Otrygga anställningar ökar risken för sexuella trakasserier

Handelsanställdas förbund har under lång tid visat på problemen med otrygga anställningar inom en rad områden, allt medan de mest otrygga formerna av anställningskontrakt har fortsatt att öka för handelns anställda. När Arbetsmiljöverket nu presenterar sin senaste arbetsmiljöundersökning för år 2017 framträder ytterligare ett område där otryggt anställda är mer utsatta, nämligen sexuella trakasserier. LO har tidigare visat i en rapport att anställningsformen har betydelse för i vilken utsträckning anställda utsätts för sexuella trakasserier, och i nedanstående diagram syns omfattningen av sexuella trakasserier på hela arbetsmarknaden uppdelat på anställningsform.

Att vara ung kvinna och arbeta inom detaljhandeln innebär att löpa stor risk att bli utsatt för sexuella trakasserier, särskilt av kunder. Bland kvinnor under 30 år på hela arbetsmarknaden har tre av tio blivit utsatta minst en gång de senaste 12 månaderna, och bland butikssäljare inom detaljhandeln i alla åldrar har så många som en femtedel blivit utsatta för sexuella trakasserier av andra än chefer eller arbetskamrater 2017. Men det går att minska utsattheten, även för dem som har mycket kundkontakt i jobbet. Med trygga anställningar ökar möjligheten för de anställda att säga ifrån och lyfta problem på sin arbetsplats. Ingen arbetsgivare vill ha sexuella trakasserier på arbetsplatsen och därför bör systematiskt användande av tidsbegränsade anställningar minska, mot bakgrund av vad Arbetsmiljöverkets undersökning visar.

Risken för utsatthet ökar också med ensamarbete. Att stå som ensam anställd i en butik hela eller delar av dagen ökar både risken för trakasserier och känslan av otrygghet, och även ensamarbetet är mer utbrett bland tidsbegränsat anställda. Möjligheten till kontroll över det egna arbetet är ytterligare en aspekt där det finns tydliga skillnader mellan fast och tidsbegränsat anställda. Hälften av de tidsbegränsat anställda svarar att de för det mesta inte eller aldrig deltar i besluten om uppläggningen av det egna arbetet, medan en fjärdedel av de fast anställda svarar samma sak. Att ha kontroll i sitt arbete och att kunna påverka hur det ska utföras är viktiga hälsofaktorer, och det är först när de anställda har inflytande över sin situation som åtgärder emot till exempel sexuella trakasserier kan få effekt. Otrygga anställningar skapar tysta arbetsplatser, och statistiken från Arbetsmiljöundersökningen visar också att bland de tidsbegränsat anställda är det fler som svarar att de alltid eller för det mesta har svårt att framföra kritiska synpunkter på arbetsförhållanden. Även internationell forskning om sexuella trakasserier inom handeln visar på den omfattande utbredningen liksom hur möjligheten att reagera och säga ifrån för den som blir utsatt är beroende av trygghet på arbetsplatsen.

Kombinationen av att många av de anställda i handeln är unga kvinnor och den utbredda användningen av tidsbegränsade anställningar gör att alltför många anställda utsätts för sexuella trakasserier. Trygga anställningar och mer kontroll över arbetets utförande är åtgärder som inte bara gynnar arbetssituationen i stort utan som också kan motverka sexuella trakasserier.

Tidsbegränsade anställningar ett problem inom Handeln

Handeln är en del av arbetsmarknaden där skillnaderna mellan klass och kön är särskilt tydlig. Kvinnliga arbetare har tidsbegränsade anställningar i avsevärt högre grad än andra grupper. Det är framförallt de otrygga formerna av tidsbegränsade anställningar som är vanliga inom handeln. Bland butiksanställda arbetare har 75 procent av de visstidsanställda en timanställning eller kallas in vid behov.

De tillfälliga anställningarna i handeln kombineras oftast med deltidsarbete. De allra flesta som är visstidsanställda, hela 75 procent, har en mycket otrygg form av visstidsanställning som innebär att de jobbar per timme eller kallas in vid behov. Ofta vet de inte hur många timmar de får jobba kommande vecka, vilket gör det svårt att planera både sin privatekonomi och sin fritid. Till skillnad från vad näringslivet påstår så är allmän visstid knappast något som gagnar de svagaste grupperna på arbetsmarknaden. Tidigare forskning har även visat att sådana tillfälliga anställningar präglas av mindre kompetensutveckling, inflytande över arbete och högre grad av ohälsa jämfört med exempelvis provanställning och vikariat.

Handels har länge pekat på problemen med att använda sig av en sådan bemanningsstrategi och får nu stöd av OECD som i sin rapport GOOD JOBS FOR ALL IN A CHANGING WORLD OF WORK: THE OECD JOBS STRATEGY bland annat skriver att länder med institutioner och riktlinjer som syftar till att främja inte bara antalet jobb utan fokuserar på en arbetsmarknad med större delaktighet och trygga jobb presterar bättre än länder som övervägande fokuserar på marknadsflexibilitet. Med andra ord är det enligt OECD viktigt att kombinera riktlinjer som uppmuntrar ekonomisk tillväxt med riktlinjer som skyddar arbetare och ökar delaktigheten på arbetsmarknaden.

Handels har tidigare skrivit om hur det går att kombinera flexibilitet och trygga jobb. Istället för att använda en numerär flexibilitetsmodell där företagen hanterar sin flexibilitet genom tidsbegränsade anställningar, deltidsarbete och anlitande av bemanningsföretag kan företagen använda sig av funktionell flexibilitet. Med funktionell flexibilitet avser företags och organisationers egen förmåga till omorganisation och omställning av sin personal till andra, kanske nya, uppgifter som kan möta upp förändringar i efterfrågan och produktion. Funktionell flexibilitet kräver ofta en organisation där medarbetarna har ett relativt brett arbetsinnehåll. Det vill säga att de kan utföra många olika arbetsmoment och utvecklas i sitt arbete.

Fördelen med funktionell flexibilitet för arbetstagaren är att den stärker kompetensen och ökar anställningsbarheten på arbetsmarknaden. Arbetstagare som jobbar som så kallad flexibilitetsbuffert får oftare enklare och mer ensidiga arbetsuppgifter som gör att de får svårare att hävda sig på en arbetsmarknad som präglas av hög arbetslöshet och korta anställningskontrakt.  OECD delar den uppfattningen och skriver i sin rapport att användningen av för många tillfälliga kontrakt riskerar att vara kontraproduktivt då det leder till låg arbetskvalité och hög nivå av ojämlikhet utan det behöver skapa fler arbetstillfällen.

Det är lovvärt att fler aktörer, även internationella sådana, ger stöd till det Handels länge har påpekat och som är viktigt framåt. Vi behöver ett samhälle med mindre flexibilitet för arbetstagaren och mer för arbetsgivaren för en sund och bra arbetsmarknad.

 

Anton Strömbäck

 

Bedrägerier hotar e-handeln- så kan du som konsument skydda dig

Har du någon gång blivit lurad vid ett e-handelsköp eller varit rädd för att bli lurad om du genomför köpet? Många skulle tyvärr behöva svara ja på denna fråga. E-handeln ökar ständigt. Enligt den nyss publicerade e-handelsbarometern ökade e-handeln med 14 % bara under 2018 års första kvartal. Samtidigt ökar andelen av befolkningen som e-handlar frekvent. Med denna utveckling blir allt fler allt oftare exponerade för bedrägerier online, vilket är en form av ekobrott som ökar vid sidan om brotten mot välfärden som Handels analyserat.

 
Den utbreda oron för att bli lurad vid ett e-handelsköp syns tydligt i statistiken. Tryggheten har blivit en viktig faktor i valet av e-handlare. 82 % av konsumenter tycker idag att det är viktigt att e-handlare är trygghetscertifierade och för 75 % är det viktigt att man känner till e-handlaren man handlar hos. Vill man minimera risken för att bli bedragen kan det vara klokt att just hålla sig till handlare man känner till och handlare som har en erkänd trygghetscertifiering. Svensk Digital Handels ”Trygg E-handel” är en sådan. Logotypen för certifiering på en e-handelssite är dock inte alltid en garanti för att företaget är certifierat. För att vara helt säker på att handlaren är seriös bör äktheten undersökas genom att gå in på certifieringsaktörens hemsida.

 
Oron för att bli lurad online finns, men är den befogad? Statistiken visar att det tyvärr finns anledning att vara försiktig. Ett typiskt och enkelt brottsupplägg är att oseriösa företag missbrukar kortuppgifter eller identitetsuppgifter som ges i samband med ett inköp. Denna typ av brottslighet tillhör brottskod ”datorbedrägeri”. Uträkningar baserad på BRÅs statistik över anmälda brott visar en ökning av anmälda datorbedrägerier på närmare 300 % sedan 2010. En annan form av bedrägeri som har en koppling till handeln är beställningar som görs i någon annans namn och hämtas ut av bedragaren. Brottstypen återfinns under beteckningen ”bedrägeri med hjälp av internet”. Sedan 2010 har antalet anmälda brott inom detta område ökat med 55%.

 
Ett stort problem är att brottsupplägg för bedrägerier i digitala miljöer ständigt utvecklas och ändrar form. Förra veckan var jag talare på en ekobrottskonferens där en ny våg av bedrägerier av typen ”nätfiske” diskuterades. Den yttrar sig ofta genom mejl, sms, eller telefonsamtal där bedragaren uppger sig komma från en myndighet, en bank, ett kreditkortsföretag, ett fakturaföretag eller en handlare om ett ärende som innebär att man måste ange sina kortuppgifter eller sitt Bank-ID.

 
Mejladresser och länkar till hemsidor i samband med kontakten kan i dessa fall se trovärdiga ut. Det är därför viktigt att vidta försiktighetsåtgärder. Enkla tumregel när brottsligheten är kopplad till inköp är att noga håll koll på vad du har köpt genom att samla information om alla ordar på ett ställe. Minst lika viktigt är att ha koll på sina lösenord, på hur man exponerar sina ID-handlingar och att välja säkra betalningsvägar.
Vid minsta tveksamhet bör äktheten av ett mejl eller ett sms undersökas. Det kan kräva direktkontakt med den aktör som påstås vara avsändaren via organisationens officiella hemsida. Tänk också på att aldrig lämna kortuppgifter eller logga in på Bank-ID vid ett telefonsamtal. Inga seriösa aktörer inom näthandeln eller finanssektorn går tillväga på det sättet.

 
Som privatperson är det viktigt att hålla sig uppdaterad när det gäller nya former av bedrägerier och vidta de försiktighetsåtgärder man kan. Ett sätt är att ta reda på vad polisen har för tips. Men det behövs även en kraftsamling mellan branschorganisationer, myndigheter och företag för att minska bedragarnas möjlighet att ligga steget före. Bedrägerier ska inte få överskugga digitaliseringens positiva effekter eller leda till en generell misstänksamhet mot e-handel som drabbar seriösa företag.

Påtvingat deltidsarbete pressar handelns anställda

Trots en het arbetsmarknad och högkonjunktur har handelns anställda allt svårare att få ihop det antal arbetstimmar som krävs för en lön att leva på, visar nya siffror som Handelsanställdas förbund tagit fram ur SCB:s Arbetskraftsundersökning. Deltidsanställningarna i branschen har ökat kontinuerligt under lång tid, och bland kvinnorna inom detaljhandeln är heltidsanställningar numera mycket ovanliga. Klass och kön delar arbetsmarknaden, så att kvinnliga arbetare har deltidsanställningar i avsevärt högre grad än andra grupper. Men deltidsanställningarna ökar också inom detaljhandeln överlag. 2015 visade Handelsanställdas förbund att också de manliga arbetarnas deltidsanställningar har ökat kraftigt. Idag arbetar nästan åtta av tio kvinnliga arbetare i detaljhandeln deltid, liksom hälften av arbetarmännen, som synes i diagrammet nedan.

Att arbeta deltid kan vara positivt för individen. Det kan vara ett sätt att få mer tid till familj och med fritidsintressen eller att kombinera arbete med studier, men för alltför många av arbetarna i handeln är deltidsarbete inte ett fritt val. När SCB ställer frågor om varför människor arbetar deltid, uppger både män och kvinnor i gruppen arbetare att det vanligaste skälet är att de inte får arbeta heltid, 37 % av kvinnorna och 43 % av männen svarar detta. Bland kvinnliga tjänstemän är den vanligaste orsaken till deltidsarbete istället vård av barn eller närstående vuxna. Bland den mindre andel manliga tjänstemän som arbetar deltid svarar en fjärdedel att det beror på studier och drygt en fjärdedel att de inte får arbeta heltid. För tjänstemännen används deltidsarbete i större utsträckning till att balansera livets olika krav och är därmed till större del frivilligt – men det påtvingade deltidsarbetet breder ut sig även bland tjänstemännen. Den totala bilden är därmed välbekant: klass och kön styr möjligheten att själv påverka sin arbetstid.

Deltidsarbete innebär många problem för de anställda men är desto mer gynnsamt för arbetsgivarna – åtminstone på kort sikt. Istället för att långsiktigt bemanna utifrån de anställdas vilja och behov av en trygg anställning, tvingas en allt fler anställda ständigt jaga fler timmar för att få inkomsten att gå ihop. Det leder till en ond cirkel både för de anställda och för branschen då många lämnar handeln på grund av de dåliga villkoren. Att ständigt tillämpa flexibel bemanning innebär också att de deltidsanställda får större andel stressiga arbetstimmar och sämre möjligheter att utvecklas på arbetsplatsen. Deltidsarbete påverkar givetvis också nivåerna för sjuk-, föräldra- och arbetslöshetsförsäkringarna liksom pensionen, vilket innebär att låga inkomster cementeras över livet.

Vi vet ännu inte hur Sveriges nya regering kommer att se ut och vilken politik den kommer att föra. Men Handels fortsätter självklart att driva på för bättre villkor för medlemmarna på arbetsmarknaden.

På söndag avgörs din jobbtrygghet

Valet på söndag är avgörande för hur vi vill att samhället och arbetsmarknaden ska fungera. Handels medlemmar har varit tydliga i vilket samhälle de vill ha: en ökad anställningstrygghet, stopp för hyvling av arbetstider, satsningar på välfärden och att skattepengar inte ska gå till vinster för skol- och välfärdsbolag. I dessa frågor är skiljelinjen stor mellan de olika politiska alternativen. Där de rödgröna vill öka tryggheten vill Alliansen och Sverigedemokraterna gå i rakt motsatt riktning.

Det är viktigt att inse vad valresultatet har för innebörd för landets arbetstagare. Trygga jobb är en viktig fråga för Handelsanställdas medlemmar, hela 96 procent anser att det är mycket eller ganska viktigt är att människor har möjlighet att få en trygg anställning.

År 2006 gick Alliansen på val med att reformera arbetsmarknaden. Människor skulle jobba, inte gå på bidrag. Och Reinfeldts regering höll vad de sa. Alliansens arbetslinje sattes i verket från dag ett. Bland det första de gjorde var att avdragsrätten för fackföreningsavgiften togs bort och att a-kasseavgiften höjdes”. Detta orsakade ett stort medlemstapp för facket, bara inom Handels försvann 25 000 medlemmar. Kombinerat med införandet av allmän visstid 2007 samt försämrade villkor för sjukskrivna och arbetslösa fick en stor del av befolkningen det allt sämre. En otrygg arbetsmarknad bredde ut sig och klyftorna ökade. En arbetande fattigdom växte fram liksom en allt större utsatthet bland människor utanför arbetsmarknaden.

Även denna gång tänker har de borgerliga partierna liksom Sverigedemokraterna för avsikt att genomföra sina löften. I den nysläppta rapport ”Vem står upp för arbetsrätten och lönerna?” jämför författaren Mats Wingborg högerpartiernas föreslagna arbetsmarknadspolitik och visar på vilka förändringar de sannolikt kommer att genomföra om de får makten.

Alliansen och Sverigedemokraterna är eniga om det mesta för framtidens arbetsmarknad. De vill ändra i LAS och luckra upp turordningsreglerna. De är inte helt eniga i vilken utsträckning och hur många undantag som ska gälla, men riktningen är solklar. De fyra Allianspartierna vill förlänga möjligheten till provanställning upp till 12 månader samt införa inträdesjobb med ett lönetak på 70 procent av rådande ingångslöner. Sverigedemokraterna har några avvikande förslag men det finns inget som tyder på att partierna inte kommer att enas. Tillsammans är dessutom alla fem partier på högersidan överens om att privata arbetsförmedlingar ska ersätta den statliga Arbetsförmedlingen framåt.

Vad innebär då dessa förändringar om Alliansen och Sverigedemokraterna får bestämma? Sannolikt kan vi i ett sådant scenario se en ännu mer otrygg arbetsmarknad växa fram där flexibiliteten kommer att öka ytterligare på arbetstagarnas bekostnad. Tillsvidareanställningar och trygga jobb blir ännu mer ovanliga och särskilt inom vissa grupper, inte minst inom handeln. Den svenska modellen blir satt ur system när lägstalöner lagstadgas, facken försvagas och fler människor kommer att fastna i låglönejobb. Konsekvenserna av en sådan politik är dramatisk.

Skillnaderna i synen på framtiden för landets arbetstagare är stora mellan blocken. Det finns bara ett alternativ för oss som vill ha en fortsatt arbetstagarvänlig politik och det är att rösta för en fortsatt trygg arbetsmarknad.

Lina Stenberg

Endast hälften av de handelsanställda får kompetensutveckling

Ju närmare valet den 9 september vi kommer desto fler röster hörs om lagstiftade sänkta lägstalöner. Förslagen kommer från såväl samtliga av de borgerliga partierna inklusive SD som från högerorienterade tankesmedjor. Detta trots att förslaget grundar sig på den högst osäkra slutsatsen att lägre löner leder till högre sysselsättning. Ett genomförande av lönesänkningarna skulle också slå hårt mot lågavlönade branscher och de svagaste grupperna på arbetsmarknaden. Förslaget om sänkta lägstalöner löser inte heller den brist på kompetent arbetskraft som idag finns på arbetsmarknaden, inklusive i handeln.

I en nysläppt rapport från Handels konstateras att bristen på kompetens i handeln hindrar företag från att rekrytera liksom branschen från att växa. Samtidigt är tillgången till kompetensutveckling för de anställda på handelns arbetsplatser mycket låg. Endast hälften av de anställda har fått utbildning på arbetstid det senaste året och ännu lägre är siffrorna för de som jobbar deltid och har tidsbegränsade anställningar. Innehållet i utbildningarna är dessutom bristfälligt. Fokus ligger på kortsiktig, arbetsplatsspecifik utbildning medan satsningar på långsiktig kunskap som behövs i en framtida, alltmer digital, handel lyser med sin frånvaro.

Samtidigt som insatserna för att höja kompetensen i handeln är otillräckliga så tappar branschen en enorm mängd kompetens varje år. Personalomsättningen i branschen är hög, så många som var tredje butiksanställd slutar varje år. Att anställda väljer att lämna handeln beror inte på ointresse för branschens frågor eller att man inte trivs med sitt jobb. Istället tvingas personal bort på grund av dåliga arbetsvillkor och löner som inte går att leva på.

I en undersökning till Handels medlemmar svarar 60 % av de som vill byta bransch att de vill göra det på grund av dåliga arbetsvillkor, som exempelvis otrygga anställningsformer, ofrivilliga deltidsanställningar och för låga löner. Hälften menar också att utvecklingsmöjligheterna är för små och arbetsmiljön för stressig.

För att komma tillrätta med kompetensbristen inom handeln behöver arbetsgivarna investera i personalen i form av mer kompetensutveckling och förbättrade arbetsvillkor. Men det krävs även satsningar på trygga anställningar från politiskt håll. Lagen om anställningsskydd (LAS) behöver ändras dels så att anställningsformen allmän visstid tas bort och dels så att hyvlingar av anställdas arbetstid förhindras. Förslagen om lagstiftade sänkta lägstalöner måste också stoppas för att arbetsmarknaden inte ska bli ännu mer otrygg för de anställda inom såväl handeln som andra branscher.

Cecilia Berggren

Allvarliga konsekvenser av visstidsanställningar

Handels lanserade förra veckan kampanjen #hejdåvisstid för att uppmärksamma problemen med allmän visstid. Där samlas vittnesmål om konsekvenserna av att arbeta i ett yrke där otrygga anställningar är en norm.

”10 år i jobb och 18 anställningar, för att inte räkna med de gånger som jag har fått gå kontraktslös…

Som 17 åring började jag jobba i butik där jag i flera år gjorde precis allt i min makt och allt jag kunde för att min chef skulle ge mig en tillsvidareanställning. Det gjorde jag i många år, utan någon trygghet eller en fast anställning. Sen kom alltid den där semestern. Som vi allmän visstidare alltid fick avstå ifrån, för det var ju då man visste att man kunde få jobba extra mycket.
//…//
Tack vare mitt medlemskap i facket fick jag till slut hjälp med en tillsvidareanställning som jag tydligen hade rätt till och fler timmar på mitt kontrakt. Idag är jag 27 år fyllda och har jobbat i 10 år. Har fortfarande aldrig haft en heltid. Drömmer om ett hus, kan inte få ett lån.”

Ovanstående berättelse är inget undantag och vi har hört liknande berättelser allt för många gånger. Just tidsbegränsade anställningar är väldigt vanligt bland Handels medlemmar.  Bland butiksanställda har 28 procent en tidsbegränsad anställning, vilket är det dubbla jämfört med antalet på hela arbetsmarknaden. Det är framförallt de otrygga formerna av tidsbegränsade anställningar som är vanliga inom handeln. Bland butiksanställda arbetare har 75 procent av de visstidsanställda en timanställning eller kallas in vid behov.

Vi vet sedan tidigare forskning att sådana tillfälliga anställningar präglas av mindre kompetensutveckling, inflytande över arbete och högre grad av ohälsa jämfört med exempelvis provanställning och vikariat. Enligt en studie från Göteborgs universitet skiljer sig även sannolikhet att etablera sig på arbetsmarknaden väsentligt mellan de olika anställningsformerna. Har du ett vikariat eller en provanställning är chansen till ett fast jobb efter två år större än om du är anställd på allmän visstid.

De som har otrygga anställningar trivs dessutom sämre på jobbet och är inte lika motiverade att göra ett bra jobb. Dessutom lever många med otrygga anställningar med en stress över att inte veta hur länge till de kommer få vara kvar på arbetsplatsen. Rädslan över att kanske förlora jobbet leder till att många inte vågar påtala missförhållanden som sker på arbetsplatsen. Så varför ska vi fortsätta ha det så här på arbetsmarknaden?

Anton Strömbäck