Den 10 januari trädde pandemilagen, eller lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 som den egentligen heter, i kraft. Lagen kompletteras med nya föreskrifter från Folkhälsomyndigheten riktade till verksamhetsutövare inom handeln. De innebär bland annat att företagare blir skyldiga att beräkna hur många kunder som får befinna sig i en butik. Butiksägaren måste säkerställa att maxantalet, som beräknas utifrån en besökare per tio kvadratmeter, inte överskrids. Man måste dessutom informera kunder om hur många som får vistas i butiken, hur smittspridning kan undvikas, samt erbjuda handdesinfektion eller möjlighet att tvätta händerna med tvål. De som bryter mot föreskrifterna riskerar böter eller i sista hand stängning.
Handels välkomnar de nya reglerna som innebär att samtliga arbetsgivare inom handeln nu måste ta sitt ansvar för att minska trängsel och hindra smittspridning i sina butiker. Inte minst har julhandeln och mellandagsrean visat på behovet av tydligare regler då det funnits stora skillnader i hur bra butiksägare följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer . Medan vissa handlare tidigt satte in åtgärder som att minska antalet kunder i butiker så är det en stor andel av butiksägarna som inte tagit tillräckligt med ansvar för att skydda sina kunder och anställda från smitta. I en enkätundersökning till Handels skyddsombud under hösten svarade så många som en tredjedel att det inte gjorts någon riskbedömning alls på deras arbetsplats kring vilka arbetsmoment som kan innebära smitta till anställda och kunder. Två tredjedelar av skyddsombuden svarade att det inte utsetts någon ansvarig på arbetsplatsen för att se till att det inte uppstår trängsel i butiken.
För många anställda inom handeln får de nya skarpa reglerna därmed direkta effekter på arbetsmiljö, hälsa och risken att smittas av covid-19. Det är nu inte längre enbart de som haft turen att ha en arbetsgivare som valt att följa rekommendationerna som ska kunna känna sig trygga i att inte utsättas för onödig smittspridning på sin arbetsplats, utan samtliga anställda.
Region Stockholm publicerade under hösten en studie som undersökte sambanden mellan socioekonomiska faktorer och covid-19. I den konstateras att covid-19, liksom de flesta folkhälsoproblem, drabbar individer med lägre socioekonomisk status allra hårdast. Inkomst är den socioekonomiska faktor som bäst förklarar sjukdomens dödlighet. Studien visar också på ett tydligt samband mellan att ha ett yrke som inte tillåter hemarbete och risken att vårdas på sjukhus för covid-19.
De nya reglerna är ett viktigt steg i rätt riktning för att skydda den socioekonomiska grupp som alltså är mest utsatta för covid-19: låginkomsttagare som saknar möjlighet till hemarbete och som därtill är i kontakt med en stor mängd människor varje dag. Ytterligare åtgärder som krävs för att skydda denna grupp är bland annat att permanent slopa karensavdraget så att sjuka inte tvingas gå till jobbet för att de inte har råd att stanna hemma samt att anställda som smittas av covid-19 på sin arbetsplats bör få sjukdomen klassad som arbetsskada.
Cecilia Berggren