Kompetensutveckling, jämlikhet och solidaritet är nycklar till att klara handelns omställning

”Det viktigaste i digitaliseringsutvecklingen är att vi investerar i människor. Vi kan använda teknologin på ett mänskligt sätt. För att skapa ett mänskligt samhälle är det nödvändigt. I slutändan är det människor som ska dominera utvecklingen, inte domineras av den.  Då är det viktigt att inte alla medel går tillbaka till investerare i företag utan också till utvecklingen av de arbetandes färdigheter”

Orden kommer från Tysklands arbets- och socialminister Thorben Albrecht vid ett internationellt seminarium om digitalisering förra veckan. Det hoppfulla budskapet som Albrecht förmedlar är viktigt. Digitaliseringen kan uppfattas och beskrivas som ett annalkande hot som tar arbetstillfällen. Det är ett perspektiv. Men digitaliseringen kan i själva verket bli en väg till drägligare arbetsförhållanden, ökade investeringar i människor och ett större välstånd för alla arbetande. Det är dessa möjligheter och företags möjligheter att klara digitaliseringsutvecklingen som  Handels vill ta fasta på.

Internationellt verkar det som om man likt oss på Handels mer ser möjligheter, men med en utmaning i att utveckla ny kunskap och kompetens. OECDs ekonom Paulo Falco uttryckte det så här under samma seminarium:

”Arbetsmoment försvinner, men att jobben försvinner är i stor utsträckning en villfarelse. Digitaliseringen innebär dessutom en multiplikationsfaktor vad gäller jobben.  Så problemet är egentligen inte förlorade jobb utan anpassning. Vi måste därför främst tänka igenom hur vi utvecklar ny kunskap och kompetens. Det behövs satsningar på modeller för livslångt lärande, problemlösningsförmåga i digitala miljöer och ett tänkande som går ut på att lära ut hur man lär sig att lära… En jämnare inkomstfördelning och utbildning tillgänglig för alla kan vara centralt för att klara omställningen.”

Falco beskrev jämlikhet som en förutsättning för att klara den omställning som digitalisering innebär. I den meningen är den svenska modellen i grunden en god utgångspunkt. Professor Daniel Buhrs forskningsresultat gav stöd åt den tesen:

”Produktionen ökar med ökad digitalisering. En jämnare inkomstfördelning och jämlikhet bidrar i sin tur till digitaliseringen. Genom detta blir den digitaliserade infrastrukturen och utbildningen som krävs för en omställning tillgänglig för alla. Jämlikhet ger förutsättningar för delaktighet och delaktighet skapar utveckling.”

Framtiden kräver därför att vi slår vakt om ett jämlikt och solidariskt samhälle där teknologi och möjligheter till lärande blir tillgängliga för alla. Inom handeln ska vi inte motverka den teknologiska utvecklingen utan se till att den skapar nya former för lärande, en drägligare arbetsmiljö och bättre villkor för de anställda.

 

 

Hög lönsamhet, nyanställningar och personalbrist i handeln

Dagens Industri har gjort en omfattande granskning av ICA-koncernens lönsamhet. I en genomgång av 1 200 butiker skriver man att ”ICAs lönsamhet är unikt hög”. I sin granskning finner man bland annat en ICA Supermarket i Uppsala som delade ut 50 miljoner kr till ägaren i senaste bokslutet. Fyra av ICA-butikerna har tillsammans under 10 år delat ut över en miljard kronor. Vidare kan man hitta en del företagskonstruktioner med holdingbolag dit vinster överförs. En butik i Sollentuna hade låg nettovinst och delade ut noll kr. Men samtidigt skickades 26,7 miljoner kronor till moderbolaget och där delades det ut 19,2 miljoner.

I den fackliga vardagen får dock många förtroendevalda på sina arbetsplatser höra att lönsamheten är pressad. Det sägs att kostnaderna ökar för personal, hyror och inköp, men att det inte går att höja priserna på grund av den hårda konkurrensen. Under sådana omständigheter måste arbetsgivaren skära i timmar och man har svårt att höja lönerna, hävdas det. Men oftast, när man väl tittar i det senaste bokslutet för ett sådant företag, har försäljningsintäkterna faktiskt ökat. Vidare kan man se att företaget delat ut många miljoner till ägaren. Detta faktum gör att det bland fackliga uppstått en sund skepsis mot påståenden om pressad lönsamhet.

Även på en övergripande branschnivå finns de som vill hävda att hela branschen lider av pressad lönsamhet. Men faktum är att när handelsföretagen själva berättar om sin syn på rådande lönsamhet har en mycket stor majoritet sagt att den är god eller tillfredsställande.

För en bransch som befinner sig i en ständig strukturomvandling till följd av digitaliseringen är det viktigt att ha en så korrekt bild som möjligt av det företagsekonomiska läget. På Handels gör vi därför en gång i kvartalet en avstämning av hur läget ser ut i handeln. Vi använder oss av en specialbearbetning av den statistik som det statliga Konjunkturinstitutet samlar in. Den senaste avstämningen från januari 2017 visade att handlarna såg mycket positivt på den framtida försäljningen när man blickade ut över första halvåret 2017. Lönsamheten var fortsatt god eller tillfredsställande och företagen såg behov av fler nyanställningar. Ett problem var dock att handlarna upplevde att de hade svårt att få tag på personal.

Även om ICAs lönsamhet är ”unikt hög” som DI skriver, verkar det med andra ord gå ganska bra för branschen i övrigt. Problemet med att få tag på personal kan lindras genom attraktivare anställningar, exempelvis genom fler heltider, tryggare anställningar och mer konkurrenskraftiga löner. Det skulle höja yrkets status, minska personalomsättningen och markant lösa den upplevda personalbristen. Uppenbarligen har branschen råd med det.

Stefan Carlén

Myten om den lata ungdomen

”Våra dagars ungdom uppträder ohövligt, föraktar auktoriteter, har ingen respekt för äldre människor och pratar när den borde arbeta.”

Orden påstås ha uttalats av Sokrates runt 400 f. kr. men hade lika gärna kunnat vara ett citat från idag. Inte mycket verkar ha hänt med synen på unga under de senaste 2 400 åren. Med jämna mellanrum kommer från olika håll – framförallt från arbetsgivarhåll – påståenden om hur lata och bortskämda dagens ungdomar är. Nyligen släppte Företagarna en rapport  vid namn ”Det är attityden, dumbom” som visar att det största tillväxthindret för företagare är den dåliga arbetsmoralen och bristen på mognad, intresse och ansvarstagande hos unga. ”Svenska ungdomar har den sämsta attityden av alla”, menar en av de intervjuade företagarna i rapporten.

Samtidigt som myten om den lata ungdomen fortsätter spridas finns en mängd felaktiga uppfattningar om vad unga efterfrågar på arbetsmarknaden. I en rapport  från Svenskt Näringsliv, Svensk Handel och Visita påstås att unga vill ha tidsbegränsade anställningar eftersom ”de då i högre utsträckning själva kan påverka hur mycket och när de vill jobba”.

Denna syn på unga verkar helt sakna förankring i verkligheten. Det ställs högre krav för att få ett jobb idag än för 30 år sedan. I Ungdomsbarometerns undersökning  från december 2016 svarade 86% att de hellre tar nästan vilket jobb som helst hellre än att vara arbetslösa. Arbetsmarknaden de kommer in på är också betydligt tuffare idag. Unga är överrepresenterade bland de med otrygga anställningar. I detaljhandeln är 54 % av de mellan 15 och 24 år tidsbegränsat anställda. Ofta varvas visstidsanställningar med perioder av arbetslöshet. Att få en fast tjänst på heltid är ovanligt i branschen, bara 15 % av de unga har en sådan anställning. Att det skulle bero på att unga föredrar “ett flexibelt arbetsliv” stämmer helt enkelt inte. Bland Handels medlemmar är det bara 1 % som i en undersökning svarat att de vill ha en tidsbegränsad anställning framför en tillsvidareanställning.

Otryggheten på arbetsmarknaden kommer inte utan konsekvenser. Många unga i handeln  vittnar om att de varken kan skaffa bostad, flytta hemifrån eller planera sina liv då de aldrig vet hur mycket de kommer tjäna varje månad. Osäkerheten som många lever i skapar en enorm stress. Det visar sig bland annat genom att allt fler unga sjukskrivs på grund av utmattning.

Att med denna bakgrund fortsätta prata om unga som lata är absurt. Lika verklighetsfrånvänt är det att rättfärdiga otryggheten på arbetsmarknaden genom att påstå att det är något som unga efterfrågar. Det är dags att sluta sprida myten om den lata ungdomen och istället börja prata om hur vi får en trygg arbetsmarknad för alla.