vi vet från våra egna medlemsundersökningar att de flesta trivs mycket bra med sina arbeten inom handeln, men att villkoren och lönen får många att till slut lämna branschen. Om branschen ska lyckas rekrytera och behålla rätt kompetens, så behöver se över vilka löner och villkor de anställda erbjuds.

Denna fråga är sannolikt särskilt viktig om branschen vill rekrytera och behålla män och kvinnor som befinner sig mitt i livet eller i barnafödande ålder. När arbetsvillkoren utgår från att du ständigt måste vara flexibel och kanske rent av sova med mobilen under huvudkudden, är det förstås svårt att få ihop arbete och familj. Att tacka nej till extrapass kan innebära såväl förlorad nödvändig inkomst som att du inte blir tillfrågad nästa gång om att jobba. Dessutom utgår givetvis ingen betalning den tid du är ”stand by”, vilket gör att gränsen mellan jobb och fritid blir otydlig och därmed skapar stress.

Till skillnad från tjänstemän så har LO-medlemmar relativt litet inflytande över sin arbetstid. Därför är det hög tid att familjepolitiken inte enbart utgår utifrån tjänstemännens flexibla arbetsvillkor. Socialdemokraternas förslag om familjeveckan är ett sätt att underlätta kombinationen av familjeliv och arbete för LO-arbetare. Ett annat förslag som skulle underlätta hade varit en förskola som håller öppet utanför kontorstid, då sex av tio arbetarkvinnor jobbar utanför kontorstid. Kommuner är idag nämligen inte skyldiga att erbjuda omsorg på kvällar, nätter och helger. Även om kommunen gör det ställs ofta högre krav än om föräldern jobba runder kontorstid. LO:s förslag om att se över en ny modell för föräldraförsäkringen är också intressant.

En klassblind familjepolitik är inte värdig ett samhälle som strävar efter jämlikhet.

Gratis vara med i facket för alla på gymnasiet

Sedan 1990-talet har antalet medlemmar i fackliga organisationer (organisationsgraden) i Sverige sjunkit stadigt. I mitten på 1990-talet var tre av fyra arbetare i handeln med i ett fackförbund. För ett par år sedan hade organisationsgraden sjunkit så pass att bara varannan arbetare i handeln var fackmedlem.

Unga hör till de grupper där organisationsgraden sjunkit mest. Men i och med covid-19-pandemin hände något. Då insåg fler värdet av ett fackligt medlemskap och pandemin och organisationsgraden ökade mer än den gjort under senaste 30 åren. Organisationsgraden för arbetare i handeln ökade till 55 procent under år 2020 och 2021. Trots detta kvarstår faktumet att dagens gymnasielever, födda efter millennieskiftet, har vuxit upp i ett samhälle där den fackliga organisationsgraden har sjunkit stadigt.

Det finns flera orsaker till detta. Det handlar bland annat om att skattereduktionen för fack- och a-kasseavgiften tagits bort och att avgiften för a-kassan höjdes mycket kraftigt år 2007.

En annan orsak, som bland andra forskaren Anders Kjellberg lyfter fram, är den stora ökningen av tidsbegränsade anställningar sedan 1990-talet. Även bland anställda med tidsbegränsade anställningar är unga överrepresenterade, särskilt bland de allra otryggaste formerna. Av handelsanställda i åldern 16–29 år hade 37 procent en tidsbegränsad anställning år 2020. I åldern 30–64 var motsvarande andel elva procent. Unga med tidsbegränsad anställning på deltid står delvis utanför gemenskapen på arbetsplatsen, särskilt om arbetet utförs på kvällar och helger.

Mycket tyder vidare på att unga i allmänhet har begränsade kunskaper om vad en fackförening eller kollektivavtal är. Okunskapen riskerar att utnyttjas av arbetsgivare. Att fällorna är många för unga sommarjobbare har tidningen Arbetet tidigare rapporterat om. Det är till exempel vanligt att unga sommarjobbare inte får skriftliga anställningskontrakt och sedan känner sig lurade när lönen inte stämmer överens om vad som sagts muntligt. Andra har behövt provjobba gratis, arbeta utan kollektivavtal med löner så låga som 25 kronor i timmen eller i glasskiosker på solskenskontrakt där man skickats hem utan lön regniga dagar.

Även i övrigt är arbetsmiljön för unga sämre. Det visar en enkätundersökning från Arbetsmiljöverket 2017 som bland annat Handelsnytt rapporterat om. Sexuella trakasserier, jobb trots sjukdom och ingen företagshälsa är några av problemen som uppmärksammas. Så visst har facket en viktig roll att spela för unga!

Men för den som jobbar vid sidan av gymnasiestudierna kan det kännas dyrt att vara medlem. Därför har det sedan länge varit gratis för elever på handelsinriktade program att vara medlemmar under studietiden. Sedan januari i år är det gratis att vara medlem i Handels för alla som går på gymnasiet, oavsett vilket program, och jobbar i handeln.

Gäller detta dig, vänta inte, bli medlem redan idag. Och du som jobbar i handeln, sprid detta vidare. Du är värd bra arbetsvillkor och en god arbetsmiljö, oavsett om du jobbar extra vid sidan av studierna eller är fast anställd. Ju fler medlemmar, desto starkare!

Thea Holmlund

Handelsanställdas jobb utvecklas och det är bra

En sak som slog mig när jag i förra veckan, tillsammans med Handels ordförande Linda Palmetzhofer, besökte medlemmar och förtroendevalda på IKEA:s planeringsstudio i Sickla var vilken yrkesstolthet de handelsanställda utstrålade. Som tidigare anställd säljare i samma köpcentrum blev jag berörd av yrkesskickligheten.

Jag slogs också av hur viktigt det är att bekämpa en nedvärderande syn på handelsanställda. En syn som saknar grund i verkligheten.

För Handels är det självklart att arbetaryrken inom handeln utvecklas. Det tycker vi är bra och en naturlig del av teknikutveckling, digitalisering och omställning till mer hållbar handel. Det handlar fortfarande om arbetarjobb. Jobb som behöver uppvärderas och där personalens yrkesskicklighet behöver värdesättas mer. De handelsanställda är branschens viktigaste resurs. Arbetsgivarna vinner på att satsa på den resursen.

Ett exempel på allt detta är IKEA:s nya butikskoncept med planeringsstudios där handelsanställda säljare med personlig service hjälper kunder att planera, beställa och på så vis köpa kundanpassade heminredningslösningar för bland annat kök, förvaring, sov- och badrum. Samma service finns på IKEA:s större varuhus. Nu kan fler kunder träffa IKEA:s personal (och Handels medlemmar) för att få hjälp närmare hemmet.

Vi känner inte igen en bild av att arbetarjobben försvinner. Tvärt om. Handelsanställdas yrken utvecklas och kompetensbehoven är stora. Det krävs ännu mer kompetens och utbildning för att klara många av de arbetsuppgifter som Handels medlemmar dagligen utför. Vi ser också att många av de hantverkskompetenser som historiskt varit viktiga i handeln nu är på väg tillbaka när fler affärsmodeller behöver bli mer cirkulära och hållbara. Många jobb kräver också högre teknisk kompetens.

IKEA:s butikskoncept visar på det självklara i att det inte går att skilja ett företags digitala kanaler från fysiska försäljningsställen. De hänger ihop. Det är inte e-handel eller butik. Det är handel och kunderna förväntar sig att handelsföretagens kanaler hänger ihop. Handels medlemmar jobbar dagligen med att serva kunder på många olika sätt, till hjälp har de både fysiska och digitala handelskanaler.

Klart är att det fysiska mötet fortfarande är viktigt. Många kunder vill träffa en människa för att diskutera sina inköp och med hjälp av säljarens kompetens få stöd att handla rätt och kundanpassat.

Ibland går det nästan att ana en föraktfull syn på arbetare i Sverige 2022. Arbetare i handeln behöver värdesättas och ses på utifrån dagens verklighet. Utan handelsanställda skulle Sverige snabbt stanna. Det handlar om komplexa samhällsviktiga jobb som verkligen kräver sin kompetens och yrkesskicklighet. Hela samhället utvecklas, det gäller självklart också arbetarjobben.

Det står också tydligt i den LO-gemensamma organisationsplanen att det är ”självklart att arbeten som utvecklas och tillförs ny teknik och nya arbetsuppgifter inte därmed automatiskt blir ett tjänstemannajobb. Den tolkningen har också Arbetsdomstolen slagit fast i ett antal domar där frågan gällt vilket avtal som ska tillämpas för sådana nya arbeten.”

LO konstaterar att företags arbetsorganisationer ständigt förändras, att kraven på utbildad arbetskraft ökar och att: ”Allt talar för att de traditionella arbetarjobben kommer att fortsätta att förändras. Det innebär att till exempel lednings‑, planerings och visst administrativt arbete kommer att ingå i det direkta produktionsarbetet i större utsträckning än tidigare. Det betyder inte att dessa arbeten blir mera tjänstemannabetonade utan att behovet av tjänstemannabefattningar helt enkelt minskar. Det är egentligen en normal strukturell förändring och inte en gränstvist”.

LO skriver även att det tyvärr ibland förekommer en helt felaktig uppfattning om att LO-förbundens avtal inte är tillämpbara på arbetsuppgifter med mer kvalificerade arbetsmoment.

Handels delar givetvis LO:s gemensamma syn på detta.

Daniel Söderberg Talebi

En historisk seger på Amazon

25 år efter att Amazon öppnade sitt första lager lyckades de anställda i april bilda det första facket någonsin på Amazon i USA. Med 2654 röster för facklig organisering och 2131 röster mot skriver fackklubben i New York historia. En kollektiv röst för bättre arbetsvillkor tvingar nu Amazon till förhandlingsbordet.

Ungefär samtidigt som denna historiska omröstning avgjordes läckte interna dokument från Amazon ut som berättar en del om varför det tagit 25 år att komma hit. Historien om Amazon är nämligen också historien om ett av världens mest antifackliga företag, i ett land med antifacklig lagstiftning, som gjort allt för att motarbeta organiseringen för bättre arbetsvillkor. De läckta dokumenten innehåller Amazons planer på att lansera en app där de anställda ska kunna kommunicera med varandra. Men bara om sådant som företaget själva anser kunna leda till högre produktivitet. Ord som ”facket”, ”löneförhöjning” och ”rättvisa” föreslås automatiskt blockeras. Även ordet ”toaletter” finns på listan över förbjudna ord. Det är svårt att inte koppla det till nyheterna om att anställda tvingats kissa i flaskor för att hålla arbetstempot uppe och undvika att få sparken.

Det är inte första gången som Amazon får uppmärksamhet i media för teknik som riskerar att få negativa konsekvenser för de anställda. Omfattande datainsamling via plocksystemen används för att fatta beslut om avsked och 2018 patenterade man ett armband som vibrerar om de anställda rör sina armar åt fel håll.

Därtill satsar företaget tiotusentals miljoner på att på andra sätt motverka facklig organisering. De anställda tvingas på arbetstid att gå på antifackliga föreläsningar och personalomsättningen ligger på 150 procent vilket försvårar medlemsrekrytering. Före omröstningen i New York avskedades Chris Smalls, som lett organiseringsarbetet, efter en protest mot Amazons smittskyddsarbete. Den oberoende fackföreningen som Smalls sedan startade finansierades genom gräsrotsinsamlingar.

Amazon ser helst att de anställda varken behöver gå på toaletten eller kan göra sin röst hörd. Men det är tydligt att kampen för ett bättre arbetsliv långsiktigt varken kan stoppas med antifackliga metoder eller genom att förbjuda de anställa att prata om toaraster, löner eller facklig kamp. Mycket återstår att göra men förhoppningsvis inspirerar segern fler på Amazon att organisera sig.

Hur gick det för handelns delbranscher under 2021?

Hur gick det för Handeln under 2021? Det är en intressant och viktig fråga att fördjupa sig i sett i ljuset av pandemin. Vad hände med handeln när samhället började återgå till en normalitet som till en början möjliggjordes av att allt fler vaccinerade sig?

Vi har tidigare rapporterat om en övergripande positiv försäljningsutveckling, tecken på en modehandel i återhämtning och en stärkt fysisk handel då samhället öppnats upp. Nu finns också siffror över årsutvecklingen för olika delar av handeln att titta närmare på. Det görs i denna text. Följande diagram visar försäljningsutvecklingen för handelns olika varuslag inom sällanköp:

Utifrån tabellen finns det några saker som är särskilt intressanta att notera:

• Samtliga varuslag har en positiv försäljningsutveckling. I de flesta delbranscher ska det ses som ett styrkebesked snarare än en återhämtningseffekt eftersom handelns försäljning var positiv i de flesta delbranscher även under 2020.
• Det stora undantaget är modehandelns olika varuslag. Vi ser nu svart på vitt att det har skett en ansenlig uppgång. Det är en form av styrkebesked, men det rör sig om en återhämtning, inte ett osedvanligt starkt försäljningsår.
• Modehandelns uppgång kan till stor del förklaras av en återgång till ett öppnare samhälle där människor är mindre förpassade till hemmet. Det är här pandemins effekter på människors liv syns allra mest.

Men modeartiklar är inte de enda varuslag som tycks ha påverkats av att vi är mindre bundna till hemmet. Heminteriörer har inte påverkats mycket, men för varor som ”Bygg, järn och färghandel”, ”Hemelektronik och ”Bok, papper och media” har tillväxten avtagit. Vi ser dock en försäljningsökning här, liksom kring alla andra varuslag.

Med en ökande försäljning är det rimligt att det handlare växlar upp genom satsningar på sin personal som fick dra det tunga lasset under pandemin. Det är en fråga om ersättning till befintliga anställda, men också en fråga om högre personaltäthet och kompetensutveckling.

Dags att tömma garderoben på Gudrun Sjödéns kläder

Det har gått 46 år sedan Gudrun Sjödén öppnade sin första butik i Stockholm. Hennes färgstarka och ofta mönstrade kläder i naturmaterial har varit otroligt populära. Företaget omsätter nu 870 miljoner kronor och säljer sina kläder i ett 70-tal länder.  Hennes stil har ofta förknippats med den så kallade kulturtantens.

Samtidigt med framgångarna har grundaren själv varit kontroversiell. Hon har envist vägrat att teckna kollektivavtal och framhållit att kvinnor som släpar efter i lön och pension får skylla sig själva. Men senaste granskningen från Expressen visar att problemen når mycket djupare än så. Fram tornar bilden av en arbetsmiljö som präglas av rasism, härskartekniker och kränkningar. Ett 20-tal nuvarande och före detta medarbetare berättar om ett skräckvälde där Gudrun Sjödén och vd Ann Adelsson styr. Vittnesmålen handlar om mobbning, hot, kränkningar och rasism.

Den som tidigare var ansvarig för personalfrågor hos Gudrun Sjödén berättar att han hade samtal med minst ett par anställda i veckan som kände sig nedtryckta av ledarskapet. Flera tidigare anställda beskriver en arbetsmiljö där anställda gråter på toaletten efter att anställda blivit förlöjligade eller utskällda på stormöten. Ett ord som återkommer i beskrivningarna är skräckvälde.

Det här handlar alltså om ett företag som profilerar sig som miljömedvetet och hållbart, vars ägare har prisats flera gånger genom åren som ett föredöme, bland annat med kunglig medalj, pris för hållbarhet och så vidare. Att företaget saknar kollektivavtal har inte spelat någon roll för priser och utnämningar.

Möjligen har folk i allmänhet nöjt sig med att Gudrun Sjödén hävdat att hon har lika bra villkor för sina anställda som om det funnits kollektivavtal. Förhoppningsvis är det slut med det nu. De nya rapporterna om missförhållanden i företaget borde leda till två saker: för det första att målgruppen för Gudrun Sjödéns produkter, mogna och medvetna kvinnor, bojkottar företaget.  För det andra att Gudrun Sjödén äntligen tecknar kollektivavtal. Då gäller förutom garanterade löneökningar och pensionsinsättningar även arbetsmarknadens normala spelregler – det vill säga att facket kan bevaka arbetsmiljön och företräda anställda som blir kränkta och trakasserade av chefen.

Anton Strömbäck

Tiden är ute för slit- och slängmentaliteten

Handels, liksom flera andra fackförbund, har flyttat fram sina positioner de senaste åren på miljö- och klimatområdet. En av de allra främsta utmaningarna som fackförbunden dock tycks ha har gemensamt är att motivera för förbundet och medlemmarna varför vi som fack ska ägna oss åt miljö- och klimatfrågan – inte vid sidan av de fackliga grundfrågorna, utan som en integrerad del av vårt basfackliga arbete. Men också hur slit- och slängtanken vi länge talat om kopplat till konsumtion, kan överföras till hur vi löntagare behandlas på arbetsmarknaden.

Så kan anställda bidra till att göra handeln mer hållbar

I en ny rapport ”Så kan anställda bidra till handelns miljö- och klimatomställning” som publicerades förra veckan (31/3) har vi fördjupat oss i frågan om hur de anställda vill vara en aktiv del i miljö- och klimatomställningen och vad de förväntar sig av oss som fackförbund.

Våra medlemmar har nämligen en unik position vad gäller att se hur branschen förändras utifrån vad kunderna efterfrågar, särskilt de som arbetar i butik och dagligen träffar kunder. Rapporten visar att anställda anser att branschen behöver ställa om, men att dagens kompetensutveckling inte lever upp till de krav och förväntningar som ställs på hållbarhet. Anställda upplever i hög grad arbetet med miljö- och klimat på företaget som toppstyrt och att chefer inte tar tillvara den kunskap som anställda besitter som skulle annars kunna leda till ett mer framgångsrikt miljö- och klimatarbete.

Samtidigt uppges flera hinder vad gäller att tillgodogöra sig information som kunnat leda till kompetensutveckling vad gäller miljö- och klimat, bland annat för många anställda på deltid och visstid, samt underbemanning. Slimmade organisationer och otrygga anställningar- en slags slit-och slängsyn på löntagare- försämrar med andra ord förutsättningarna för en mer hållbar bransch.

Konsumtionsbaserade utsläppsmål – slutet på slit och släng?

Idag den 7 april kommer Miljömålsberedningen att presentera ett förslag för regeringen om införandet av ett konsumtionsmål. Det har i förväg skvallrats om att samtliga riksdagspartier är överens om ett nettonollutsläpp från konsumtion till 2045 och att målet ska ingå i det klimatpolitiska ramverket. Det är något som Handels bland andra varit med och drivit via Klimatmålsinitiativet under lång tid och som skulle innebära att Sverige är först i världen med att ha ett sådant mål.

Om inte detta ger en tydlig signal till branschen om att vi nu behöver ställa om, så är det oklart vad som ska krävas. Dock är det viktigt att den slit- och slängmentalitet vi nu ser är på väg att reformeras vad gäller konsumtion, även avskaffas i synen på löntagare. För att en omställning av branschen ska vara möjlig, behöver även arbetsgivarna komma till insikt om att de anställda är en värdefull resurs som kan vara nyckeln i omställningen. Men då behöver anställda ges de rätta förutsättningarna.

Vikten av arbetsplatslärande fokus i ny handelsforskning

Forskare vid Lunds universitet har under två års tid tittat på hur framgångsrikt arbetsplatslärande möjliggörs och hur informellt lärande inom handeln går till i praktiken. Forskningsrapporten är nu klar och publicerad. Arbetet har möjliggjorts genom ekonomiskt stöd från det partsgemensamma Handelsrådet.

Utgångspunkten för rapporten är att det arbetsplatsnära lärandet utgör en ”stor outnyttjad källa av möjligheter för att adressera handelns utmaningar och behovet av kontinuerligt lärande på arbetsplatserna”. Forskarna tar också upp att det ”informella lärandet utgör majoriteten av allt lärande på jobbet”.

Här är det lätt att hålla med.

Sverige har stora behov av att utveckla det arbetsplatsnära lärandet. Det är viktigt att de behoven inte hamnar i skym undan och att fokus allt för ensidigt hamnar på behoven i det formella utbildningssystemet. Kompetensutveckling för yrkesverksamma kan inte bara ske som mest vart åttonde år genom ”omställningsstudiebidrag”. Det behöver ske kontinuerligt och strukturerat kopplat till arbetsplatsen varje år.

Kompetensutveckling på jobbet är inget som helt plötsligt sker av sig självt. Inte heller ett levande informellt lärande. Det förutsätter ett systematiskt och aktivt arbete med kontinuerlig kompetensutveckling. Som i sin tur är tätt sammankopplat med företags behov av att arbeta systematiskt med sin kompetensförsörjning. Det vinner alla på, också lönsamheten.

För att förstå hur det informella lärandet kan främjas pekar rapporten från Lunds universitet tydligt på två kritiska beståndsdelar.

Nämligen en stödjande lärandemiljö på arbetsplatserna och ett ledarskap som innebär att chefen skapar utrymme, leder initiativ som uppmuntrar och möjliggör mer arbetsplatslärande samt själv aktivt deltar i lärandeprocessen på jobbet.

Handels har länge pekat på att i hela servicesektorn behöver frågan om kompetensutveckling uppvärderas. Något som förutsätter satsningar på de anställda. Satsningar som behöver vara ett gemensamt och långsiktigt arbete där hela arbetsplatsen och fackliga företrädare är delaktiga. Det finns allt att vinna på att involvera de anställda i att utveckla företaget. 

Strukturomvandling och teknologisk förändring är en naturlig del av samhällets utveckling. Men anställda behöver involveras när förändringar som ny teknik och nya arbetssätt införs. Delaktighet är en förutsättning för att ta till sig det nya och ställa om till nya arbetsuppgifter.

Huvudproblemet är inte att handelsanställda på något vis skulle vara ovilliga att utveckla sitt kunnande och delta i kontinuerlig utbildning på arbetstid. Tvärt om. Handels har i flera olika rapporter visat att merparten av de anställda anser att den kompetensutbildning de får via sina arbetsgivare inte är tillräcklig.

I mars 2022 publicerade Handels rapporten ”Så kan anställda bidra till handelns miljö- och klimatomställning”. I rapporten uppger 83 % av de svarande handelsanställda att dagens kompetensutveckling inte lever upp till de krav och förväntningar som ställs på ökad hållbarhet i branschen och i deras arbeten.  

Daniel Söderberg Talebi

De otrygga anställningarna är ett arbetsmiljöproblem

Mobilen plingar till under huvudkudden. Är man snabb nog att tacka ja kan det innebära fler timmars jobb, och förhoppningsvis en lön som räcker till mat och hyra.

Oron kring möjligheten att försörja sig är verklighet för många av handelns visstidsanställda. Och de är många, nästan var fjärde butiksanställd har en visstidsanställning. Att otryggheten skapar stora problem för de som saknar en trygg anställning är självklart. Nu visar en undersökning bland Handels skyddsombud att det även finns en tydlig koppling mellan otrygga anställningar och dålig arbetsmiljö.

Undersökningen visar att arbetsmiljön är betydligt sämre på arbetsplatser med en hög grad av tidsbegränsat anställda och av inhyrda. Samtliga problem på arbetsplatserna, såväl i den fysiska som i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, förekommer i högre utsträckning på arbetsplatser med en hög andel osäkert/tillfälligt anställda.

På arbetsplatser med många visstidsanställda är det dubbelt så vanligt med problem i den fysiska arbetsmiljön. Repetitivt och tungt arbete samt brister i säkerhetsarbetet är bara några exempel på detta.

Detsamma gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Hög arbetsbelastning är ett problem på många arbetsplatser, men det är betydligt större på arbetsplatser med många otrygga anställningar. Dessutom är kontrollåtgärder och övervakning av anställda fyra gånger så vanligt på arbetsplatser med hög grad av visstidsanställda jämfört med arbetsplatser där det förekommer i låg utsträckning.

Den dåliga arbetsmiljön leder också till mer stress och ohälsa. På arbetsplatser med många visstider är sjukskrivningar på grund av stressrelaterad ohälsa mer än tre gånger så vanligt, 46 procent jämfört med 15 procent där andelen visstider är låg.

Otrygga anställningar är alltså ett problem både för de som tvingas sova med mobilen under huvudkudden och för arbetskamraterna med tryggare anställningar. Att otrygga anställningar innebär fler sjukskrivningar betyder att det inte bara är individerna som betalar för otryggheten, den är också en dålig affär för samhället.

Den förändring av allmän visstid som nu är på gång i och med förändringarna av LAS riskerar dock att bli ett slag i luften. En liknande justering från 24 till tolv månader för att få fast anställning infördes redan 2014 i Handels kollektivavtal. Men det ledde inte till färre visstidsanställningar, tvärtom.

Därför kvarstår behovet av en förändrad lagstiftning där visstidsanställningar måste motiveras med särskilda skäl. Annars kommer våra medlemmar även fortsättningsvis dras med sms-anställningar och dålig arbetsmiljö och framtida undersökningar bland skyddsombud ge samma dystra bild av verkligheten som denna.

Jenny Wrangborg

Därför är kollektivavtalets dag viktigast av alla

Semmeldagen, våffeldagen och kanelbullens dag i all ära, men den 17 mars är det dags för det viktigaste firandet av allt: Kollektivavtalets dag!

Låter det konstigt? Tycker du att semmeldagen verkar roligare? Faktum är att kollektivavtalet är värt hundratusentals kronor och garanterar att vi får både löneförhöjningar och bättre arbetsvillkor. Och således också har råd med gofika för att fira!

Låt oss ta ett räkneexempel. Annika som är 29 år arbetar heltid i butik och ligger på detaljhandelsavtalets snittlön på 159,5 kr per timme. Hon jobbar också två kvällar i veckan, varannan vecka på lördag- eller söndagskväll, då kollektivavtalet bestämmer att ersättning för obekväm arbetstid ska betalas ut. Det ekonomiska värdet på kollektivavtalet blir för Annika minst 117 400 kr mellan april 2021 och mars 2022. Det handlar bland annat om löneökning, ob-ersättning, semesterersättning, avtalspension och extra förmåner vid föräldraledighet. Ersättningar som hon inte skulle vara garanterad utan kollektivavtalet. Finns det inget kollektivavtal på arbetsplatsen bestämmer arbetsgivaren själv vilka löner och villkor som gäller. Likaså finns ingen garanti för att man omfattas av några försäkringar. Det finns inga spelregler helt enkelt.

En del säger att det är för dyrt att vara med i facket, men med tanke på vad vi tillsammans kämpat oss till är det rimligare att säga att vi inte har råd att stå utanför. Övertidsersättning, kortare arbetstid, försäkringspremier. Allt detta och mer därtill vet vi att kollektivavtalen ger. Men därtill är själva lönenivån i sig ett resultat av kollektivavtalen. I länder där kollektivavtal inte normerar lönerna ligger lönen för våra branscher betydligt lägre.

Det är såklart inte bara bättre löneutveckling, avtalspension och högre semesterlön som kollektivavtalet reglerar. Det ger oss också bättre arbetsvillkor, regler vid anställning och uppsägning, anger hur arbetstiden ska beräknas och så vidare. Kollektivavtalet kan vi plocka fram och peka i när arbetsgivarna försöker fuska och göra lite som de själva känner för. Det är ett golv vi inte lägger oss under i fråga om lön och arbetsvillkor.

Det finns alltså anledning att fira. Utan kollektivavtalen och de fackligt aktiva som ser till att de följs vore vi betydligt fattigare och mer utlämnade till arbetsköparnas (inte alltid så goda) vilja. Det kommer vi se när avtalsrörelsen nu drar i gång. Det närmsta året kommer fackförbund inom LO att förhandla kollektivavtal för närmare tre miljoner anställda. Förtroendevalda inom Handels kommer under året samlas i hela landet för att diskutera den kommande avtalsrörelsen och vilka förändringar i våra kollektivavtal som man vill se. Och vi måste vara många för att kunna påverka. Förra avtalsrörelsen var arbetsgivarsidans utgångspunkt helt motsatta våra med närmast noll procent i löneökningar och frysta lägstalöner. Tänk då den kamp som ligger bakom över 100 000 kr i årligt värde i kollektivavtalen! Många och välorganiserade kan vi flytta fram våra positioner ytterligare, är vi få kommer värdet att krympa.

Så unna er en gofika till fackmötet idag, diskutera vilka frågor som ni vill lyfta i avtalsrörelsen och glöm inte att fira de kollektivavtal vi hittills gemensamt lyckats förhandla fram. Genom dessa och kommande avtal skapar vi arbetsplatser där det finns både tid för fikapauser och lön för mödan.

Jenny Wrangborg