Förminska inte deltidsproblemet

I de flesta branscher i Sverige är tillsvidareanställning på heltid en norm för själva anställningen. Det gäller manligt dominerade områden, och de flesta tjänstemannayrken. Men för detaljhandeln och andra stora kvinnodominerade områden inom LO-kollektivet är läget ett helt annat. Förekomsten av deltider och otrygga visstidsanställningar är så pass omfattande att de skapar stora problem för de anställda. Deltidsnormen skapar låga och osäkra månadsinkomster. Många anställda tvingas jaga timmar och vara tillgängliga ständigt. Heltidsanställda känner ökad osäkerhet för att få sina arbetstider och inkomster hyvlade. Och på arbetsplatserna finns konkurrens om de extra timmar man kan få, vilket skapar en sämre arbetsmiljö med stress och hög belastning. Detta har Handels tidigare skildrat i flera rapporter.

I förra veckan släppte Svensk Näringsliv rapporten ”Allt fler jobbar heltid.” Syftet med rapporten är helt klart att förminska och bagatellisera deltidsarbetets problem. I rapporten används statistik över hela arbetsmarknaden för att visa att andelen heltider (här räknat som 35 tim/vecka) har ökat sedan åren 2008/2009 – från 80 till 84 procent. För den som inte känner igen siffrorna beror det på att den statistik som används är ovanlig och utesluter en stor grupp deltidsarbetande i åldern 16-24 år. Dessutom används krisåren 2008/2009 som basår vilket också påverkar resultatet. I LOs rapport ”Anställningsformer och arbetstider” används den mer officiella deltidsstatistiken från AKU. Även där kan man se en minskning av deltiderna från toppen vid krisåren. Men mätt från en tidigare period finns ingen minskning.

Om vi ser till detaljhandeln så skulle vi där också fått en marginell minskning från krisåren 2008/2009. Men sett över tid så framstår slutsatsen att allt fler arbetar heltid som ett fullständigt missvisande budskap. Tvärtom ser vi att deltidsnormen ökat markant inom branschen.

Deltider i handeln

Deltidsarbetet har ökat från dryga 50 procent under 1990-talet till dryga 60 procent. För kvinnor har det ökat från höga nivåer med ca 5 procentenhet till 70 procent. För män har det ökat från låga nivåer på 20 procent till 45 procent.

I Svenskt Näringslivs rapport sägs bara att handeln är en bransch som till sin natur har många deltider. Men det finns inget naturligt i denna utveckling mot fler deltider. Inte heller i att helt bortse från könsaspekten i deltidsproblematiken och de sämre arbets- och livsvillkor som skapas. De som arbetar i handeln förtjänar precis som andra anställda att ha trygga anställningar och arbetstider, slippa oroa sig för hyvling eller för framtida pensioner. Att som Svenskt Näringsliv försöka förminska deltidsproblemen är dessvärre ytterligare ett bevis på den organisationens oförståelse för vanliga människors villkor.

Stefan Carlén

Jämställda löner och föräldraförsäkringen

Jämställdhet mellan män och kvinnor när det gäller löner och arbetstider är ett av Handels viktigaste mål. Men ser man till läget på vårt största avtalsområde – detaljhandeln – så framgår ett tydligt mönster. Mellan 18–20 år är löner och arbetstider relativt jämställda. Men sedan sker en successivt ökad ojämställdhet under de år som barnen föds. Från 30-årsåldern har män 10–15 kr mer i timlön och betydligt fler heltider än kvinnor. Det ger män i genomsnitt 5000 – 6000 kr mer i inkomst från 30-årsåldern – en ojämställdhet som sedan kvarstår resten av arbetslivet och ändå in i pensionen

En del kan Handels göra genom avtal och förhandlingar. Men för att verkligen komma åt denna orättvisa så krävs också politiska beslut – annars kommer de könscementerade strukturerna att bestå.

Innan jul presenterades slutbetänkandet från Utredningen om en modern föräldraförsäkring.  Syftet har varit att ”identifiera problem och föreslå åtgärder för att föräldraförsäkringen i högre grad än idag ska bidra till jämställdhet på arbetsmarknaden, ett jämställt föräldraskap och även fortsatt bidra till goda uppväxtvillkor för barn”.

Föräldraförsäkringen är av särskild vikt för Handels medlemmar och samhället i stort eftersom effekterna av att skaffa barn är väldigt olika mellan män och kvinnor. Om vi tittar närmare på inkomsten före och efter barns födelse ser vi en tydlig skillnad mellan könen. Vi kan se att inkomstutvecklingen försämras efter ett barns födelse för kvinnor men att den är oförändrad för män. [1]

Blogg föräldrarförsäkring

Källa: Socialdepartementet, 2016

Det är tydligt att inkomstgapet mellan män och kvinnor ökar efter barnets födelse. En viktig förklaring till detta är att skillnaderna i arbetstid mellan män och kvinnor ökar. Ökat deltidsarbete har både direkta och indirekta effekter på inkomsten. Med direkta effekter menas att lönen reduceras proportionerligt vid deltidsarbete och indirekta effekter menas att deltidsarbete kan leda till sämre löneutveckling. Det kommer i senare skede även att få stor effekt på pensionen.

Det blir uppenbart att en av de viktigaste frågorna för att rätta till ett ojämlikt arbetsliv är att kvinnor och män ska behandlas lika vid familjebildning. Av just den här anledningen har Handels kongress tagit ett beslut om att jobba för en helt individualiserad föräldraförsäkring.

Utredningen förslag var ett steg i rätt riktning då fem månader skulle vikas åt pappan, fem åt mamman och ytterligare fem månader skulle kunna fördelas som man vill. Tyvärr saknar förslaget stöd i riksdagen just nu eftersom alla borgerliga partier och Sverigedemokraterna har sagt nej.

Centerpartiets talesperson Solveig Zander går till och med så långt att hon kallar förslaget förskräckligt. Synen på föräldraförsäkringen och jämställdhet illustrerar en av de viktigaste och tydligaste skillnaderna mellan S, V och Mp jämfört med de borgerliga partierna.

Anton Strömbäck

[1] Figuren bygger på statistik från alla sysselsatta året innan det första barnet föds. Därefter har individens inkomst följts tre år innan och tio år efter barnets födelse.

Det behövs mer pengar in i pensionssystemet

Att dagens pensionssystem var ohållbart var ingen hemlighet. I Handels rapport ”Man får lära sig leva på det man har ” visades att en majoritet av de handelsanställda kvinnorna hamnade under fattigdomsgränsen. Och förutom att systemet skapade fattigpensionärer såg framtiden dyster ut med allt lägre pensioner. Om detta haveri har vi tidigare skrivit på Handelsbloggen här och här. Något var helt enkelt tvunget att göras.

Därför var det av stort intresse när den nya blocköverskridande (alla riksdagspartier förutom V och Sd) pensionsöverenskommelsen presenterades. Eftersom alla detaljer inte är klara är det svårt att utvärdera överenskommelsen men det går att göra några reflektioner. Det som mest debatterats i överenskommelsen har varit att pensionsåldern höjs successivt. En av anledningarna är att vi lever längre och längre. För varje ytterligare år pensionen måste delas med allt fler så minskar nivån på pensionerna. Det gör att varje år man kan arbeta extra eller avvakta med att ta ut pension är betydelsefullt för inkomsten. För vissa är det dock inget alternativ att arbeta längre då kroppen inte orkar längre. Det är därför välkommet att det föreslås att åldersgränserna i de övriga trygghetssystemen samtidigt höjs. Det skulle göra det möjligt för dem som idag inte orkar arbeta fram tills pensionering att vid sjuklighet kunna få sjukersättning fram till dess. Men man funderar dock som LO-utredaren Reneé Andersson skriver vad brasklappen om att reformen ska vara statsfinansiellt neutral innebär?

En förutsättning för att kunna arbeta längre är att det skapas förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Tyvärr saknas det i dagsläget. Inom Handeln innebär det utbredda deltidsarbetet i kombination med tidsbegränsade anställningar och perioder av arbetslöshet att pensionsutfallet blir lågt för Handels medlemmar.  Det krävs därför åtgärder för att heltid och tillsvidareanställningar ska bli en norm på arbetsmarknaden, att det finns en fungerande barnomsorg och äldreomsorg som gör att det finns möjligheter att arbeta ihop en bra pension.

I uppgörelsen står det också att det kritiserade premiepensionssystemet kommer att reformeras. Staten ska ta ett större ansvar för att det inte ska finnas oseriösa aktörer och antalet fonder kommer att minskas. Det är på tiden att man ser över systemet efter skandalerna med Allra och Falcon Funds. Hur många fonder det kommer att bli kvarstår att se. Om det blir för många kommer kritiken från bland annat ESO (Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi) om att det är omöjligt att göra ett informerat val kvarstå. Med tanke på nackdelarna kan det vara aktuellt att skrota hela systemet eller åtminstone begränsa antalet fonder till runt 5–10 stycken.

Frågan är dock om överenskommelsen räcker för att höja pensionerna så att tillräckligt många lyfts ur fattigdomen? Nja, förvisso kommer pensionerna öka och det är bra. Men det behövs fortfarande ett omfattande reformpaket för arbetsmarknaden med satsningar på trygga jobb, heltider, förbättrad arbetsmiljö, rehabilitering och företagshälsovård. Och inte minst behöver det komma mer pengar in i systemet genom en höjning av arbetsgivaravgiften.

Anton Strömbäck

En riktigt god jul att vänta för handeln?

På söndag är det en vecka kvar till julafton, men för handlare brukar hela december vara rena julafton. December är månaden då försäljningen skjuter i höjden. För de anställda är julhandeln dock en tid präglad av stress och hög belastning. De möts av jäktade kunder med ohövligt beteende och repetitiv julmusik som aldrig tycks lämna hjärnan. Med den framväxande e-handeln kommer också överbelastning och hets i e-handelns lagerpaketering, samt långa köer vid butikernas paketutlämning. Detta är baksidan av den ständigt ökande julklappsförsäljningen, en baksida som vi inte får blunda för.

Julhandelns försäljningen tenderar att öka för varje år som går. Under 22 av de 25 senaste åren har julhandeln ökat jämfört med föregående år. Förra året var inget undantag. Den ökade visserligen inte så mycket som det prognostiserades, 1 % mot 3,5 % i prognosen, men det skedde en ökning av julhandeln som innebar ett nytt ”all time high”. Hur blir det då i år?

Ser vi till prognoser som gjorts blir december åter en månad som ger många klappar runt granen. Julhandeln förväntas öka med 3 %, vilket skulle innebära en försäljning på närmare 79 miljarder. Med andra ord ett nytt rekord. Jämförelsevis låg arbetslöshet, högkonjunktur och regeringens expansiva finanspolitik är några av de faktorer som får experter att tro på en ganska kraftigt ökad försäljning. Handelns goda utveckling kan med andra ord delvis tillskrivas regeringens politiska reformer som stimulerat ekonomin.

Ett frågetecken är dock hur ”Black Friday” kommer att påverka decembersiffrorna. Fler konsumenter verkar ha valt att handla sina julklappar redan i november för att kunna nyttja rean. Den explosionsartade utveckling som skett kan inte minst ses i försäljningsutvecklingen på nätet. 2015 låg Black-Friday-försäljningen på 2,3 miljarder, 2016 hade den ökat till 3,6 miljarder. I år har den överstigit 5 miljarder. Vi har med andra ord sett mer än en fördubbling av e-handelsförsäljning under Black Friday på två år. Utvecklingen kan också ses i en ökning på 85 % av antalet klick från Pricerunner och 50 % ökning av Postnords pakethantering under årets rea.

Den stora försäljningen under Black Friday till trots behöver handeln en bra decembermånad för att nå den förväntade årliga tillväxten 2017 på 2,5 % (nedjusterat från 3 % till 2,5 % i september). Detta gäller i synnerhet vissa former av handel. En sådan är köpcentrumhandeln som har haft ett år av stagnation. Det krävs en bra decembermånad för att lyfta försäljningen över den förväntade årstillväxten på 1 %, att jämföra med 5 % under föregående år. Vissa delbranscher är också mer beroende än andra av en bra årsavslutning för att putsa till siffrorna. Bland delbranscher har leksaker, hemelektronik och skor haft en negativ försäljningsutveckling under året. Kläder och sport/fritid hör också till branscher med en lite svagare försäljningsutveckling. Här hoppas handlarna på en riktigt god jul, ännu ett ”all time high”.

De som skapar detta mervärde är dock alla anställda i handeln. För detta förtjänar de mer än väl uppskattning av kunder, inte otrevligheter. Och för arbetsgivarna som tar anställdas stora insats för given i julruschen finns frågor om lönekompensation, heltider och tryggare villkor att tänka över när julefriden infinner sig.

 

Ökad delaktighet minskar personalomsättning

Personalomsättningen i detaljhandeln är hög. Det vet vi sedan länge. Ungefär en tredjedel av personalen inom Handels avtalsområden omsätts varje år. Det är stora volymer. Av i genomsnitt 170 000 anställda slutar varje år 55 – 60 000 vilket då kräver att lika många måste rekryteras nya. Det ligger i sakens natur att en så hög personalomsättning är kostsamt för företagen i branschen. Det handlar om direkta kostnader för rekrytering, annonsering, tidsåtgång, upplärning mm. Men det finns också långsiktiga kostnader i form av tappad kompetens och förlust av långvarigt uppbyggda kundrelationer. Inte minst påverkas arbetsklimatet och arbetsmiljön negativt av en stor genomströmning. Vilket i sin tur har negativa effekter för kundrelationerna.

I en ny amerikansk studie har man undersökt vad som påverkar personalomsättningen i modehandeln. Även om arbetsvillkoren och arbetskultur skiljer sig mycket mellan Sverige och USA kan det finnas en del lärdomar att dra. Forskarna har undersökt om ett förbättrat arbetsklimat vilket de kallar för etiskt klimat har betydelse för att minska personalomsättningen. Resultatet är positivt. Man fann att ett klimat som skapar ökad delaktighet bland personalen i frågor som rör hållbarhet – såväl etiskt som arbetsmiljömässigt – har betydelse för att minska personalomsättningen. Och även om det kan vara förknippat med kostnader att skapa en ökad delaktighet så gav det verksamheten en mer långsiktigt hållbar organisation.

Hur ska man översätta detta till svenska förhållanden? Hög personalomsättning och en ökande svårighet att rekrytera personal med rätt kompetens finns även här. Det kanske låter för självklart, att en arbetsorganisation präglad av delaktighet i löpande beslutsprocesser skapar ökad trivsel, minskad stress och en lägre personalomsättning. Men för detta krävs investering i personalen, en arbetsorganisation som bygger på fasta anställningar och heltider. Det som inte skapar ett långsiktigt hållbart klimat är slimmade arbetsorganisationer, hög andel av tillfälligt anställda och oro över att få sina arbetstider och inkomster hyvlade. Här har vissa delar av branschen mycket att lära sig.

Stefan Carlén

Sexuella trakasserier i handeln drabbar främst unga kvinnor med otrygga anställningar

”Plötsligt pressar någon sina öppna nävar som hästbett på varsin sida om min midja. Hårt och snabbt. Ett stort bett, samtidigt som han ropar med sin gubbröst, som för att skrämma mig. Vad gör jag? Får jag bli arg och skrika på honom? Vår kund, som är en byggsten i min anställning?”

Erika, 23 år, butiksanställd samt skribent i antologin Lösa förbindelser

Under hashtaggen #metoo svämmar sociala medier sedan en tid tillbaka över av berättelser om kvinnor som blivit utsatta för sexuella trakasserier på sina arbetsplatser inom en rad olika branscher. Handeln är inte ett undantag. Mest utsatta är unga kvinnor som jobbar i butik, och det är betydligt vanligare att den som trakasserar är en kund än en chef eller kollega. SCBs arbetsmiljöundersökning från 2015 visar att 12 procent av de butiksanställda kvinnorna har utsatts för sexuella kränkningar av andra personer än chefer och kollegor under det senaste året. Det är mer än dubbelt så vanligt att utsättas som kvinna än som man.

sextrak2

I samma undersökning kan man också se att de med tidsbegränsad anställning utsätts för kränkningar i allra högst utsträckning. Bland dem vittnar 15 procent om att de utsatts för sexuella trakasserier av kunder under det senaste året, jämfört med 9 procent bland de tillsvidareanställda.

De otrygga anställningarna är utbredda inom handeln. 29 procent av arbetarna har en tidsbegränsad anställning och det är de allra otryggaste formerna av behovs- och timanställningar som blir allt vanligare. Många anställda tvingas jaga timmar och ständigt vara stand-by för att hoppa in på jobb med kort varsel för att ha råd att betala hyran nästa månad. De som tackar nej till jobb eller upplevs som besvärliga riskerar att inte få fler jobberbjudanden. Att gå till chefen och berätta om sexuella trakasserier man utsatts för är därför något många drar sig för.

Jag jobbade tidigare i en matbutik där jag stod mycket i spelavdelningen. Det var många gubbar som var där varje dag och spelade. De ville kramas och när man minst anade det var det någon som lade armen runt mig. De sa ofta ”kom hit gumman” och gjorde pussljud. Jag lät det rinna av mig. Då tyckte jag inte att det var så hemskt men nu i efterhand inser jag att jag borde gjort något. Men det var mitt första jobb och jag hade bara en visstidsanställning. Jag lade all min energi på att jaga timmar och jag ville inte vara den som klagade.”

Fannie, 20 år, butiksanställd

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att arbetsmiljön är trygg och att förebygga alla sorters sexuella trakasserier. Här har arbetsgivare inom handeln en hel del att göra. En sak är att begränsa ensamarbetandet som är speciellt utbrett bland arbetarkvinnor i handeln. En annan är att se till att det finns rutiner för, och tydligt informeras om, hur man går tillväga om man själv eller någon kollega utsätts för sexuella trakasserier. Framför allt måste arbetsgivarna säkerställa att alla anställda har möjlighet att påtala kränkningar de utsatts för utan att behöva vara rädda för att förlora sin inkomst. För att det ska bli möjligt måste anställningsvillkoren på arbetsmarknaden förbättras. Att anställda har trygga anställningar med löner som det går att leva på är förutsättningar för att kunna stoppa sexuella trakasserier i arbetslivet.

Cecilia Berggren

Dyster prognos för framtidens pensionär

I förra veckans avsnitt av Agenda debatterades det nya pensionssystemet. I inslaget var förra statsministern Göran Persson mycket kritisk till utfallet av systemet.

Vi kan inte ha en ordning där personer som jobbat ett helt liv plötsligt upplever att de blivit fattiga. Då tycker jag att det är bättre att man är proaktiv och möter det här med att höja pensionerna

Det är inte en ny kritik och utvecklingen har pågått länge. Folksam har i sin vitbok lyft hur pensionen har utvecklats. Trenden är tydlig där pensionsnivån faller i förhållande till pensionärernas slutlön. Den främsta anledningen till att den totala pensionen faller är att den allmänna pensionen har minskat kraftigt från 61 procent av slutlönen för personer födda 1938 till 48 procent av slutlönen för personer födda 1949.

Diagram

Källa:Folksam

Om inget görs kommer personer som är födda efter 1994 endast få 40 procent av sin lön i allmän pension.

Pensionen är en spegel av arbetslivet och ojämställdhet där (lägre lön, deltid) speglar pensionsutfallet. Enligt Folksam får kvinnor födda 1949 ut 5 415 kronor mindre i månaden och med nuvarande takt kommer jämställda pensioner mellan män och kvinnor att bli en verklighet först år 2070.

När den allmänna pensionen fortsätter att urholkas blir tjänstepension och privat pensionsförsäkring en allt viktigare komponent för en trygg pension. Det är långt ifrån en självklarhet att alla på arbetsmarknaden har tjänstepension men framförallt att de har råd med privata pensionsförsäkringar. Tjänstepension har lägst täckningsgrad bland låginkomsttagare (75 procent), vilket är en minskning mot tidigare granskningar (-4 procent) och högst bland medel-och höginkomsttagare (98 procent).

Handels har i rapporten ”Man får lära sig leva på det man har” visat hur ekonomiskt utsatta medlemmar är efter ett arbetsliv i Handeln. Rapporten visar att Handels medlemmar har lägre pensioner än genomsnittet i riket och att Handels medlemmar även har ett lägre privat pensionssparande.

Det här är i första hand ett problem som kräver åtgärder inom arbetslivet med tillsvidareanställningar, bättre arbetsmiljö, jämställda löner, heltidsnorm m.m. Men det är också viktigt att som både Göran Persson och Folksam påpekar höja inbetalningarna till systemet som är underfinansierat.