Så förbättrar vi hälsan inom (e)handeln

Det finns en stark framtidstro inom handeln. Tittar vi specifikt på e-handel finns en positiv utveckling av upplevd lönsamhet och förväntad framtida försäljning. Samtidigt visar en ny rapport från Handels att många e-handelsanställda har hälsoproblem på grund av sin arbetssituation.

I en undersökning uppger 94 procent av e-handelsanställda att de känner sig utmattade och orkeslösa på grund av jobbet. 89 procent upplever någon gång psykosomatiska sjukdomsbesvär kopplade till arbetssituationen. 86 procent lider i någon mån av symtom från fysisk skada. Detta väcker en viktig fråga: Är priset för framgång alltid de anställdas hälsa? Forskning och den nya rapporten visar att svaret på den frågan är nej. Goda arbetsförhållanden betalar sig.

Inom e-handelns snabbt växande företag finns stor förbättringspotential. Många av arbetsmiljöproblemen är kopplade till företagens tillväxt. Handels rapport ger fem recept som både förbättrar arbetssituationen och företagens verksamhet:

  1. Minska personalomsättningen genom att satsa på personalen

Stor personalomsättning hindrar företag från att skapa en stabilitet och en kontinuitet som både förbättrar arbetsmiljön och företagets prestation. Företag kan minska personalomsättning genom att satsa på trygga anställningar och bättre arbetsförhållanden.

  1. Se över organisationsstrukturen

Många företag har för otydliga organisationsstrukturer. Detta skapar en situation där den anställda har svårt att veta vem den ska vända sig till och där frågor kan hamna mellan stolarna. Detta försämrar inte bara arbetsmiljön utan minskar också företagens effektivitet.

  1. Arbeta långsiktigt

I en snabbt föränderlig värld kan det vara svårt att utmejsla långsiktiga strategier, men alla kan bli vinnare på den strävan. Ständiga organisationsförändringar och ständigt nya strategier bidrar till ett negativt arbetsklimat och ökade kostnader. Ett led i att arbeta långsiktigt är att göra investeringar som förbättrar den fysiska arbetsmiljön för anställda.

  1. Rekrytera rätt chefer

En noggrann urvalsprocess som bygger på att hitta lämpliga chefer är en nyckel till att både förbättra arbetssituationen för anställda och att optimera organisationen. Att anställa chefer med rätt erfarenheter, en schyst ledarstil och en förståelse för vad som är rimligt att förvänta sig av de anställda förbättrar organisationen. Strävan att anställda billigt kan bli en förlustaffär i det långa loppet.

  1. Underlätta skapandet av ett gott arbetsklimat

Att anställda uppmuntras till att kommunicera och lära känna varandra är en förutsättning för ett gott arbetsklimat som ökar anställdas motivation och lojalitet med företaget. Med ett gott arbetsklimat skapas förutsättningar för framgång.

Martin Rosenström

I mellanförskapets otrygga land

Coop har inte gjort något fel eller missbrukat LAS, trots att de hyvlat tjänster likt en schweizerost. Det menar i alla fall Arbetsdomstolen i en dom för några veckor sedan. Det är fel säger vi. Det ska inte vara möjligt att hux flux ändra heltid till deltid!

Arbetsgivare som inte säger upp hela tjänster, utan hyvlar, ska respektera turordningsregler och uppsägningstider.  Om inte LAS kan ge individen det skyddet, måste LAS ändras. Arbetsdomstolen har öppnat för en ny ordning på arbetsmarknaden. Det får inte gå obemärkt förbi.

Arbetsgivarna må kalla de hyvlade tjänsterna för deltidsjobb. Vi kallar det för deltidsarbetslöshet. Visst låter det fint att det är bättre att jobba några timmar än inga alls. Men inte om man tänker lite längre än näsan sticker ut.

Inte heller allmän visstid har gett några jobb. De som går på allmän visstid är anställda för att deras arbetsgivare behöver dem. Anställningsformen har bara bytt ut trygga jobb mot otrygga.

Arbetsgivarna önskar färre regleringar. Kan så vara. Vi säger att det är heltid och tillsvidareanställning som ska vara normen inte tvärtom. Ordning och reda på arbetsmarknaden behöver inte nödvändigtvis betyda fler regler. Snarare modernare system och regelverk där den enskilda människan inte tappar sin möjlighet till att försörja sig själv i en snabbt föränderlig tid. Det är inte rimligt att arbetsgivare kan kringgå de regler som gäller när tjänster sägs upp, bara för att man låter några timmar bli kvar på anställningskontraktet.

Arbetsmarknaden består inte längre enbart av de som antingen har jobb eller de som är arbetslösa. Den omfattar numera en ohyggligt stor mängd av människor i mellanförskap där heltid har ersatts av några få timmar per vecka kompletterade med sms-anställningar. En anställningsform som i förlängningen leder till brist på trygghet under yrkeslivet och många år av fattig pensionärstillvaro.

Samtalet om mellanförskapet måste starta nu. Det handlar inte bara om våra medlemmar. Det handlar om hur ett helt samhälle håller på att växa fram där otryggheten är norm. Det är ett arbetsliv som inte främjar trygghet, tillväxt eller sunda arbetsförhållanden. Det är inte vår vision om ett bättre samhälle.

Susanna Gideonsson, ordförande Handels

Fler jobb i handeln trots digitalisering

Fram till 1950-talet fanns en stor yrkesgrupp i handeln som kallades isarbetare. Det var före kyldiskarnas tid. De sågade upp isar på vintrarna och lade upp dessa isstycken i stora islager . Under sommarhalvåret krossade man is och körde dagligen ut det till detaljhandlare som behövde det för att kyla ned färskvaror. I och med att kyldiskarna uppfanns så försvann också behovet av dessa jobb.

Före till 1980-talet fanns en särskild arbetsuppgift i handeln som handlade om att prismärka varor, och även omprismärka vid exempelvis reor. Det var ett slitsamt arbete och sysselsatte många arbetstimmar i detaljhandeln i Sverige. När företagen började gå över till EAN-koder som kunde ändra priser digitalt försvann behovet av dessa jobb .

Handeln är en bransch som är i ständig strukturomvandling. Ny teknik, organisatoriska förändringar och ändrade konsumtionsmönster innebär en konstant press på rådande strukturer. Det leder med nödvändighet till att vissa jobb, och ibland hela yrkesgrupper försvinner. I den svenska modellen har de fackliga organisationerna inte ställt sig i vägen för dessa förändringar. Tvärtom har man bejakat utvecklingen som lett till höjd produktivitet, ökade kompetensbehov och högre löneutrymme. Denna positiva syn på förändring grundar sig dock i att det finns en bra a-kassa och möjlighet till omställning inom den svenska modellen. Utan detta system riskerar man att få arbetare som är negativa till strukturomvandling.

Under de senaste åren har digitalisering, e-handel och självscanning setts som något som leder till minskad sysselsättning. Men i handeln stämmer inte det. Vi har fått fler säljjobb, servicetjänster, reparations- och installationstjänster samt ökad hantverkskunskap. Faktum är att antalet anställda i branschen har ökat trots denna tid av snabb omvandling.

bild-av-sysselsattning-i-handeln

När nu frågan om så kallade ”enkla jobb” (vad nu det är) diskuteras saknas ofta insikt om att jobb försvunnit därför att det inte längre finns behov av dessa. Att återinföra jobb eller arbetsuppgifter som rationaliserats bort såsom isarbetare eller prismärkare kan knappast ses som en lösning. Det finns helt enkelt inte behov av dem längre. Däremot finns goda möjligheter att fortsätta utveckla nya tjänster och arbetets innehåll i handeln.

Stefan Carlén

Jobbiga kunder i julruschen

Julen är inte enbart en tid för vila och avkoppling. För många innebär julen stress. Inte minst för de butiksanställda när trängseln i julhandeln tätnar. Jäktade kunder på jakt efter sista-minuten-klappar i kombination med låg bemanning på arbetsplatsen skapar ansträngande situationer för de anställda. Resultatet från Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökning visar att 45 procent av de butiksanställda någon gång under det senaste året har hamnat i konflikt eller bråk med en kund.

Forskning visar att det finns flera sorters situationer och kundbeteenden som av de anställda uppfattas som besvärliga. Dels handlar det om kunder som inte respekterar kösystem eller väntar på sin tur för att bli hjälpta, som klagar på varor och priser, eller som är nonchalanta och otacksamma. Ännu värre är det med kunder som trakasserar personalen, att anställda utsätts för sexism och rasism är inte ovanligt. Dessutom visar arbetsmiljöundersökningen att 15 procent av de butiksanställda någon gång det senaste året utsatts för våld eller hot om våld. Anställda hamnar också i lägen där de tvingas hantera personer som snattar eller stjäl, situationer som 76 procent av de anställda upplever som obehagliga enligt en undersökning till Handels butiksanställda medlemmar.

Även om möten med besvärliga kunder är vardag för butiksanställda så saknar 70 procent av de anställda utbildning i hur man ska hantera kunder som beter sig illa, visar en studie som forskarna Nicklas Salomonson och Markus Fellesson gjort. Där framkommer också att anställda som har mer inflytande över sitt arbete är bättre på att hantera ansträngande situationer. De pekar även på att anledningen till att konflikter och irritation uppstår beror bland annat på låg bemanning och brist på möjlighet för de anställda att ge tillräckligt god service.

Handels önskelista för en bättre arbetsmiljö för de som jobbar i julhandeln:

  • Ökad bemanning på arbetsplatserna
  • Mer inflytande över arbetet
  • Mer utbildning och bättre rutiner

Slutligen till dig som kund: kom ihåg att de anställda gör sitt bästa för att hinna med, försök därför att ha tålamod när du ger dig ut i julhandeln. Här finns fler tips för dig som vill bidra till en bättre arbetsmiljö för de anställda.

Cecilia Berggren

Påtvingad deltid kostar hela livet

Birgitta Erlandsson är 72 år. Hon har haft ett långt arbetsliv i handeln. I en intervju med Handelsnytt berättar hon om sitt liv som pensionär. Hon kallar sig själv fattigpensionär. Efter ett arbetsliv med deltid har hon fått betala priset som pensionär med en inkomst under gränsen för fattigdom. Hon får ut mindre än 10 000 kronor i månaden, och tvingas vända på slantarna för att få vardagen att gå ihop. Enligt Britta räcker bara pengarna till mat och de vanliga räkningarna.

På dagens arbetsmarknad är det inte längre ett fritt val om du kan jobba heltid.  Inom detaljhandeln jobbar 77 procent av alla kvinnliga arbetare och 55 procent av alla manliga arbetare deltid. Av dessa svarar ungefär 43 procent att de inte får möjlighet att jobba heltid.

I en ny dom från AD ges arbetsgivare möjlighet att utan hänsyn till anställningstryggheten sänka de anställdas arbetstid och lön. Det kallas hyvling och leder fram till än mer påtvingade deltider. Det kommer i sin tur leda till lägre pensioner.

I rapporten ”Man får lära sig att leva på det man har” visar statistik att Handels pensionärsmedlemmar i snitt har 13 100 kronor per månad i allmän pension och att den kollektivavtalade tjänstepensionen är 3 000 kronor lägre än riksgenomsnittet. Efter skatt blir det 10 500 kronor, vilket är under den officiella fattigdomsgränsen.

Vilken lön du har, om du jobbar hel- eller deltid, din pensionsålder och hur lång föräldraledighet samt sjukfrånvaro du har under ditt arbetsliv kommer att påverka din framtida pension.

För att förändra situationen för pensionärer, inte bara inom handeln krävs ett arbetsliv med trygga jobb där heltid är norm med jämställda löner och en arbetsmiljö som är så bra att folk orkar jobba längre. Dessutom behöver familjelivet bli mer jämställt så att män och kvinnor delar på ansvaret för hem och barn. Att i det läget ge arbetsgivarna rätt att utan anställningstrygghet korta arbetstid och inkomst för anställda är ett hårt slag som skapar otrygghet och sänkta löner. Men det sänker inte bara lönerna utan leder till minskade inkomster livet ut.

Anton Strömbäck

Hotar showrooming butikshandeln?

Det talas ofta om att allt fler undersöker produkter i butik för att sedan e-handla. Trenden har fått namnet ”showrooming”. Att det är beteende som existerar är väl belagt. Men är det ett hot mot den fysiska handeln? Frågan är relevant inte minst utifrån att kunder också har en tendens att göra det motsatta; söka information online för att sedan göra ett fysiskt köp. Detta kallas ”webbrooming”.

Vilket beteende har hittills varit vanligast, showrooming eller webbrooming? Frågan har undersökts systematiskt över tiden på olika sätt. Svaret från undersökningarna är entydigt. Webbrooming tycks vara vanligare än showrooming. Rapporten E-handeln i Norden 2016, utgiven av Postnord, visar exempelvis att 17 % av konsumenter showroomade medan 54 % webbroomade, mätt över en tremånadersperiod. Att webbrooming hittills varit vanligare än showrooming bekräftas också av undersökningar från andra aktörer.

Det är möjligt att vi går mot en framtid av ökad showrooming, men det finns också tecken på att webbroomingen kan ha fortsatt stark utveckling. Exempelvis visar en färsk undersökning omfattande 13000 personer i åldersgruppen 22- 29 år i 12 länder att 70 % föredrar att handla i fysisk butik.  Åldersgruppen utgör en generation som i stor utsträckning rör sig i ett digitalt landskap där produkter jämförs online, men vill alltjämt handla i fysisk butik.  Undersökningen inkluderar inte Sverige, men den visar tydligt hur vi i framtiden måste se bortom klicken online och utreda noggrannare vilka fysiska köp de resulterar i. Analyser som bortser från hur digitaliseringen också gynnar fysisk handel ger en ofullständig bild.

Årets Black Friday är över. Statistik från helgen visar en kraftig ökning av antalet klick från prisjämförelsesidan Prisjakt till e-handlare (+74%). Men hur många av dessa klick ledde egentligen till ett köp online kontra köp i fysisk butik? Mycket tyder på att e-handeln gått starkt under helgen, men vi har fortfarande inget säkert svar på i vilken mån de digitala jämförelsesidorna också har stimulerat den fysiska handeln.

Myter om handelns lägstalöner

Få frågor i samhällsdebatten är omgärdade med så mycket felaktigheter som frågan om lägstalöner och jobben. I Arbetsmarknadsnytt hävdar exempelvis nationalekonomen Sven-Olof Daunfeldt att ingångslönerna i handeln är så höga att nyanlända utestängs. Dessutom antyds också att lönen för en outbildad 18-åring kan vara högre än medianlönen.

En faktakoll i den partsgemensamma lönestatistiken visar att lägstalönen 2015 för en 18-åring är 116,98 kr/tim medan genomsnittslönen är 141,96 kr/per timme. Daunfeldt förtydligar dock att det med ob-tillägg blir så att man tjänar mer per timme. Men det är ett högst vilseledande påstående. Hur får man fram något sådant? Jo, säg att en 18-åring tjänar 120 kr/tim och jobbar två timmar under en månad – mellan 11-13 en lördag. I så fall får man ut 240 kr plus ytterligare 120 kr i OB, dvs totalt 360 kr. Inte mycket kan tyckas. Men genom att ta hela summan 360 kr och dela med två får man fram en timlön på 180 kr. Det är genom detta dribblande med statistiken som man kan hävda att en 18-åring kan ha högre lön än medianlönen – trots att den bara fick 360 kr på en månad.

Fakta visar att en 18-åring i detaljhandeln jobbar i genomsnitt 25 timmar i månaden. Den genomsnittliga löneinkomsten inklusive OB är 4 320 kr varav 1 300 är OB. Jämför sedan den låga inkomsten med exempelvis en heltidsarbetande 35-åring som har 26 731 kr inklusive OB. Då kan man förstå hur missvisande Daunfeldts sätt att resonera blir.

Men kan lägstalönerna ändå hindra arbetsgivare från att anställa människor med utländsk bakgrund? Det är ytterst tveksamt. Handels har i tidigare utredningar visat att det misslyckade experimentet med sänkta arbetsgivaravgifter för unga inte gav någon effekt. Det tyder på att det inte varit något lönekostnadsproblem med att anställa unga . När det gäller nyanlända finns idag möjlighet att fritt anställa på exempelvis nystartsjobb och därmed få runt 13 000 kr i subvention. Med instegsjobb kan subventionen bli över till 22 000 kr. Om nu lönekostnaden är problemet, varför inte använda sig av rådande subventioner?

Frågan handlar i grunden om bristande utbildningsinsatser. Det är inget enkelt jobb att jobba i handeln och kraven på kompetens är höga. Därför behövs mer aktiva insatser för att få utsatta grupper i jobb. Det som behövs är mer kvalitet, utbildning, handledning och stöd kombinerat med subventioner samt ett utökat arbetsplatsförlagt lärande

bild4-lagstalon

Lägstalönerna är i grunden ett skydd mot fattigdom, lönedumpning och utbredning av låglönemarknader. I den svenska modellen ökar de också produktiviteten. Det är synd att missvisande påståenden har en sådan spridning. Den felaktiga synen att sänkta lägstalöner kan höja sysselsättningen leder oss bort från åtgärder som verkligen skulle ha effekt.

Stefan Carlén