Sexuella trakasserier i handeln drabbar främst unga kvinnor med otrygga anställningar

”Plötsligt pressar någon sina öppna nävar som hästbett på varsin sida om min midja. Hårt och snabbt. Ett stort bett, samtidigt som han ropar med sin gubbröst, som för att skrämma mig. Vad gör jag? Får jag bli arg och skrika på honom? Vår kund, som är en byggsten i min anställning?”

Erika, 23 år, butiksanställd samt skribent i antologin Lösa förbindelser

Under hashtaggen #metoo svämmar sociala medier sedan en tid tillbaka över av berättelser om kvinnor som blivit utsatta för sexuella trakasserier på sina arbetsplatser inom en rad olika branscher. Handeln är inte ett undantag. Mest utsatta är unga kvinnor som jobbar i butik, och det är betydligt vanligare att den som trakasserar är en kund än en chef eller kollega. SCBs arbetsmiljöundersökning från 2015 visar att 12 procent av de butiksanställda kvinnorna har utsatts för sexuella kränkningar av andra personer än chefer och kollegor under det senaste året. Det är mer än dubbelt så vanligt att utsättas som kvinna än som man.

sextrak2

I samma undersökning kan man också se att de med tidsbegränsad anställning utsätts för kränkningar i allra högst utsträckning. Bland dem vittnar 15 procent om att de utsatts för sexuella trakasserier av kunder under det senaste året, jämfört med 9 procent bland de tillsvidareanställda.

De otrygga anställningarna är utbredda inom handeln. 29 procent av arbetarna har en tidsbegränsad anställning och det är de allra otryggaste formerna av behovs- och timanställningar som blir allt vanligare. Många anställda tvingas jaga timmar och ständigt vara stand-by för att hoppa in på jobb med kort varsel för att ha råd att betala hyran nästa månad. De som tackar nej till jobb eller upplevs som besvärliga riskerar att inte få fler jobberbjudanden. Att gå till chefen och berätta om sexuella trakasserier man utsatts för är därför något många drar sig för.

Jag jobbade tidigare i en matbutik där jag stod mycket i spelavdelningen. Det var många gubbar som var där varje dag och spelade. De ville kramas och när man minst anade det var det någon som lade armen runt mig. De sa ofta ”kom hit gumman” och gjorde pussljud. Jag lät det rinna av mig. Då tyckte jag inte att det var så hemskt men nu i efterhand inser jag att jag borde gjort något. Men det var mitt första jobb och jag hade bara en visstidsanställning. Jag lade all min energi på att jaga timmar och jag ville inte vara den som klagade.”

Fannie, 20 år, butiksanställd

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att arbetsmiljön är trygg och att förebygga alla sorters sexuella trakasserier. Här har arbetsgivare inom handeln en hel del att göra. En sak är att begränsa ensamarbetandet som är speciellt utbrett bland arbetarkvinnor i handeln. En annan är att se till att det finns rutiner för, och tydligt informeras om, hur man går tillväga om man själv eller någon kollega utsätts för sexuella trakasserier. Framför allt måste arbetsgivarna säkerställa att alla anställda har möjlighet att påtala kränkningar de utsatts för utan att behöva vara rädda för att förlora sin inkomst. För att det ska bli möjligt måste anställningsvillkoren på arbetsmarknaden förbättras. Att anställda har trygga anställningar med löner som det går att leva på är förutsättningar för att kunna stoppa sexuella trakasserier i arbetslivet.

Cecilia Berggren

Dyster prognos för framtidens pensionär

I förra veckans avsnitt av Agenda debatterades det nya pensionssystemet. I inslaget var förra statsministern Göran Persson mycket kritisk till utfallet av systemet.

Vi kan inte ha en ordning där personer som jobbat ett helt liv plötsligt upplever att de blivit fattiga. Då tycker jag att det är bättre att man är proaktiv och möter det här med att höja pensionerna

Det är inte en ny kritik och utvecklingen har pågått länge. Folksam har i sin vitbok lyft hur pensionen har utvecklats. Trenden är tydlig där pensionsnivån faller i förhållande till pensionärernas slutlön. Den främsta anledningen till att den totala pensionen faller är att den allmänna pensionen har minskat kraftigt från 61 procent av slutlönen för personer födda 1938 till 48 procent av slutlönen för personer födda 1949.

Diagram

Källa:Folksam

Om inget görs kommer personer som är födda efter 1994 endast få 40 procent av sin lön i allmän pension.

Pensionen är en spegel av arbetslivet och ojämställdhet där (lägre lön, deltid) speglar pensionsutfallet. Enligt Folksam får kvinnor födda 1949 ut 5 415 kronor mindre i månaden och med nuvarande takt kommer jämställda pensioner mellan män och kvinnor att bli en verklighet först år 2070.

När den allmänna pensionen fortsätter att urholkas blir tjänstepension och privat pensionsförsäkring en allt viktigare komponent för en trygg pension. Det är långt ifrån en självklarhet att alla på arbetsmarknaden har tjänstepension men framförallt att de har råd med privata pensionsförsäkringar. Tjänstepension har lägst täckningsgrad bland låginkomsttagare (75 procent), vilket är en minskning mot tidigare granskningar (-4 procent) och högst bland medel-och höginkomsttagare (98 procent).

Handels har i rapporten ”Man får lära sig leva på det man har” visat hur ekonomiskt utsatta medlemmar är efter ett arbetsliv i Handeln. Rapporten visar att Handels medlemmar har lägre pensioner än genomsnittet i riket och att Handels medlemmar även har ett lägre privat pensionssparande.

Det här är i första hand ett problem som kräver åtgärder inom arbetslivet med tillsvidareanställningar, bättre arbetsmiljö, jämställda löner, heltidsnorm m.m. Men det är också viktigt att som både Göran Persson och Folksam påpekar höja inbetalningarna till systemet som är underfinansierat.

 

 

 

Detaljhandelns VD-löner ökade med 15,5 procent

Inför avtalsrörelser brukar arbetsgivarsidans argument vara att lönsamheten är pressad, att lönerna inte kan öka särskilt mycket, samt att de lägsta lönerna måste bli lägre. Inför årets avtalsrörelse användes samma argument . Mot denna bakgrund sticker det naturligtvis i ögonen då toppchefernas löner drar iväg. Inte minst bland alla anställda som också får höra att det måste sparas på timmar, att arbetstider ska hyvlas och att bemanningen måste vara slimmad.

Branschtidningarna Icanyheter och Market har granskat VD-lönerna. I detaljhandeln steg de med hela 15,5 procent 2016. Under samma period ökade lönerna för de anställda med drygt 2 procent. Det så kallade ”märket” för avtalade löneökningar låg på 2,2 procent.

En reflektion efter denna milt sagt ojämlika löneutveckling är att det blir svårt att ta vissa argument på allvar. Ett sådant är argumentationen om handelns pressade lönsamhet och behoven av återhållsamma löner för att kunna få råd med investeringar. Vi vet idag av flera rapporter att lönsamheten inte varit pressad utan tvärtom historiskt hög. I rapporten ”Hur lönsam är handeln” visade vi exempelvis att lönsamheten var den högsta på många år . Och det verkar knappast saknas pengar över till höga löneökningar – åtminstone om man är i en hög position.

Även argumentet att de med lägst lön ska hållas tillbaka blir inte särskilt trovärdigt. Inte endast för att det vilar på en felaktig grund. Det finns nämligen inga belägg för att det skulle vara ett lönekostnadsproblem att anställa personer i utsatta grupper som unga eller nyanlända. I så fall skulle ju andelen unga ha ökat kraftigt när de subventionerades. Men resultatet blev faktiskt tvärtom att andelen unga i handeln minskade trots subventionen . Om man själv har miljonlöner och sedan ökar dessa med 15 procent är det svårt att tas på allvar om man förespråkar fryst lön för de med lägst löner.

De ökande klyftorna i samhället är ett av vår tids stora problem. Och när de som sitter i toppen ökar sina löner mer än alla andra, samtidigt som de argumenterar för återhållsamhet faller inte bara trovärdigheten. Klyftorna mellan topp-chefer och anställda gör att de förstnämnda förlorar förståelse för andras situation, och tappar kontakten med verkligheten. Det är i längden en fara för företagen. Men det är också en signal om att något i grunden är fel och att inkomstfördelning fortsatt kommer vara högt upp på agendan för såväl politiska som fackliga frågor.

Stefan Carlén

Dagligvaruhandelns framtid- Strukturomvandling och nya affärskoncept inom handeln

Hur ser framtidens dagligvaruhandel ut?

Detta är en av de viktiga frågorna för branschen. Diskussionen har de senaste åren kretsat kring den digitala försäljningens höga tillväxt och uppstickare som utmanar etablerade kedjor. E-handeln med livsmedel växte visserligen med 34 % föregående år och försäljningen för de rena e-handelsföretagen ökar, men nya fakta och en genomgång av statistik manar till att se fler nyanser i utvecklingen.

Hittills har dagligvaruhandeln över nätet karakteriserats av rena e-handlare som tar marknadsandelar och traditionella handlare som hamnat på efterkälken. Den utvecklingen kan vara på väg att brytas. Onlineförsäljningen har exempelvis börjat driva tillväxt inom ramen för ICA-Maxikonceptet (tillväxt på 5.7 % under september) och Axfood har gått på offensiven i kampen om e-handeln genom att under året både ha förvärvat Mat.se och nu senaste Middagsfrid. Branschtidningen Markets analytiker Lars Welin drar av utvecklingen slutsatsen att det är de traditionella handlarna som börjat sätta tonen och ta tillbaka taktpinnen inom dagligvarubranschen. De kan enligt analysen göra det i kraft av sin volym, sitt breda kundunderlag, större kapitalstock och genom sitt nät av fysiska butiker som möjliggör omnikanallösningar. Utvecklingen öppnar upp för en framtida dagligvarusektor där gränserna mellan fysisk handel och e-handel suddas ut och där kanalerna integreras. Dagligvaruhandel håller på att bli ett omnikanal i kölvattnet av att de traditionella handelsföretagen är på frammarsch inom e-handeln.

Tittar vi närmare på hur marknaden ser ut kan vi konstatera att e-handeln med livsmedel inte utgör mer än cirka 2 % av total livsmedelshandel. En djupare grävning i nyligen publicerad statistik över 2016 visar dessutom att butikshandeln med dagligvaror växte betydligt mer än e-handeln med dagligvaror och att dagligvaruförsäljningen, e-handel borträknat, växte i alla landet 21 län. Till detta kan det dessutom tilläggas att e-handelns tillväxttakt har bromsats in. Under det sista kvartalet 2016 stannade tillväxten vid 23 %. Under 2017 års första kvartal minskade tillväxttakten ytterligare till att ligga på 18 %, för att i den senaste undersökningen i E-barometern vara nere på 14 %. Även dessa siffror tyder på att vi kommer att se en samexistens av fysisk och digital dagligvaruhandel under en överskådlig framtid, vilket banar väg för omnikanaler.

Att det blir allt lättare för handlare att utveckla omnikanallösningar gäller handeln i allmänhet. Nya tjänster (”collect in store”) gör det till och med möjligt för de fysiska butikerna att vara sina egna e-handelsombud. Det finns exempel på företag som har anammat en sådan modell inom fackhandeln. Genom detta har bolag åstadkommit fysiska möten som skapar mervärde för kunden. Uthämtningarna har också haft den positiva effekten att kunden gör extra köp i butiken. Inom en butikskedja har logistiklösningen lett till extra köp i butiken vid 25 % av fallen. Även returhanteringen har blivit smidig eftersom att den kan lösas direkt på plats. Detta har potential att innebära avsevärda minskningar av en kostnadspost som är svår att minska eftersom att kunder förväntar sig gratis returer. Ny forskning utgiven av Handelsrådet visar dessutom att de returnerande kunderna är de mest lönsamma. Mot bakgrund av detta behöver företagen arbete för att försöka göra returhanteringen billigare och smidigare snarare än att minska alla former av returer. Här kan handelns omnikanallösningar fylla en viktig funktion.

Unga drabbas hårt – otryggt arbetsliv ger sämre hälsa

Under förra och denna veckan granskas 2000 arbetsgivare av Arbetsmiljöverket, bland annat inom detaljhandeln. Syftet med granskningen är att sätta ungas arbetsmiljö i fokus, vilket är anledningen till att myndigheten väljer att besöka branscher där många unga får sitt första jobb. Inspektionerna är ett led i en större EU-gemensam kampanj för ett hållbart arbetsliv där man tittar på strategier för att förebygga ohälsa och tidigt utträde från arbetslivet.

Granskningen av unga arbetsplatser är välkommen. Studier visar nämligen att längre sjukskrivningar ökar bland unga och risken att drabbas av psykisk ohälsa ökar snabbare bland unga än bland övriga på arbetsmarknaden. Värst är det för de unga kvinnorna. Bland dessa ökar sjukskrivningarna mest och den allra vanligaste sjukskrivningsorsaken bland kvinnor är psykisk ohälsa.

I handeln jobbar över 80 000 personer i åldern 18-24 år, vilket är nära en femtedel av alla anställda inom branschen. Handels har i tidigare rapporter visat hur ohälsan, liksom på övriga arbetsmarknaden, ökat i handeln under de senaste åren. Framförallt ökar sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa bland kvinnor.

Bild1

Även om det finns många orsaker till den ökande ohälsan i samhället så visar forskning på ett tydligt samband mellan otrygga anställningsförhållanden och psykisk ohälsa. I handeln är tidsbegränsade anställningar och deltider vanliga, speciellt bland unga. Unga kvinnor har de allra otryggaste villkoren i branschen. Hela 85 % av handelsanställda kvinnor i åldern 18-24 år saknar en fast anställning på heltid (s.k. normanställning). Motsvarande siffra bland män i samma ålder är 60 %. Bland unga kvinnor som jobbar i butik är det bara 1 av 10 som är fast anställd på heltid.

Den osäkra tillvaro som många unga lever i på grund av de otrygga villkoren på arbetsmarknaden innebär en enorm stress. Stress över att inte få ihop tillräckligt med arbetstimmar, kunna flytta hemifrån, kunna ta lån, kunna planera sin fritid eller framtid. Stress över att behöva vänta på samtal från arbetsgivaren för att få hoppa in på jobb. Stress över vad som händer om inget samtal kommer, hur man ska klara en arbetslöshet utan rätt till varken a-kassa eller omställningsförsäkring.

För att bryta trenden med den ökande ohälsan bland unga krävs åtgärder på arbetsmarknaden. Förbättrade arbetsvillkor är en av de mest basala insatserna som behövs för att minska stress och sjukskrivningar bland unga. Att veta att man har ett jobb att gå till i morgon och att man kommer att kunna betala hyran nästa månad är grundförutsättningar inte bara för ett hållbart arbetsliv, utan även för ett hållbart liv.

Cecilia Berggren

Är bilden av USAs butiksdöd en myt?

”Det som händer i handeln i USA kommer att hända i Sverige några år senare.” Detta är en fras som alla som jobbar med att analysera handelsbranschens strukturomvandling känner till. Och den är oftast sann. Stora teknologiska och organisatoriska språng har kommit tidigare i USA, exempelvis självbetjäning, externhandel och stora köpcentrum.

Ett fenomen som det talats om en tid är den amerikanska butiksdöden. Bilden av hur ett stort antal butiker stänger, att varuhusen är i kris och att branschen håller på att stagnera har varit ett tema i affärstidningar i USA.

Men i en ny amerikansk studie från IHL, Debunking the Retail Apocalypse (Sanningen om detaljhandelns undergång), visas en helt motsatt bild av butiksdöden. När man räknar såväl butiker som läggs ned som butiker som öppnar så visar det sig att antalet fysiska butiker faktiskt ökar. Undersökningen är upplagd så att 1 804 kedjeföretag som har fler än 50 butiker har granskats. Det visar sig att drygt 10 000 butiker har lagts ned i dessa stora kedjeföretag under de första månaderna 2017. Men samtidigt har det öppnats drygt 14 000 butiker. Det innebär att det netto tillkommit 4 000 butiker.

I studien bryts det också ned på 10 delbranscher. Och det visar sig att i ingen av dessa delbranscher har antalet fysiska butiker minskat. I såväl dagligvaruhandel som i fackhandel finns en kraftig ökning, och inte ens de hotade varuhusen noterar någon minskning.

”Trots att rapportering om ”detaljhandeln apokalyps” fortsatt dominerar mediebilden av branschen så visar data och fakta en helt annan berättelse, om en bransch i förändring men som fortsatt växer, ” skriver Mark Matthews på NRF (USAs motsvarighet till Svensk Handel) med anledning av rapporten.

Studien ger lite perspektiv på hur vi kan se på handelns strukturomvandling i Sverige. Ett sådant är att nedläggningar av butiker sker i en strukturomvandling men att vi också ska bli bättre på att analysera nyöppnade butiker. Ett annat perspektiv är mer övergripande. Kan det vara så att handelns och e-handelns övergång till multikanaler och vidare till omnikanaler (snarare än butiksdöd) kan synas i statistiken? Det kanske är för tidigt att säga. Men rapporter från Handels utredningsgrupp har tidigare pekat på att en sådan utveckling med en parallell tillväxt av e-handel och fysiska butiker är en konkurrensfördel för handelsföretag.

Stefan Carlén

Hur mår frisörer?

Hur vanligt är det med smärta i nacke, rygg och armar, händer och axlar bland frisörer och hur påverkar det arbetsprestationen? Det har forskare från Karolinska Institutet undersökt i en studie. De har också kartlagt andra former av hälsoproblem, till exempel frisörernas generella stress, livsstil, mentala hälsa och arbetsmiljö.

Studien visar både på positiva och negativa resultat för frisörerna i studien, jämfört med andra grupper. Positivt är exempelvis att även om frisörerna i studien är mer stressade än normalt så sover de bra, motionerar och är inte deprimerade. Negativt är studiens resultat som visar att smärta och besvär från rygg, nacke och armar är mycket vanligt förekommande hos frisörer.

Ändå är det mycket ovanligt med sjukfrånvaro på grund av liknande smärtproblem. En tänkbar orsak till det kan vara att frisörer trots smärta jobbar så länge man klarar av det. En av anledningar kan tänkas vara lojalitet mot kunderna.

Inom den undersökta populationen i studien är det framförallt de yngre som upplever arbetshindrande smärta i nacke/rygg eller övre rörelseorganen.  Tvärtemot den allmänna befolkningen där studier visar att det är vanligare med smärta i rygg och nacke hos äldre åldersgrupper. Enligt författarna tyder det på att det kan finnas en så kallad ”healthy workers effect” som innebär att de som klarar av de fysiska påfrestningarna blir kvar i yrket under många år, och i många fall hela deras yrkesverksamma liv. Övriga frisörer jobbar så länge de klarar av det och sen byter de yrke. Enligt författarna kan det vara en av förklaringarna till att det är en högre andel av de yngre frisörerna som har hälsoproblem än de äldre och att det i större utsträckning påverkar arbetsprestationen.

Ett annat delsyfte med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan arbetsmiljöfaktorer och hälso- och livsstilsfaktor och förekomsten mellan besvär i nacke, rygg och armar, händer och axlar som påverkar arbetsprestationen. Hälsoproblem påverkas av faktorer som generell stress, övervikt/fetma, arbetshindrande samsjuklighet samt i viss mån sämre socialt arbetsklimat.  För arbetsgivare kan det enligt forskarna ha ett värde för deras arbetsmiljöarbete. Stress och socialt klimat är något en arbetsgivare kan arbeta med systematiskt för att förbättra medarbetares hälsa.

Det är en av anledningarna till att Handels satsat på att frisörer kommer att erbjudas regelbundna hälsokontroller i det nya kollektivavtalet. Hälsokontrollerna kommer att innefatta mätningar av hur musklerna belastas, lungundersökning samt kontroll av allergier och hudbesvär. Förhoppningsvis är det ett första steg mot att förbättra arbetsmiljön för frisörer.

Anton Strömbäck