Otrygghet och minskad makt över tiden hänger samman

Vilket inflytande eller makt har anställda över sin egen arbetstid? Och vilken makt har arbetsgivarna? Det är frågor som är viktiga. Inte bara för själva arbetslivet utan för hela livssituationen för miljoner anställda i Sverige. Tio fackliga förbundstidningar har gått samman och på ett förtjänstfullt sätt lyft upp dessa frågor om makt och inflytande för flera branscher . Här är några av de frågor som de lyfter.

Ska arbetsgivaren ha makt att när som helst förlägga arbetstid under året? Ska de från dag till dag erbjuda timmar till förstbjudande med sms? Ska de ha makt att när som helst kunna ”hyvla” och permanent minska anställdas arbetstider och inkomster? Ska de kunna lägga semesterperioder utanför sommarmånaderna?

Jag tror att de allra flesta i Sverige skulle svara nej på dessa frågor. Det strider mot våra grundläggande värderingar som inte bara har med arbetstiden att göra, utan också för rätten till ett anständigt liv utanför arbetet.

Låt oss titta närmare på detaljhandelsbranschen. Om vi grovt delar in arbetare i detaljhandeln efter deras anställningskontrakt i tre grupper så fördelas de enligt följande: De som har kontrakterad tid på 1-19 timmar per vecka utgör ca 25 procent. De som har en deltid som är över 20 timmar utgör ca 40 procent. Medan de heltidsanställda utgör 35 procent.

I en och samma bransch kan anställda i olika kategorier vara utsatta på flera sätt. Bland de som har en kontrakterad tid på 1-19 timmar per vecka finns gruppen av allmänt visstidsanställda. De har stor otrygghet då de har svårt att planera sina liv. De måste alltid vara tillgängliga och snabbt kunna svara på sms om jobberbjudanden för ytterligare timmar. Man måste alltid tacka ja, annars slutar arbetsgivaren kontakta. Otryggheten tär på hälsan och bland dessa visstidsanställda finns många oroande signaler om ökande psykosocial ohälsa .

I kategorin som har en deltid över 20 timmar är också jagandet av ytterligare arbetstid en del av livet. Med så låga deltidsmått blir löneinkomsterna sällan högre än 15 000 kr i månaden. Och det är svårt att få ihop pengar för det allra mest nödvändiga. Men det tär på såväl arbetslivets som det sociala livet att konkurrera om timmar. Deltidsanställningar är också mer slitande då det ofta är så att mer arbete kläms in på kortare tid och färre möjligheter till naturlig återhämtning finns. Det är ingen slump att deltidsarbetande kvinnor ligger i topp de det gäller långtidssjukskrivningar.

Men även för de 35 procent som har en heltidsanställning har otryggheten ökat. Genom hyvlingsdomen som gav arbetsgivarna ökad makt riskerar även de att få sin heltid hyvlad och därmed också sin löneinkomst. För de som drabbats av det är det ett hårt slag. Handels har också visat att arbetsplatser med många visstidsanställningar skapar en ökad press och fler sjukskrivningar för de som har en fast heltidsanställning . De förväntas hela tiden ta ansvar, lära upp de nya som kommer och utföra det arbete som annars inte skulle bli gjort. På så sätt drabbas även fast heltidsanställda av ökade förekomst av visstidsanställda på korta deltider. Allt hänger ihop.

Bakom denna utveckling med ökad otrygghet och minskad makt över arbetstiderna finns flera faktorer. Snart 30 år med hög arbetslöshet kombinerat med lagstiftning som försvagat arbetsrätten och försämrat tillgången till a-kassa har gett arbetsgivarna ökad makt på arbetsmarknaden. Omvänt skulle ett ökat inflytande för anställda över arbetstiderna, fler heltider och fasta anställningar öka tryggheten och minska ohälsan. Det skulle såväl individerna som samhället vinna på.

Stefan Carlén

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s