En levande handel för en livskraftig landsbygd

Hur upprätthåller vi en livskraftig landsbygd utan en levande handel? För många blir frågan särskilt aktuell nu i semestertid. Själv har jag befunnit mig på en mindre ort i Norrland som på senare år förlorat sin enda mataffär och kiosk. Detta är bara en av många små orter som går samma dystra utveckling av butiksnedläggning till mötes. Särskilt stor är problematiken i de mest glesbefolkade områdena i norra Sverige. Den gäller inte bara butiker inom livsmedelsbranschen, men det är här utvecklingen är tydligast. En kartläggning har visat att antalet lanthandlare ständigt minskar. Flera undersökningar har pekat på en lönsamhetsproblematik som får butikerna att stänga igen.

Emellanåt kan vi läsa om driftiga entreprenörer som satsar för att vända utvecklingen, men många handlare kämpar mot dåliga odds. När butikerna stänger ned blir det svårare att bo på landsbygden och attraktionskraften minskar. Om vi vill ha ett land som utvecklar sin fulla potential till tillväxt och ett land där människor kan bo där de önskar måste denna utveckling brytas.

I skapandet av en levande landsbygd har den lokala handlaren historiskt varit ett nav. Digitaliseringen bidrar till att det är så än idag.  Med lättillgänglig e-handel fyller de lokala butikerna en allt viktigare funktion som ombud. När de försvinner försämras därför landsbygdens möjlighet att dra nytta av distanshandelns utveckling, vilket kan vara förödande. Ett stort problem för butikerna på mindre orter är just ombudsersättningen. För många utförda tjänster är den så låg att den knappt täcker kostnaderna. Därigenom försvåras möjligheten att bedriva verksamhet.

Regeringen har kommit med stödpaket för att förbättra möjligheten att bedriva handel i glesbygden. Detta är en viktig signal på att problematiken med det minskande antalet handlare tas på allvar. Nästa steg bör vara att säkerställa att butikerna får skäligt betalt för det arbete de utför som ombud. På så sätt förbättras förutsättningarna för att dra nytta av den potential till tillväxt som finns i att ha en livskraftig landsbygd.

Stor skillnad i pension mellan generationerna

Under Almedalsveckan var frågan om pensioner uppe på agendan. Swedbank släppte förra veckan en rapport som visade på skillnaden i pensionsutfall mellan generationer. Enligt rapporten kommer det att vara stora skillnader mellan dem som går i pension i år och framtidens pensionärer. Dagens pensionärer får ungefär 50 procent av sin lön i allmän pension medan de som är 25 år idag kan förvänta sig runt 40 procent av sin lön i allmän pension. Om dagens respektive morgondagens pensionärer har tjänstepension får de ut 60 respektive 50 procent av sin lön i pension.

Swedbank beskriver i rapporten de livsval som påverkar pensionen. Enligt rapporten är storleken på lönen den faktor som har störst inverkan på pensionen.  Utöver det är det viktigt att börja jobba tidigt/ börja jobba så snart du kan efter studierna, arbeta heltid och skjuta på pensionsåldern något eller några år, välja en arbetsgivare som betalar in tjänstepension och komplettera med eget sparande. Swedbank rekommenderar även att man sätter av pensionspengar till den partner som tjänar mindre.

Det är viktigt att Swedbank lyfter frågan och betonar vad som påverkar ens framtida pension men för många på arbetsmarknaden är det inte ett val som individen kan styra över. Bland Handels medlemmar är deltiden en norm och långt ifrån alla kan jobba till pensionsåldern, än mindre skjuta upp den. Medelpensioneringsåldern inom LO-kollektivet är exempelvis 63,8 år.

Det utbredda deltidsarbetet i sektorn i kombination med tidsbegränsade anställningar och perioder av arbetslöshet gör att pensionsutfallet blir väldigt lågt för Handels medlemmar. Om tillsvidareanställning och heltid istället var en norm på arbetsmarknaden skulle situationen för pensionärer vara bättre.

Utöver det krävs även förändringar av arbetsmiljön så att Handels medlemmar orkar arbeta längre, och för dem som redan är utslitna kan en höjning av åldersgränsen för sjukersättning till 67 år vara ett alternativ, i kombination med att regelverket för vem som beviljas sjukersättning blir mer generöst eller åtminstone ta hänsyn till ålder. Det viktigaste för en individs pension är inte att hen arbetar till 67, utan att hen väntar med att ta ut pensionen till 67. Varje år en arbetare arbetar extra eller avvaktar med att ta ut pension är betydelsefullt för inkomsten.

 

 

 

 

 

Fortsatt otrygghet i handeln

Färska siffror från SCBs arbetskraftsundersökningar (AKU) från första kvartalet 2017 visar att problemet med otrygga anställningarna i handeln är fortsatt vanligt. De otrygga jobben är allra vanligast i detaljhandeln. Där har såväl andelen tidsbegränsade anställningar som ofrivilliga deltidstjänster dessutom ökat under det senaste året.

Totalt är 29 % av arbetarna i detaljhandeln anställda på ett tidsbegränsat kontrakt. Det innebär en ökning med 2 procentenheter från förra året. Majoriteten av de tidsbegränsat anställda har dessutom en mycket otrygg form av anställning, som innebär att de antingen är anställda per timme eller kallas in vid behov. Bland dessa anställningar ingår den så kallade sms-anställningen, som innebär att anställda får ett sms från arbetsgivaren med erbjudande om jobb, ofta med mycket kort framförhållning. Denna typ av anställning är speciellt vanlig bland unga, liksom tidsbegränsade anställningar generellt. I detaljhandeln har över hälften (53 %) av de mellan 15 och 24 år en tidsbegränsad anställning.

Tidsbegränsade anställningar går ofta hand i hand med deltidsarbete. I detaljhandeln är det en minoritet av de anställda som har en fast heltidstjänst, endast 3 av 10. Deltidsarbete är speciellt vanligt i detaljhandeln. Totalt jobbar 2 av 3 arbetare deltid. Och ännu vanligare är det bland kvinnor, av vilka 3 av 4 deltidsarbetar.

Orsak till deltidsarbetande bland arbetare i detaljhandeln 2017 (SCB, kvartal 1 AKU)Orsak deltid

Det finns en mängd orsaker till att man kan tänkas vilja arbeta deltid. Vård av barn och studier är två av orsakerna. I detaljhandeln är dock deltidsarbete ofta ofrivilligt och bristen på heltidsjobb är den vanligaste orsaken till att jobba deltid. Hela 44 % av de deltidsanställda jobbar deltid för att de inte kan få en heltidstjänst.

De otrygga jobben är inte minst ett problem för jämställdheten, då kvinnor i högre utsträckning har de otryggaste anställningarna på arbetsmarknaden. De leder i sin tur till att kvinnor har sämre ekonomiska förutsättningar än män och att stressrelaterad ohälsa är större bland kvinnor. Detta konstaterar även regeringen, som nyligen tillsatte en utredning som ska undersöka hur ett mer hållbart och jämställt arbetsliv kan nås. I fokus för utredningen ligger företeelser som innebär en stor otrygghet för många anställda i framförallt kvinnodominerade branscher. Stopp för hyvling, stärkt anställningsskydd för så kallade sms-anställda och rätt till en sysselsättningsgrad som motsvarar faktisk arbetstid är några av de saker som kommer utredas. Handels välkomnar utredningen. Att komma tillrätta med alla de otrygga avarter av anställningsformer som existerar på arbetsmarknaden, och inte minst inom handeln, är en förutsättning för att få en tryggare arbetsmarknad och ett mer jämlikt samhälle.

Cecilia Berggren