Nya åtgärder för att minska handelns negativa miljöpåverkan

För att vara en fortsatt framgångsrik bransch i alla avseenden behöver handeln minska sin negativa miljöpåverkan. Detta är en av branschens främsta utmaningar i stort och smått. Ibland kan det som verka smått utgöra ett betydande miljöproblem. Ett exempel på det är den stora förbrukningen av plastbärkassar.

Svenskar använder 1,3 miljarder plastkassar per år1, varav uppskattningsvis 800 000 miljoner är plastbärkassar från konsumtion2. Idag återfinns endast 38 procent av alla plastförpackningar, inklusive plastpåsar. Mycket av plasten hamnar i havet. Där bryts den ned till små partiklar som skadar djur och natur. Varje år hamnar uppskattningsvis 13 ton skräp i haven, varav merparten är plast. 2050 kan det komma att finnas mer plast än fisk i haven3.

Mot bakgrund av detta aktiveras nu en ny förordning som innebär att handlare behöver ta större ansvar för miljön på området. 4Handlare blir förpliktigade att upplysa om plastbärkassars negativa miljöpåverkan och fördelar med minskad förbrukning. Företagen skall också bokföra förbrukningen av kassar för rapport till Naturvårdsverket som bevakar utvecklingen.

Ytterligare åtgärder utvärderas. Naturvårdsverket har exempelvis presenterat en rapport som föreslår ett minimipris på plastbärkassar om 5 kronor5, samtidigt som en undersökning visat att det finns ett folkligt stöd för höjda priser 6.

Högre priser för plastkassar skulle sannolikt leda till minskad förbrukning. Minskad förbrukning måste i dagsläget vara målet eftersom att det saknas ett perfekt substitut till plastbärkassen. Det är lätt att tro att plastkassar är det sämsta alternativet, men en papperskasse behöver återanvändas 3 gånger för att komma ned i samma miljöpåverkan som plastkassen, medan en bomullskasse behöver återanvändas hela 130 gånger7.

Medan ytterligare reglering ses över är det positivt att se handlare vidta åtgärder för att arbeta proaktivt. Flera exempel kan nämnas:

-Hemköp prövar just nu ut ett pantsystem8.

-Indiska är på väg att införa ett system för utlåning9.

-H&M, Lindex och Kappahl börjar ta betalt för kassar från och med 1 juni och lanserar en gemensam kampanj, ”One Bag Habit”10.

Mycket mer behöver göras för att minska handelns miljöpåverkan, men det är positivt att se initiativ som verkar i rätt riktning.

Nedräkning inför rapportsläpp: ”E-handel över landsgränserna- Hot eller möjlighet?”

E-handeln över landsgränserna blir allt vanligare och har kallats för ”e-handelns tredje våg”. Eftersom utvecklingen ger möjlighet för utländska e-handlare att sälja till Sverige har fenomenet under en tid beskrivits som ett hot mot den svenska handelssektorn. Är det så vi bör se på e-handelns internationalisering eller innebär den snarare en möjlighet? Jag har funderat mycket på frågan då handel över landsgränserna kan ha stora konsekvenser för den svenska handelsnäringen:

  • Den kan påverka antalet arbetstillfällen inom handeln
  • Den påverkar var jobben kommer att finnas
  • Den har betydelse för vilka handelsföretag som kommer att finnas i Sverige
  • Den har en effekt på hur företag kommer att förhålla sig till konsumenter och på hur företag i framtiden kommer att utveckla sina affärsmodeller
  • Den har en inverkan på stadsplanering och hur vi lever våra liv

De senaste månaderna har jag granskat ett stort antal rapporter, böcker, statistiskt material och tidningsartiklar för att bilda mig en uppfattning om vart utvecklingen är på väg. Vid sidan av det har jag gjort otaliga uträkningar. Resultaten av efterforskningarna presenteras i rapporten ”E-handel över landsgränserna- hot eller möjlighet?” som kommer att släppas på torsdag i nästa vecka (1 juni).

Att utreda hur handelssektorn kommer att påverkas av möjligheten att sälja över landsgränserna är inte okomplicerat. Många frågor behöver tas in i bedömningen:

  • Hur stor kan e-handelskonsumtionen från utlandet förväntas bli i Sverige framöver, baserat på vad vi vet idag?
  • Hur påverkar den ökning av e-handel från utlandet som är att förvänta svenska handlares försäljning i Sverige?
  • Hur påverkar kunders beteenden hur stor e-handeln från utlandet blir i Sverige?
  • Vad har företags agerande för betydelse för hur stor e-handeln från utlandet blir?
  • Vad har svenska handlare för möjligheter att sälja i utlandet?

Tillsammans ger dessa frågor svar på hur vi inom handeln bör se på fenomenet e-handel över landsgränserna. Den kommande rapporten ger svaret.

Vinst för handelsanställda när 75-dagarsregeln slopas

I måndags avskaffades 75-dagarsregeln som infördes av den borgerliga regeringen 2008 och som innebar att deltidsarbetslösa inte kunde få ersättning från a-kassa mer än sammanlagt 75 dagar. I samband med avskaffandet trädde den nya 60-veckorsregeln in, som ger deltidsarbetslösa rätt till a-kassa under 60 veckor. I praktiken betyder det för någon som jobbar halvtid att man har rätt till dubbelt så många dagar med arbetslöshetsersättning jämfört med tidigare. Ändringen betyder stora förbättringar i deltidsanställdas ekonomi, inte minst för alla dem som arbetar i kvinnodominerade branscher där det ofrivilliga deltidsarbetandet är utbrett.

75-dagarsregeln har under åren kritiserats hårt från olika håll. 2014 gjorde Riksrevisionen en granskning av regeln och kom bland annat fram till att fler deltidsarbetslösa blivit arbetslösa på heltid sedan regeln infördes. Regeln gjorde nämligen att deltidsarbetslösa ställdes inför ett hopplöst val efter att de 75 ersättningsdagarna var slut: antingen fortsätta på sitt deltidsarbete utan ersättning från a-kassan, eller säga upp sig från sitt jobb och stämpla på heltid. Många av de med korta deltider kunde helt enkelt inte leva på sin anställning utan tvingades därför till heltidsarbetslöshet.

Argumentet vid införandet av 75-dagarsregeln var att den skulle leda till fler heltidsarbetande. En utveckling som dock inte inträffat. Riksrevisionens granskning visade nämligen att deltidsanställda inte hade haft det lättare att få heltidsjobb. En lika stor andel av arbetarna på arbetsmarknaden är idag deltidsarbetande som för tio år sedan visar en LO-rapport från 2017. Inte heller i detaljhandeln har deltidsanställningarna minskat sedan regeln infördes. Tvärtom har deltiderna blivit vanligare.

deltid

Andelen deltidsanställda i detaljhandeln har ökat från 63 procent 2008 till 67 procent 2016. Allra mest har deltiderna ökat bland de butiksanställda männen, medan kvinnornas deltider legat på en konstant hög nivå över 70 procent. De flesta som arbetar deltid i detaljhandeln gör det ofrivilligt, och skulle helst ha en heltidsanställning om det fanns möjlighet.

Många av de som arbetar deltid i detaljhandeln jobbar mycket få timmar. Ungefär en tredjedel av arbetarna har en tjänst på 1-19 timmar per vecka. Att få ekonomin att gå runt på så få timmar är mycket svårt. En del löser det genom att ha flera deltidsjobb, men detta är långt ifrån en lösning för alla då det ofta innebär en mängd problem att få ihop olika jobbscheman, och ännu svårare att få ihop med ett meningsfullt privatliv.

Möjligheten att kunna få ersättning från a-kassan är en förutsättning för att kunna klara sig för många av alla de med korta deltidskontrakt, timanställningar eller som arbetar vid behov i detaljhandeln. Handels välkomnar därför den nya 60-veckorsregeln som väntas ge fler deltidsarbetslösa betydligt bättre ekonomi än idag och som inte tvingar ut folk i heltidsarbetslöshet.

Cecilia Berggren

Ökande butikstölder- ett hot mot anställdas säkerhet och handlares verksamhet

Förekomsten av stölder och snatterier är ett utbrett problem inom handeln. Ny statistik över denna brottslighet visar på en dyster utveckling. Butiksbesökares stölder ökar kraftigt.

Stöld/snatteri har många negativa effekter. För anställda innebär stölderna otrygghet och en sämre arbetsmiljö. Handels rapport ”Stöld och snatteri” från 2016 visade att 76 % av butikspersonalen upplever obehag på grund av denna brottslighet. För handlarna innebär stölderna en betydande ekonomisk skada. Ur samhällsekonomisk synpunkt är konsekvensen minskade skatteintäkter.

Butiksbesökarnas stölder och snatteri är handelns mest utbredda problem med avseenden på olika form av stölder och svinn. Det sammanlagda värdet av dessa stölder uppgick 2013 till 4,4 miljarder, enligt en kartläggning gjord av HUI Research för Svensk Handel. Motsvarande siffra i 2015 års undersökning var 4,6 miljarder. Idag uppgår butiksbesökarnas stölder till 6 miljarder, enligt uppskattningar i en ny rapport. Detta innebär att stölderna kan antas ha ökat med 35 % sedan 2013. Utvecklingen går av allt att döma i fel riktning.

Problemet med stöld och snatteri har många dimensioner. En är det stora mörkertalet. En annan är att alltfler anmälningar läggs ned. 2013 lades 39 % av anmälningarna ned att jämföra med 54 % 2015. Oroande är också att en relativt stor andel av stölderna tycks ha kopplingar till organiserad brottslighet, vilket gör de anställda mer utsatta.

Förbättrad samordning mellan polis och myndigheter är som Handels visat en viktig komponent i att komma till rätta med brottsligheten. Det krävs också god samverkan mellan polis och handlare utifrån perspektivet av hur anställda och butiksägare upplever situationen. Företagare kan inte förväntas lösa hela problematiken själva genom investeringar i bevakning och säkerhet. Det finns dock som Handels rapport åskådliggjorde åtskilliga saker som butiker kan göra. Av yttersta vikt är att ge anställda utbildning och information, att lyssna på personalens berättelser och att se över bemanningen.

Åtgärder behövs här och nu. Butiken måste vara en trygg plats för de anställda och möjligheten att driva butik kan inte få urholkas av kriminella handlingar.