Hög lönsamhet, nyanställningar och personalbrist i handeln

Dagens Industri har gjort en omfattande granskning av ICA-koncernens lönsamhet. I en genomgång av 1 200 butiker skriver man att ”ICAs lönsamhet är unikt hög”. I sin granskning finner man bland annat en ICA Supermarket i Uppsala som delade ut 50 miljoner kr till ägaren i senaste bokslutet. Fyra av ICA-butikerna har tillsammans under 10 år delat ut över en miljard kronor. Vidare kan man hitta en del företagskonstruktioner med holdingbolag dit vinster överförs. En butik i Sollentuna hade låg nettovinst och delade ut noll kr. Men samtidigt skickades 26,7 miljoner kronor till moderbolaget och där delades det ut 19,2 miljoner.

I den fackliga vardagen får dock många förtroendevalda på sina arbetsplatser höra att lönsamheten är pressad. Det sägs att kostnaderna ökar för personal, hyror och inköp, men att det inte går att höja priserna på grund av den hårda konkurrensen. Under sådana omständigheter måste arbetsgivaren skära i timmar och man har svårt att höja lönerna, hävdas det. Men oftast, när man väl tittar i det senaste bokslutet för ett sådant företag, har försäljningsintäkterna faktiskt ökat. Vidare kan man se att företaget delat ut många miljoner till ägaren. Detta faktum gör att det bland fackliga uppstått en sund skepsis mot påståenden om pressad lönsamhet.

Även på en övergripande branschnivå finns de som vill hävda att hela branschen lider av pressad lönsamhet. Men faktum är att när handelsföretagen själva berättar om sin syn på rådande lönsamhet har en mycket stor majoritet sagt att den är god eller tillfredsställande.

För en bransch som befinner sig i en ständig strukturomvandling till följd av digitaliseringen är det viktigt att ha en så korrekt bild som möjligt av det företagsekonomiska läget. På Handels gör vi därför en gång i kvartalet en avstämning av hur läget ser ut i handeln. Vi använder oss av en specialbearbetning av den statistik som det statliga Konjunkturinstitutet samlar in. Den senaste avstämningen från januari 2017 visade att handlarna såg mycket positivt på den framtida försäljningen när man blickade ut över första halvåret 2017. Lönsamheten var fortsatt god eller tillfredsställande och företagen såg behov av fler nyanställningar. Ett problem var dock att handlarna upplevde att de hade svårt att få tag på personal.

Även om ICAs lönsamhet är ”unikt hög” som DI skriver, verkar det med andra ord gå ganska bra för branschen i övrigt. Problemet med att få tag på personal kan lindras genom attraktivare anställningar, exempelvis genom fler heltider, tryggare anställningar och mer konkurrenskraftiga löner. Det skulle höja yrkets status, minska personalomsättningen och markant lösa den upplevda personalbristen. Uppenbarligen har branschen råd med det.

Stefan Carlén

Myten om den lata ungdomen

”Våra dagars ungdom uppträder ohövligt, föraktar auktoriteter, har ingen respekt för äldre människor och pratar när den borde arbeta.”

Orden påstås ha uttalats av Sokrates runt 400 f. kr. men hade lika gärna kunnat vara ett citat från idag. Inte mycket verkar ha hänt med synen på unga under de senaste 2 400 åren. Med jämna mellanrum kommer från olika håll – framförallt från arbetsgivarhåll – påståenden om hur lata och bortskämda dagens ungdomar är. Nyligen släppte Företagarna en rapport  vid namn ”Det är attityden, dumbom” som visar att det största tillväxthindret för företagare är den dåliga arbetsmoralen och bristen på mognad, intresse och ansvarstagande hos unga. ”Svenska ungdomar har den sämsta attityden av alla”, menar en av de intervjuade företagarna i rapporten.

Samtidigt som myten om den lata ungdomen fortsätter spridas finns en mängd felaktiga uppfattningar om vad unga efterfrågar på arbetsmarknaden. I en rapport  från Svenskt Näringsliv, Svensk Handel och Visita påstås att unga vill ha tidsbegränsade anställningar eftersom ”de då i högre utsträckning själva kan påverka hur mycket och när de vill jobba”.

Denna syn på unga verkar helt sakna förankring i verkligheten. Det ställs högre krav för att få ett jobb idag än för 30 år sedan. I Ungdomsbarometerns undersökning  från december 2016 svarade 86% att de hellre tar nästan vilket jobb som helst hellre än att vara arbetslösa. Arbetsmarknaden de kommer in på är också betydligt tuffare idag. Unga är överrepresenterade bland de med otrygga anställningar. I detaljhandeln är 54 % av de mellan 15 och 24 år tidsbegränsat anställda. Ofta varvas visstidsanställningar med perioder av arbetslöshet. Att få en fast tjänst på heltid är ovanligt i branschen, bara 15 % av de unga har en sådan anställning. Att det skulle bero på att unga föredrar “ett flexibelt arbetsliv” stämmer helt enkelt inte. Bland Handels medlemmar är det bara 1 % som i en undersökning svarat att de vill ha en tidsbegränsad anställning framför en tillsvidareanställning.

Otryggheten på arbetsmarknaden kommer inte utan konsekvenser. Många unga i handeln  vittnar om att de varken kan skaffa bostad, flytta hemifrån eller planera sina liv då de aldrig vet hur mycket de kommer tjäna varje månad. Osäkerheten som många lever i skapar en enorm stress. Det visar sig bland annat genom att allt fler unga sjukskrivs på grund av utmattning.

Att med denna bakgrund fortsätta prata om unga som lata är absurt. Lika verklighetsfrånvänt är det att rättfärdiga otryggheten på arbetsmarknaden genom att påstå att det är något som unga efterfrågar. Det är dags att sluta sprida myten om den lata ungdomen och istället börja prata om hur vi får en trygg arbetsmarknad för alla.

Hotas jobben inom handeln av e-handel från utlandet?

Är den svenska handelssektorn hotad? I en rapport varnar Svensk Handel för att tiotusentals jobb och tusentals butiker kan vara förlorade inom en tioårsperiod. Resonemanget bygger till stor del på tesen att utländska e-handlare kommer att ta betydande marknadsandelar. Det finns dock så många osäkerhetsfaktorer att det svårt att med tillförlitlighet göra träffsäkra prognoser över hur stor den utländska e-handeln blir. Det är också svårt att säga exakt vilken effekt ökad e-handel från utländska företag kommer att ha på sysselsättningen. Vad vi vet är att sysselsättningen inom handeln hittills har ökat trots digitalisering ökad handel från utlandet.

Med dessa osäkerheter i åtanke är det mest konstruktiva för branschen att fokusera på det som kan leda till en positiv utveckling för de svenska handelsföretagen. Forskare och branschanalytiker har pekat på förhållanden och tendenser som ger svenska företag hopp och utvecklingsmöjligheter på en handelsmarknad med internationell konkurrens. Handels ger utifrån detta några tips:

  1. Skapa värden utöver pris

Svensk Handel har rätt i att priskonkurrensen kan förväntas hårdna på en marknad med ökad internationell konkurrens. Men det finns annat än pris som är viktigt för kunden, vilket uppmärksammats av forskare och senaste av E-barometerns kartläggning över varför konsumenter e-handlar.  Utvecklar företagen sin service, satsar på sin personal, blir bra på att förutsäga kundbeteenden och bra på att odla sitt varumärke öppnas nya möjligheter.

  1. Utveckla försäljningen utomlands

Internationell e-handelsförsäljning utgör  inte bara ett hot utan är också en möjlighet. Redan idag handlar 3,5 miljoner européer utanför Sveriges gränser från Sverige, men det finns fortfarande en enorm utvecklingspotential vad gäller svenska företags försäljning i utlandet.

  1. Utforma genomtänkta digitala strategier

Då internationaliseringen av handeln ökar blir det viktigare än någonsin att ha väl utvecklade att koncept för digitalisering. Företag kommer att behöva tänka längre än att de ska finnas på nätet.

  1. Hitta nischmarknader

Enligt ekonomisk teori kännetecknas en marknad av en ständig tävlan som gör att verksamheter alltid riskerar att slås ut. Som företag hittar du då nya marknadsrum genom att erbjuda nya konceptet och nya sätt att paketera dina koncept. Framtidens handel kan komma att kräva en större kreativitet av svenska handlare, men loppet är inte kört.

  1. Satsa på den fysiska butiken

Ökad e-handel från utlandet förutsätter ökad e-handel. Den bästa försäkringen mot att internationell e-handel ska ha en negativ påverkan på den svenska handelssektorn är därför att den fysiska butiken utvecklas till en konkurrensfördel. Som Handels har kunnat visa är det högst osäkert hur stor e-handeln blir i framtiden. Det beror på om handlare tar tillvara på den konkurrensfördel som den fysiska butiken kan utgöra.

Handelsföretag tjänar på att lyssna på anställda

Enligt den amerikanska ekonomen Zeynep Ton kan detaljhandelsföretag nå framgång genom att lyssna till de anställda, skapa delaktighet och öka personalinflytandet. Hon visar också att högre bemanning, tryggare jobb och bättre arbetstider är en framgångsfaktor som leder till långsiktig och hållbar lönsamhet. Även svensk arbetsmiljöforskning om detaljhandeln visar att det är bra att lyssna på de anställda i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Så frågan är om det lyssnas tillräckligt mycket? Nej, dessvärre finns här mycket som skulle kunna förbättras. I en studie från Handels får de anställda berätta om sina upplevelser av stölder och snatterier. Det är situationer som kan leda till hot och våld. De upplevs som obehagliga och är en ständigt närvarande stressfaktor bland butiksanställda. Något som i kombination med otrygga anställningar och slimmad bemanning sätter press på arbetsmiljön. Förutom önskemål om bättre samverkan med polisen och fler väktare efterfrågar de anställda i huvudsak tre saker: Tydlighet i interna rutiner, bättre och återkommande utbildning samt fler anställda.

Arbetsklimatet kan förbättras genom att chefer ser till att skapa forum där personalen kommer till tals och får möjlighet att prata igenom situationer med besvärliga kunder och stölder. Förutom att få möjlighet att ventilera finns goda chanser till att man hittar problem på arbetsplatsen och löser dem.

Ett av de problem som de anställda lyfte fram i stöldstudien var låg bemanning och ensamarbete. Förutom att det självklart känns mer säkert om det finns kollegor i närheten, så är den låga bemanningen också ett tillfälle som gör tjuven. Det är enklare att stjäla om den enda personalen på plats är upptagen på andra sidan av butiken.

I Zeynep Tons studie visas att företag som satsar på att ha trygga jobb och en viss överbemanning långsiktigt kan vara mer lönsamma. En ökad bemanning i butikerna ser därför ut att leda till ökad säkerhet, bättre lönsamhet och färre stölder. En win-win-situation väl värd för arbetsgivare att lyssna till.

Stefan Carlén

Skillnaden i sjukskrivningar mellan män och kvinnor rekordhög

Innan jul kunde vi läsa att det skett en kraftig ökning av det genomsnittliga antalet sjukpenningdagar som kvinnor tar ut i förhållande till män. Enligt den senaste statistiken tar kvinnor ut 90 procent fler dagar än män. Skillnaden mellan mäns och kvinnors sjukpenninguttag är historiskt hög. Diagrammet visar utvecklingen sen mitten på 1990-talet och ska tolkas som hur många procent mer kvinnor tar ut sjukpenning i förhållande till män.

bild-blogg

I mitten på 90-talet tog kvinnor ut ungefär 25 procent fler sjukpenningdagar än män. Sedan dess har kvinnors uttag av sjukpenningdagar ökat stadigt jämfört med till mäns. Exakt vad det beror på är inte klarlagt. Enligt artikeln är en anledning att villkoren för sjukersättning skärptes den 1 juli 2008. Före 2008 beviljades betydligt fler kvinnor än män sjukersättning, efter 2008 jämnades detta ut. Det innebär att kvinnor som tidigare kunde få sjukpenning blir kvar i sjukskrivning.

Socialförsäkringsminister Annica Strandhäll påpekar i samma artikel att det finns skillnader när det gäller fördelningen av ansvar av obetalt hemarbete. Men även att kvinnodominerande sektorer har en arbetsmiljö där den psykosociala pressen är stor.

Inom handeln känns beskrivningen igen eftersom vi under samma tidsperiod sett en kraftig ökning av otrygga anställningar. Handels har tidigare kartlagt sambandet mellan otrygga anställningar och ohälsa. I rapporten ”En dålig affär” visar Cecilia Berggren och Stefan Carlén att det är vanligare med personalbrist, mer ofrivilligt deltidsarbetande och sjukskrivningar på grund av stressrelaterad ohälsa på arbetsplatser med hög grad av flexibel bemanning. Det påverkar inte bara de anställda och arbetsplatsen, utan även arbetsgivare, som bland annat får ökade kostnader på grund av hög personalomsättning och fler sjukskrivningar. Effektiviteten minskar när kunnig personal byts ut. Trygga jobb är viktiga inte bara för anställda utan även för att minska kostnaden för sjukskrivningar för arbetsgivare och staten.

Så förbättrar vi hälsan inom (e)handeln

Det finns en stark framtidstro inom handeln. Tittar vi specifikt på e-handel finns en positiv utveckling av upplevd lönsamhet och förväntad framtida försäljning. Samtidigt visar en ny rapport från Handels att många e-handelsanställda har hälsoproblem på grund av sin arbetssituation.

I en undersökning uppger 94 procent av e-handelsanställda att de känner sig utmattade och orkeslösa på grund av jobbet. 89 procent upplever någon gång psykosomatiska sjukdomsbesvär kopplade till arbetssituationen. 86 procent lider i någon mån av symtom från fysisk skada. Detta väcker en viktig fråga: Är priset för framgång alltid de anställdas hälsa? Forskning och den nya rapporten visar att svaret på den frågan är nej. Goda arbetsförhållanden betalar sig.

Inom e-handelns snabbt växande företag finns stor förbättringspotential. Många av arbetsmiljöproblemen är kopplade till företagens tillväxt. Handels rapport ger fem recept som både förbättrar arbetssituationen och företagens verksamhet:

  1. Minska personalomsättningen genom att satsa på personalen

Stor personalomsättning hindrar företag från att skapa en stabilitet och en kontinuitet som både förbättrar arbetsmiljön och företagets prestation. Företag kan minska personalomsättning genom att satsa på trygga anställningar och bättre arbetsförhållanden.

  1. Se över organisationsstrukturen

Många företag har för otydliga organisationsstrukturer. Detta skapar en situation där den anställda har svårt att veta vem den ska vända sig till och där frågor kan hamna mellan stolarna. Detta försämrar inte bara arbetsmiljön utan minskar också företagens effektivitet.

  1. Arbeta långsiktigt

I en snabbt föränderlig värld kan det vara svårt att utmejsla långsiktiga strategier, men alla kan bli vinnare på den strävan. Ständiga organisationsförändringar och ständigt nya strategier bidrar till ett negativt arbetsklimat och ökade kostnader. Ett led i att arbeta långsiktigt är att göra investeringar som förbättrar den fysiska arbetsmiljön för anställda.

  1. Rekrytera rätt chefer

En noggrann urvalsprocess som bygger på att hitta lämpliga chefer är en nyckel till att både förbättra arbetssituationen för anställda och att optimera organisationen. Att anställa chefer med rätt erfarenheter, en schyst ledarstil och en förståelse för vad som är rimligt att förvänta sig av de anställda förbättrar organisationen. Strävan att anställda billigt kan bli en förlustaffär i det långa loppet.

  1. Underlätta skapandet av ett gott arbetsklimat

Att anställda uppmuntras till att kommunicera och lära känna varandra är en förutsättning för ett gott arbetsklimat som ökar anställdas motivation och lojalitet med företaget. Med ett gott arbetsklimat skapas förutsättningar för framgång.

Martin Rosenström

I mellanförskapets otrygga land

Coop har inte gjort något fel eller missbrukat LAS, trots att de hyvlat tjänster likt en schweizerost. Det menar i alla fall Arbetsdomstolen i en dom för några veckor sedan. Det är fel säger vi. Det ska inte vara möjligt att hux flux ändra heltid till deltid!

Arbetsgivare som inte säger upp hela tjänster, utan hyvlar, ska respektera turordningsregler och uppsägningstider.  Om inte LAS kan ge individen det skyddet, måste LAS ändras. Arbetsdomstolen har öppnat för en ny ordning på arbetsmarknaden. Det får inte gå obemärkt förbi.

Arbetsgivarna må kalla de hyvlade tjänsterna för deltidsjobb. Vi kallar det för deltidsarbetslöshet. Visst låter det fint att det är bättre att jobba några timmar än inga alls. Men inte om man tänker lite längre än näsan sticker ut.

Inte heller allmän visstid har gett några jobb. De som går på allmän visstid är anställda för att deras arbetsgivare behöver dem. Anställningsformen har bara bytt ut trygga jobb mot otrygga.

Arbetsgivarna önskar färre regleringar. Kan så vara. Vi säger att det är heltid och tillsvidareanställning som ska vara normen inte tvärtom. Ordning och reda på arbetsmarknaden behöver inte nödvändigtvis betyda fler regler. Snarare modernare system och regelverk där den enskilda människan inte tappar sin möjlighet till att försörja sig själv i en snabbt föränderlig tid. Det är inte rimligt att arbetsgivare kan kringgå de regler som gäller när tjänster sägs upp, bara för att man låter några timmar bli kvar på anställningskontraktet.

Arbetsmarknaden består inte längre enbart av de som antingen har jobb eller de som är arbetslösa. Den omfattar numera en ohyggligt stor mängd av människor i mellanförskap där heltid har ersatts av några få timmar per vecka kompletterade med sms-anställningar. En anställningsform som i förlängningen leder till brist på trygghet under yrkeslivet och många år av fattig pensionärstillvaro.

Samtalet om mellanförskapet måste starta nu. Det handlar inte bara om våra medlemmar. Det handlar om hur ett helt samhälle håller på att växa fram där otryggheten är norm. Det är ett arbetsliv som inte främjar trygghet, tillväxt eller sunda arbetsförhållanden. Det är inte vår vision om ett bättre samhälle.

Susanna Gideonsson, ordförande Handels