Välkomna förbättringar i samråden med Arbetsförmedlingen

Efter långt påverkansarbete från bland andra Handels presenterade regeringen förra veckan, tillsammans med Handels förbundsordförande Linda Palmetzhofer, en rad åtgärder som syftar till att förbättra samråden mellan Arbetsförmedlingen och de fackliga organisationerna. Detta genom medfinansiering för vårt arbete med samråden, bättre möjligheter för Arbetsförmedlingen att neka utbetalningar till oseriösa aktörer samt ett kommande digitalt system för samrådshanteringen.

Varje år svarar Handels på nästan 20 000 samråd som handlar om ifall olika insatser på arbetsplatser i branschen är lämpliga. Samrådsförfarandet (som nu byter namn till yttranden) bidrar till att Arbetsförmedlingen får kännedom om lokala förhållanden om arbetsplatserna innan beslut om arbetsmarknadspolitiska program eller insatser fattas. På så vis undviks att människor placeras på arbetsplatser utan t ex handledning, där det råder arbetsbrist eller det finns stora problem med arbetsmiljön. Då det är vi som fackförbund som har denna kunskap är vårt arbete med samråden oerhört viktigt för att kunna säkerställa att åtgärderna får de önskade effekterna för de arbetslösa.

Regeringens förändringar är välkomna då vi under flera år lyft upp problem kopplade till samrådsförfarandet. Dels handlar det om att vi kunnat se att samråd ofta inte utförs trots att det är ett krav, vilket innebär att arbetslösa riskerar att hamna hos oseriösa arbetsgivare. Dels handlar det om att Arbetsförmedlingen i många fall inte beaktar våra samråd och placerar trots fackets avrådan. Något som Arbetsförmedlingens egen kartläggning visat.

Att fackförbunden nu föreslås få ersättning för en del av det arbete vi gör med samråden är en självklar åtgärd för att ge oss bättre förutsättningar att lämna dessa yttranden och därmed öka kvalitéten i arbetsmarknadsåtgärderna. Detsamma gäller att Arbetsförmedlingen nu ges ökade möjligheter att neka utbetalningar till oseriösa arbetsgivare. Det är också positivt att det förtydligas att en arbetstagarorganisation ska ges tillfälle att yttra sig också om arbetsgivaren saknar kollektivavtal.

Med regeringens åtgärder blir det nu upp till Arbetsförmedlingen att verkligen beakta fackförbundens yttranden och använda möjligheterna för att bättre trygga kvalitet vid arbetsmarknadspolitiska insatser. På så vis motverkas fusk och att människor utnyttjas, och först då undviker vi att arbetslösa som behöver stöttning in på arbetsmarknaden i stället utnyttjas av oseriösa arbetsgivare.

Bemanningsplaneringen måste fungera

Att få arbetsschemat att fungera med livet i övrigt kan vara en utmaning när du är handelsanställd och måste jobba både kvällar och helger. Ska du få tillvaron att gå ihop måste du kunna planera ditt schema i god tid. Det borde inte vara något problem, eftersom kollektivavtalet säger att planering av bemanning och schemaläggning ska ske med lång framförhållning och att de anställda ska kunna påverka utifrån sina behov. Ändå glöms det ofta bort i verkligheten.

Rapporten Makten över arbetstiden och bemanningen visar att 38 procent av butikssäljarna får sitt schema med kortare framförhållning än fyra veckor. Samtidigt får tolv procent schemat samma dag eller dagen innan det ska börja gälla. Här är det alltså inte tal om någon planering eller samråd med de anställda om t ex förläggningen av kvälls- och helgarbete.

Bristfällig bemanningsplanering är också ett av de främsta arbetsmiljöproblemen som skyddsombuden i Handels lyfter. Uppåt hälften av skyddsombuden inom butik och lager upplever stora problem kopplat till bemanningsplaneringen på sin arbetsplats. Att få ordning på bemanningen är viktigt då bristerna leder till både sämre fysisk och organisatorisk och social arbetsmiljö. Dåligt planerad verksamhet innebär stress både på och utanför arbetet.

När arbetsgivarna blickar ut över det kommande verksamhetsåret borde det vara självklart att försöka planera bemanningen efter den verksamhet man har. Genom att ta hjälp av den fackliga kunskapen kan man se till att det finns personal nog för att ta hand om verksamheten på bästa sätt. Framförhållning och god planering innebär att de anställda kan planera sina liv och samtidigt slipper de lägga dyrbar arbetstid till att ständigt lära upp nya visstidsanställda. Därtill kan sysselsättningsgraden för de som arbetar ofrivillig deltid utökas. För behovet av fler heltider är uppenbart; 55 procent av de butiksanställda hoppar in och jobbar extra pass minst en gång per månad.

Som så många andra problem på arbetsmarknaden är det de med otrygga anställningar, som t ex visstidsanställda, som drabbas hårdast. Hela 43 procent av dem får sitt schema samma dag eller max en vecka före det börjar gälla.

Samtidigt hänger de otrygga anställningarna och bristen på planering ihop. Anledningen till att arbetsgivarna ofta tycker att de kan strunta i bemanningsplaneringen är att de kan täcka upp arbetstoppar med osäkert anställda via visstidsanställningar. Men det innebär att både arbetsmiljön och möjligheten att kombinera arbetsliv och privatliv försämras. Branschen förtjänar bättre, och tills frågan om visstidsanställningarna är löst gäller det att pressa arbetsgivarna att följa kollektivavtalet och planera sin verksamhet. Något som borde vara en självklarhet för alla som driver företag.

---

Våra medlemmar blir fattigpensionärer

Handels ordförande Linda Palmetzhofer brukar säga att “pensionen ska räcka till våra grundläggande utgifter, men den ska också räcka till en födelsedagspresent till barnbarnet och en bukett blommor att pryda matbordet med.”  

Är det så idag? Räcker pensionen till ett gott liv? Det korta svaret på den frågan är: nja, knappast. I alla fall inte för många av Handels medlemmar. Det långa svaret finns i Handels rapport “En studie av handelsanställdas pensioner” som släpptes förra veckan. Där visar vi hur pensionen faktiskt ser ut för våra pensionärsmedlemmar.  

Där såg vi att Handels kvinnliga pensionärsmedlemmar får i genomsnitt ut en total pension på 12 700 kronor. Då är allt inräknat: allmän pension, tjänstepension, privatsparande… ja, alltsammans. För att sätta detta i en kontext så ligger gränsen för låg ekonomisk standard, det som kallas relativ fattigdom, på 13 300 kronor i månaden. Med andra ord är den genomsnittliga kvinnliga pensionärsmedlemmen fattigpensionär.  

Garantipensionen, den som är till för att ge ett grundläggande skydd för de med lägst pension, visade sig vara särskilt viktig. Fyra av tio av våra pensionärsmedlemmar är beroende av garantipensionen och över hälften av kvinnorna. Det betyder att de förslagen som diskuteras i detta nu är oerhört viktiga. En ökning av garantipensionen vore inte bara en viktig jämlikhetsreform, utan också en viktig jämställdhetsreform.  

Igår kom nyheten om att S, MP, V och C kommit överens om att höja garantipensionen. Det blir sannolikt inte ett garantitillägg som det var tänkt. Tyvärr betyder den nya överenskommelsen att det kommer betalas ut något mindre än det förra förslaget. Samtidigt är det här att föredra framför högeroppositionens förslag som skulle ge ännu mindre. I dagsläget är det oklart vilket förslag som kommer att gå igenom, eller vilka som ens ska röstas om.  

Det viktiga är att ett förslag nu ligger på bordet. Vare sig det blir en höjd garantipension eller ett garantitillägg är det ett förslag som skulle ge de pensionärer som behöver det allra mest extra stöd. De pensionärer som, likt många av våra medlemmar, haft ett otrygg arbetsliv med mycket ofrivillig deltid. På onsdag 15 juni är det dags för riksdagen att rösta. Upp till bevis för politiken. 

Det finns en enkel lösning på rekryteringsproblemen

Inför sommaren 2022 har handeln haft en lång sammanhängande period av goda framtidsutsikter. Enligt konjunkturinstitutets barometrar har handelsföretagen sedan ett år gått bra, och branschen har nyrekryterat. Trots oro i världen, och en hög inflation, säger vart femte företag i maj 2022 att de kommer öka antalet anställda. På Platsbanken, Arbetsförmedlingens sajt för lediga jobb, finns tusentals jobb i butiker och på lager utannonserade.

Samtidigt visar statistiken att handelsföretagen får allt svårare att rekrytera och hitta kompetent personal. Under första kvartalet nådde rekryteringsproblemen rekordhöga nivåer, högre än året före corona-pandemin. Över 20 procent av handelsföretagen hade svårt att hitta personal.

Då vi står inför semestrar är detta ett dilemma. Svårigheter att finna ordinarie personal, samtidigt som det fortfarande finns tusentals sommarvikariat som inte är tillsatta gör att bristen kan bli påtaglig.

Tyvärr finns det oseriösa företag som försöker använda praktikanter för att göra ordinarie jobb gratis. Handelsanställdas förbund brukar därför under varje sommar meddela att det råder praktikstopp. Det är för att undvika undanträngning av semestervikariat. Men även för att det finns få som kan vara handledare för praktikanter eftersom många har semester. Vissa undantag görs såklart, om alla sommarjobb tillsatts och det finns handledare. Men generellt råder det stopp.

Vad ska då företagen göra för att råda bot på denna situation? Det finns en enkel lösning. Bättre arbetsvillkor, fler heltider, bra scheman och högre löner skulle leda till att fler sökte sig till branschen. Svårare behöver det inte vara.

Stefan Carlén

Klassblind familjepolitik drabbar Handels medlemmar

Förra veckan släpptes LO sin årliga jämställdhetsbarometer som konstaterar att svensk familjepolitik är klassblind. LO-förbundens medlemmar har inte samma möjligheter och rättigheter att kombinera arbete och familj som andra på arbetsmarknaden. Detta gäller även Handels medlemmar.

Många av Handels arbetsplatser präglas som bekant av slimmad bemanning, otrygga anställningsformer, korta deltidskontrakt och oregelbundna arbetstider som upplevs orättvist fördelade. På lagersidan utgörs en stor del av arbetsstyrkan av inhyrd personal. Företag inom handeln använder i större utsträckning strategier för att kunna bemanna med så flexibel personalstyrka som möjligt. Genom en slimmad grundbemanning och därutöver tidsbegränsade anställningar, deltidsanställda och inhyrd personal, kan arbetsgivare precisionsanpassa antalet anställda till efterfrågans variationer beroende på säsong, veckodag eller tid på dygnet (Kongressrapport 2021: Handels om löner och arbetstider, s.38).

Med andra ord kanske det inte är så konstigt att branschen gång på gång säger sig ha svårt att rekrytera och behålla personal? Svenskt Näringsliv kallar svårigheten att hitta rätt kompetens för en ”tickande bomb” i en rapport från 2021. De pekar på utbildning som lösning. Men hur skulle det vara om man förbättrade arbetsvillkoren och lönerna? Vi vet från våra egna medlemsundersökningar att de flesta trivs mycket bra med sina arbeten inom handeln, men att villkoren och lönen får många att till slut lämna branschen. Om branschen ska lyckas rekrytera och behålla rätt kompetens, så behöver se över vilka löner och villkor de anställda erbjuds.

Denna fråga är sannolikt särskilt viktig om branschen vill rekrytera och behålla män och kvinnor som befinner sig mitt i livet eller i barnafödande ålder. När arbetsvillkoren utgår från att du ständigt måste vara flexibel och kanske rent av sova med mobilen under huvudkudden, är det förstås svårt att få ihop arbete och familj. Att tacka nej till extrapass kan innebära såväl förlorad nödvändig inkomst som att du inte blir tillfrågad nästa gång om att jobba. Dessutom utgår givetvis ingen betalning den tid du är ”stand by”, vilket gör att gränsen mellan jobb och fritid blir otydlig och därmed skapar stress.

Till skillnad från tjänstemän så har LO-medlemmar relativt litet inflytande över sin arbetstid. Därför är det hög tid att familjepolitiken inte enbart utgår utifrån tjänstemännens flexibla arbetsvillkor. Socialdemokraternas förslag om familjeveckan är ett sätt att underlätta kombinationen av familjeliv och arbete för LO-arbetare. Ett annat förslag som skulle underlätta hade varit en förskola som håller öppet utanför kontorstid, då sex av tio arbetarkvinnor jobbar utanför kontorstid. Kommuner är idag nämligen inte skyldiga att erbjuda omsorg på kvällar, nätter och helger. Även om kommunen gör det ställs ofta högre krav än om föräldern jobba runder kontorstid. LO:s förslag om att se över en ny modell för föräldraförsäkringen är också intressant.

En klassblind familjepolitik är inte värdig ett samhälle som strävar efter jämlikhet.

Gratis vara med i facket för alla på gymnasiet

Sedan 1990-talet har antalet medlemmar i fackliga organisationer (organisationsgraden) i Sverige sjunkit stadigt. I mitten på 1990-talet var tre av fyra arbetare i handeln med i ett fackförbund. För ett par år sedan hade organisationsgraden sjunkit så pass att bara varannan arbetare i handeln var fackmedlem.

Unga hör till de grupper där organisationsgraden sjunkit mest. Men i och med covid-19-pandemin hände något. Då insåg fler värdet av ett fackligt medlemskap och pandemin och organisationsgraden ökade mer än den gjort under senaste 30 åren. Organisationsgraden för arbetare i handeln ökade till 55 procent under år 2020 och 2021. Trots detta kvarstår faktumet att dagens gymnasielever, födda efter millennieskiftet, har vuxit upp i ett samhälle där den fackliga organisationsgraden har sjunkit stadigt.

Det finns flera orsaker till detta. Det handlar bland annat om att skattereduktionen för fack- och a-kasseavgiften tagits bort och att avgiften för a-kassan höjdes mycket kraftigt år 2007.

En annan orsak, som bland andra forskaren Anders Kjellberg lyfter fram, är den stora ökningen av tidsbegränsade anställningar sedan 1990-talet. Även bland anställda med tidsbegränsade anställningar är unga överrepresenterade, särskilt bland de allra otryggaste formerna. Av handelsanställda i åldern 16–29 år hade 37 procent en tidsbegränsad anställning år 2020. I åldern 30–64 var motsvarande andel elva procent. Unga med tidsbegränsad anställning på deltid står delvis utanför gemenskapen på arbetsplatsen, särskilt om arbetet utförs på kvällar och helger.

Mycket tyder vidare på att unga i allmänhet har begränsade kunskaper om vad en fackförening eller kollektivavtal är. Okunskapen riskerar att utnyttjas av arbetsgivare. Att fällorna är många för unga sommarjobbare har tidningen Arbetet tidigare rapporterat om. Det är till exempel vanligt att unga sommarjobbare inte får skriftliga anställningskontrakt och sedan känner sig lurade när lönen inte stämmer överens om vad som sagts muntligt. Andra har behövt provjobba gratis, arbeta utan kollektivavtal med löner så låga som 25 kronor i timmen eller i glasskiosker på solskenskontrakt där man skickats hem utan lön regniga dagar.

Även i övrigt är arbetsmiljön för unga sämre. Det visar en enkätundersökning från Arbetsmiljöverket 2017 som bland annat Handelsnytt rapporterat om. Sexuella trakasserier, jobb trots sjukdom och ingen företagshälsa är några av problemen som uppmärksammas. Så visst har facket en viktig roll att spela för unga!

Men för den som jobbar vid sidan av gymnasiestudierna kan det kännas dyrt att vara medlem. Därför har det sedan länge varit gratis för elever på handelsinriktade program att vara medlemmar under studietiden. Sedan januari i år är det gratis att vara medlem i Handels för alla som går på gymnasiet, oavsett vilket program, och jobbar i handeln.

Gäller detta dig, vänta inte, bli medlem redan idag. Och du som jobbar i handeln, sprid detta vidare. Du är värd bra arbetsvillkor och en god arbetsmiljö, oavsett om du jobbar extra vid sidan av studierna eller är fast anställd. Ju fler medlemmar, desto starkare!

Thea Holmlund

Handelsanställdas jobb utvecklas och det är bra

En sak som slog mig när jag i förra veckan, tillsammans med Handels ordförande Linda Palmetzhofer, besökte medlemmar och förtroendevalda på IKEA:s planeringsstudio i Sickla var vilken yrkesstolthet de handelsanställda utstrålade. Som tidigare anställd säljare i samma köpcentrum blev jag berörd av yrkesskickligheten.

Jag slogs också av hur viktigt det är att bekämpa en nedvärderande syn på handelsanställda. En syn som saknar grund i verkligheten.

För Handels är det självklart att arbetaryrken inom handeln utvecklas. Det tycker vi är bra och en naturlig del av teknikutveckling, digitalisering och omställning till mer hållbar handel. Det handlar fortfarande om arbetarjobb. Jobb som behöver uppvärderas och där personalens yrkesskicklighet behöver värdesättas mer. De handelsanställda är branschens viktigaste resurs. Arbetsgivarna vinner på att satsa på den resursen.

Ett exempel på allt detta är IKEA:s nya butikskoncept med planeringsstudios där handelsanställda säljare med personlig service hjälper kunder att planera, beställa och på så vis köpa kundanpassade heminredningslösningar för bland annat kök, förvaring, sov- och badrum. Samma service finns på IKEA:s större varuhus. Nu kan fler kunder träffa IKEA:s personal (och Handels medlemmar) för att få hjälp närmare hemmet.

Vi känner inte igen en bild av att arbetarjobben försvinner. Tvärt om. Handelsanställdas yrken utvecklas och kompetensbehoven är stora. Det krävs ännu mer kompetens och utbildning för att klara många av de arbetsuppgifter som Handels medlemmar dagligen utför. Vi ser också att många av de hantverkskompetenser som historiskt varit viktiga i handeln nu är på väg tillbaka när fler affärsmodeller behöver bli mer cirkulära och hållbara. Många jobb kräver också högre teknisk kompetens.

IKEA:s butikskoncept visar på det självklara i att det inte går att skilja ett företags digitala kanaler från fysiska försäljningsställen. De hänger ihop. Det är inte e-handel eller butik. Det är handel och kunderna förväntar sig att handelsföretagens kanaler hänger ihop. Handels medlemmar jobbar dagligen med att serva kunder på många olika sätt, till hjälp har de både fysiska och digitala handelskanaler.

Klart är att det fysiska mötet fortfarande är viktigt. Många kunder vill träffa en människa för att diskutera sina inköp och med hjälp av säljarens kompetens få stöd att handla rätt och kundanpassat.

Ibland går det nästan att ana en föraktfull syn på arbetare i Sverige 2022. Arbetare i handeln behöver värdesättas och ses på utifrån dagens verklighet. Utan handelsanställda skulle Sverige snabbt stanna. Det handlar om komplexa samhällsviktiga jobb som verkligen kräver sin kompetens och yrkesskicklighet. Hela samhället utvecklas, det gäller självklart också arbetarjobben.

Det står också tydligt i den LO-gemensamma organisationsplanen att det är ”självklart att arbeten som utvecklas och tillförs ny teknik och nya arbetsuppgifter inte därmed automatiskt blir ett tjänstemannajobb. Den tolkningen har också Arbetsdomstolen slagit fast i ett antal domar där frågan gällt vilket avtal som ska tillämpas för sådana nya arbeten.”

LO konstaterar att företags arbetsorganisationer ständigt förändras, att kraven på utbildad arbetskraft ökar och att: ”Allt talar för att de traditionella arbetarjobben kommer att fortsätta att förändras. Det innebär att till exempel lednings‑, planerings och visst administrativt arbete kommer att ingå i det direkta produktionsarbetet i större utsträckning än tidigare. Det betyder inte att dessa arbeten blir mera tjänstemannabetonade utan att behovet av tjänstemannabefattningar helt enkelt minskar. Det är egentligen en normal strukturell förändring och inte en gränstvist”.

LO skriver även att det tyvärr ibland förekommer en helt felaktig uppfattning om att LO-förbundens avtal inte är tillämpbara på arbetsuppgifter med mer kvalificerade arbetsmoment.

Handels delar givetvis LO:s gemensamma syn på detta.

Daniel Söderberg Talebi

En historisk seger på Amazon

25 år efter att Amazon öppnade sitt första lager lyckades de anställda i april bilda det första facket någonsin på Amazon i USA. Med 2654 röster för facklig organisering och 2131 röster mot skriver fackklubben i New York historia. En kollektiv röst för bättre arbetsvillkor tvingar nu Amazon till förhandlingsbordet.

Ungefär samtidigt som denna historiska omröstning avgjordes läckte interna dokument från Amazon ut som berättar en del om varför det tagit 25 år att komma hit. Historien om Amazon är nämligen också historien om ett av världens mest antifackliga företag, i ett land med antifacklig lagstiftning, som gjort allt för att motarbeta organiseringen för bättre arbetsvillkor. De läckta dokumenten innehåller Amazons planer på att lansera en app där de anställda ska kunna kommunicera med varandra. Men bara om sådant som företaget själva anser kunna leda till högre produktivitet. Ord som ”facket”, ”löneförhöjning” och ”rättvisa” föreslås automatiskt blockeras. Även ordet ”toaletter” finns på listan över förbjudna ord. Det är svårt att inte koppla det till nyheterna om att anställda tvingats kissa i flaskor för att hålla arbetstempot uppe och undvika att få sparken.

Det är inte första gången som Amazon får uppmärksamhet i media för teknik som riskerar att få negativa konsekvenser för de anställda. Omfattande datainsamling via plocksystemen används för att fatta beslut om avsked och 2018 patenterade man ett armband som vibrerar om de anställda rör sina armar åt fel håll.

Därtill satsar företaget tiotusentals miljoner på att på andra sätt motverka facklig organisering. De anställda tvingas på arbetstid att gå på antifackliga föreläsningar och personalomsättningen ligger på 150 procent vilket försvårar medlemsrekrytering. Före omröstningen i New York avskedades Chris Smalls, som lett organiseringsarbetet, efter en protest mot Amazons smittskyddsarbete. Den oberoende fackföreningen som Smalls sedan startade finansierades genom gräsrotsinsamlingar.

Amazon ser helst att de anställda varken behöver gå på toaletten eller kan göra sin röst hörd. Men det är tydligt att kampen för ett bättre arbetsliv långsiktigt varken kan stoppas med antifackliga metoder eller genom att förbjuda de anställa att prata om toaraster, löner eller facklig kamp. Mycket återstår att göra men förhoppningsvis inspirerar segern fler på Amazon att organisera sig.

Hur gick det för handelns delbranscher under 2021?

Hur gick det för Handeln under 2021? Det är en intressant och viktig fråga att fördjupa sig i sett i ljuset av pandemin. Vad hände med handeln när samhället började återgå till en normalitet som till en början möjliggjordes av att allt fler vaccinerade sig?

Vi har tidigare rapporterat om en övergripande positiv försäljningsutveckling, tecken på en modehandel i återhämtning och en stärkt fysisk handel då samhället öppnats upp. Nu finns också siffror över årsutvecklingen för olika delar av handeln att titta närmare på. Det görs i denna text. Följande diagram visar försäljningsutvecklingen för handelns olika varuslag inom sällanköp:

Utifrån tabellen finns det några saker som är särskilt intressanta att notera:

• Samtliga varuslag har en positiv försäljningsutveckling. I de flesta delbranscher ska det ses som ett styrkebesked snarare än en återhämtningseffekt eftersom handelns försäljning var positiv i de flesta delbranscher även under 2020.
• Det stora undantaget är modehandelns olika varuslag. Vi ser nu svart på vitt att det har skett en ansenlig uppgång. Det är en form av styrkebesked, men det rör sig om en återhämtning, inte ett osedvanligt starkt försäljningsår.
• Modehandelns uppgång kan till stor del förklaras av en återgång till ett öppnare samhälle där människor är mindre förpassade till hemmet. Det är här pandemins effekter på människors liv syns allra mest.

Men modeartiklar är inte de enda varuslag som tycks ha påverkats av att vi är mindre bundna till hemmet. Heminteriörer har inte påverkats mycket, men för varor som ”Bygg, järn och färghandel”, ”Hemelektronik och ”Bok, papper och media” har tillväxten avtagit. Vi ser dock en försäljningsökning här, liksom kring alla andra varuslag.

Med en ökande försäljning är det rimligt att det handlare växlar upp genom satsningar på sin personal som fick dra det tunga lasset under pandemin. Det är en fråga om ersättning till befintliga anställda, men också en fråga om högre personaltäthet och kompetensutveckling.

Dags att tömma garderoben på Gudrun Sjödéns kläder

Det har gått 46 år sedan Gudrun Sjödén öppnade sin första butik i Stockholm. Hennes färgstarka och ofta mönstrade kläder i naturmaterial har varit otroligt populära. Företaget omsätter nu 870 miljoner kronor och säljer sina kläder i ett 70-tal länder.  Hennes stil har ofta förknippats med den så kallade kulturtantens.

Samtidigt med framgångarna har grundaren själv varit kontroversiell. Hon har envist vägrat att teckna kollektivavtal och framhållit att kvinnor som släpar efter i lön och pension får skylla sig själva. Men senaste granskningen från Expressen visar att problemen når mycket djupare än så. Fram tornar bilden av en arbetsmiljö som präglas av rasism, härskartekniker och kränkningar. Ett 20-tal nuvarande och före detta medarbetare berättar om ett skräckvälde där Gudrun Sjödén och vd Ann Adelsson styr. Vittnesmålen handlar om mobbning, hot, kränkningar och rasism.

Den som tidigare var ansvarig för personalfrågor hos Gudrun Sjödén berättar att han hade samtal med minst ett par anställda i veckan som kände sig nedtryckta av ledarskapet. Flera tidigare anställda beskriver en arbetsmiljö där anställda gråter på toaletten efter att anställda blivit förlöjligade eller utskällda på stormöten. Ett ord som återkommer i beskrivningarna är skräckvälde.

Det här handlar alltså om ett företag som profilerar sig som miljömedvetet och hållbart, vars ägare har prisats flera gånger genom åren som ett föredöme, bland annat med kunglig medalj, pris för hållbarhet och så vidare. Att företaget saknar kollektivavtal har inte spelat någon roll för priser och utnämningar.

Möjligen har folk i allmänhet nöjt sig med att Gudrun Sjödén hävdat att hon har lika bra villkor för sina anställda som om det funnits kollektivavtal. Förhoppningsvis är det slut med det nu. De nya rapporterna om missförhållanden i företaget borde leda till två saker: för det första att målgruppen för Gudrun Sjödéns produkter, mogna och medvetna kvinnor, bojkottar företaget.  För det andra att Gudrun Sjödén äntligen tecknar kollektivavtal. Då gäller förutom garanterade löneökningar och pensionsinsättningar även arbetsmarknadens normala spelregler – det vill säga att facket kan bevaka arbetsmiljön och företräda anställda som blir kränkta och trakasserade av chefen.

Anton Strömbäck