Bättre samråd leder till mindre bidragsfusk

I höstas framkom att Arbetsförmedlingen varit tvungna att lämna tillbaka cirka 3,5 miljarder till staten av pengar som var tänkta att gå till subventionerade anställningar för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. En orsak till återbetalningen var det utbredda fusket med anställningsstöden. Det är framförallt bland kollektivavtalslösa företag som problemen finns.

En färsk rapport från Handels visar att fusk med anställningsstöd troligtvis är vanligt inom handeln eftersom det är den bransch på arbetsmarknaden med flest bidragsanställningar. Fusket kan dels handla om att arbetsgivare sätter i system att använda statligt subventionerade anställningar och får sin verksamhet att gå runt med hjälp av dessa. Det drabbar förstås den anställde som utnyttjas, men leder också till en snedvriden konkurrens i branschen. Fusket kan även handla om rena bedrägerier av företag som ger en anställd lägre lön än vad de sagt till Arbetsförmedlingen och behåller mellanskillnaden. Det förekommer också att företag tar del av anställningsstödet utan att det finns någon faktisk person anställd.

Samråd

Ett av de vanligaste anställningsstöden inom handeln är nystartsjobben. Arbetsförmedlingen gör oftast en arbetsmarknadspolitisk bedömning innan olika typer av lönestöd godkänns. Då har även facken möjlighet att yttra sig om ifall en placering på en arbetsplats är lämplig eller inte. Men någon sådan bedömning görs inte för nystartsjobben och följden har blivit att risken för fusk med det lönestödet är extra hög. Som ett sätt att få bort oseriösa aktörer införde regeringen 1 februari 2017 krav på kollektivavtalsliknande villkor för arbetsgivare som använder sig av nystartsjobb, i enlighet med de krav som gäller för övriga lönestöd. Men eftersom det fortfarande inte krävs någon arbetsmarknadspolitisk bedömning är det nya kravet relativt tandlöst. Dessutom finns idag inga sanktioner mot arbetsgivare som fått lönestöd och bryter mot kraven om de kollektivavtalsliknande villkoren. Inte heller har Arbetsförmedlingen något system för att upptäcka arbetsgivare som fuskar.

Den arbetsmarknadspolitiska bedömningen och inte minst samrådet mellan Arbetsförmedlingen och berört fackförbund är ett viktigt medel för att upptäcka fusk med anställningsstöd. Facken har kunskap som är viktig för myndigheten att känna till innan de fattar beslut om en placering. Till exempel om det finns kollektivavtal eller inte på en arbetsplats, ifall företaget redan har många personer i åtgärder eller om det nyligen skett uppsägningar på grund av arbetsbrist. Samrådsprocessen har dock kritiserats från flera håll. I Handels rapport från 2015 kritiseras Arbetsförmedlingen för att inte i tillräckligt hög utsträckning ta hänsyn till fackens yttrande. Ytterligare kritik som framförs är att det inte sker någon återkoppling på ifall en placering skett eller ej, vilket gör det svårt för facken att följa upp hur en person i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd har det och att denne inte utnyttjas av en oseriös arbetsgivare.

Kritiken har bidragit till att arbetsmarknadsminister Ylva Johansson för en dryg månad sedan gav Arbetsförmedlingen i uppdrag att se över samråden. Handels välkomnar kartläggningen och hoppas att den kommer att bidra till ett bättre samrådsförfarande, mindre fusk med anställningsstöden och högre kvalitet i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna med målet att fler personer ska komma ut i arbetslivet och förbättra sina chanser att få reguljära jobb.

Cecilia Berggren

Avgift på Kinapaket bra för anställda och företag

Julruschen är över för den här gången. Vi kan summera ett årsslut av bra försäljningssiffror, men kvar finns också en bitter eftersmak. Med en ökande e-handel har butikerna som fungerar som paketombud pressats till det yttersta. De som blivit lidande är personalen som tvingats arbeta under stor stress i ett kaos av paket som i många fall har svämmat över alla bredder.

Paketvolymen under den senaste julhandeln ökade med 17 % enligt Postnords uppskattningar. En ny kartläggning visar att denna utveckling kan få stora konsekvenser. 50 % av ombuden överväger att hoppa av. Ett skäl som uppges är den akuta situationen för personalen, ett annat skäl är bristande lönsamhet på grund av låg ombudsersättningen. De båda problemen hänger ihop. Hittills har butiker motiverats till att vara ombud genom en förhoppning om försäljning till pakethämtande kunder. Men nu när paketutlämningen nått sådana volymer att den kräver fler anställda om inte personalen ska gå på knäna har systemet blivit ohållbart.

Den ökade volymen av paket från Kina är en betydande del av problemet. Paketen har ofta ett lågt värde, men de är många, vilket ökar arbetsbelastningen för både ombud och paketleverantörer. Pakethanteringen från Kina är dessutom omständlig, oförutsägbar och olönsam för paketleverantörer. Med detta minskar utrymmet för att ge ombuden en skälig ersättning.  I slutändan är de anställda i butikerna som blir lidande.

En viktig förklaring till att paketen är så många och olönsamma är Kinas rabatterade postgång. Rabatten kan spåras tillbaka till ett över 50 år gammalt avtal inom Världspostföreningen. Då räknades Kina som ett u-land som behövde stöttning. Den tiden är förbi, men regelverket har ändå bestått relativt oförändrat fram till idag.

Nu ser marknaden ut att gå mot en välbehövlig reformering. Vid Världspostföreningens kongress 2016 togs beslut om en successiv höjning av ersättningen till nationella paketleverantörer från och med 1 januari 2018. Det oklart vilken effekt beslutet kommer att få, men det är ett initiativ i rätt riktning. I fredags stod det dessutom klart att det ska införas en administrationsavgift på alla paket från Kina i Postnords hantering, med ytterligare pålägg för moms. I media har det cirkulerat uppgifter om att avgiften kommer att ligga på 125 kr, men den faktiska nivån är inte bestämd.

Vi är eniga med Svensk Handel om att införandet av en avgift är en välbehövlig förändring som bör införas så snart om möjligt och vill att avgiften sätts på en nivå som täcker kostnaderna i alla led av pakethantering. En viktig anledning till detta är hur dagens system har drabbat de butiksanställda. Men vi ser också betydelsen av att svenska e-handelsföretag ska kunna konkurrera på rättvisa villkor. Snedvriden konkurrens drabbar branschen och i slutändan de handelsanställda. Högre avgifter innebär inte protektionism, utan endast ett återupprättande av en väl fungerande och rättvis marknad.

Även ur miljösynpunkt är det viktigt att avgifter på försändelser från Kina ligger på en skälig nivå. Det ter sig absurt att ha ett avgiftssystem för postgång som premierar långa transporter med stor miljöpåverkan i en tid då klimatfrågan är mer aktuell än någonsin. Förändringar av avgifterna är också välkomna ur ett välfärdsperspektiv. Idag kostar uteblivna momsintäkter på varor från Kina sannolikt välfärden över 1 miljard kronor per år. Genom den nya avgiften skapas ekonomiskt utrymme för Postnord att vidta åtgärder som säkerställer att momsen betalas in på alla försändelser, vilket är ett kontrolluppdrag som hittills fallit mellan stolarna.

Mot bakgrund av allt detta är det svårt att hitta bra argument för att motsätta sig förändringarna som innebär högre kostnader för paket från Kina. Den som ondgör sig över den ökande kostnaden bör tänka över alla negativa konsekvenser för anställda, företag och välfärd som den rabatterade postgången från Kina har inneburit.

 

 

 

Förminska inte deltidsproblemet

I de flesta branscher i Sverige är tillsvidareanställning på heltid en norm för själva anställningen. Det gäller manligt dominerade områden, och de flesta tjänstemannayrken. Men för detaljhandeln och andra stora kvinnodominerade områden inom LO-kollektivet är läget ett helt annat. Förekomsten av deltider och otrygga visstidsanställningar är så pass omfattande att de skapar stora problem för de anställda. Deltidsnormen skapar låga och osäkra månadsinkomster. Många anställda tvingas jaga timmar och vara tillgängliga ständigt. Heltidsanställda känner ökad osäkerhet för att få sina arbetstider och inkomster hyvlade. Och på arbetsplatserna finns konkurrens om de extra timmar man kan få, vilket skapar en sämre arbetsmiljö med stress och hög belastning. Detta har Handels tidigare skildrat i flera rapporter.

I förra veckan släppte Svensk Näringsliv rapporten ”Allt fler jobbar heltid.” Syftet med rapporten är helt klart att förminska och bagatellisera deltidsarbetets problem. I rapporten används statistik över hela arbetsmarknaden för att visa att andelen heltider (här räknat som 35 tim/vecka) har ökat sedan åren 2008/2009 – från 80 till 84 procent. För den som inte känner igen siffrorna beror det på att den statistik som används är ovanlig och utesluter en stor grupp deltidsarbetande i åldern 16-24 år. Dessutom används krisåren 2008/2009 som basår vilket också påverkar resultatet. I LOs rapport ”Anställningsformer och arbetstider” används den mer officiella deltidsstatistiken från AKU. Även där kan man se en minskning av deltiderna från toppen vid krisåren. Men mätt från en tidigare period finns ingen minskning.

Om vi ser till detaljhandeln så skulle vi där också fått en marginell minskning från krisåren 2008/2009. Men sett över tid så framstår slutsatsen att allt fler arbetar heltid som ett fullständigt missvisande budskap. Tvärtom ser vi att deltidsnormen ökat markant inom branschen.

Deltider i handeln

Deltidsarbetet har ökat från dryga 50 procent under 1990-talet till dryga 60 procent. För kvinnor har det ökat från höga nivåer med ca 5 procentenhet till 70 procent. För män har det ökat från låga nivåer på 20 procent till 45 procent.

I Svenskt Näringslivs rapport sägs bara att handeln är en bransch som till sin natur har många deltider. Men det finns inget naturligt i denna utveckling mot fler deltider. Inte heller i att helt bortse från könsaspekten i deltidsproblematiken och de sämre arbets- och livsvillkor som skapas. De som arbetar i handeln förtjänar precis som andra anställda att ha trygga anställningar och arbetstider, slippa oroa sig för hyvling eller för framtida pensioner. Att som Svenskt Näringsliv försöka förminska deltidsproblemen är dessvärre ytterligare ett bevis på den organisationens oförståelse för vanliga människors villkor.

Stefan Carlén

Jämställda löner och föräldraförsäkringen

Jämställdhet mellan män och kvinnor när det gäller löner och arbetstider är ett av Handels viktigaste mål. Men ser man till läget på vårt största avtalsområde – detaljhandeln – så framgår ett tydligt mönster. Mellan 18–20 år är löner och arbetstider relativt jämställda. Men sedan sker en successivt ökad ojämställdhet under de år som barnen föds. Från 30-årsåldern har män 10–15 kr mer i timlön och betydligt fler heltider än kvinnor. Det ger män i genomsnitt 5000 – 6000 kr mer i inkomst från 30-årsåldern – en ojämställdhet som sedan kvarstår resten av arbetslivet och ändå in i pensionen

En del kan Handels göra genom avtal och förhandlingar. Men för att verkligen komma åt denna orättvisa så krävs också politiska beslut – annars kommer de könscementerade strukturerna att bestå.

Innan jul presenterades slutbetänkandet från Utredningen om en modern föräldraförsäkring.  Syftet har varit att ”identifiera problem och föreslå åtgärder för att föräldraförsäkringen i högre grad än idag ska bidra till jämställdhet på arbetsmarknaden, ett jämställt föräldraskap och även fortsatt bidra till goda uppväxtvillkor för barn”.

Föräldraförsäkringen är av särskild vikt för Handels medlemmar och samhället i stort eftersom effekterna av att skaffa barn är väldigt olika mellan män och kvinnor. Om vi tittar närmare på inkomsten före och efter barns födelse ser vi en tydlig skillnad mellan könen. Vi kan se att inkomstutvecklingen försämras efter ett barns födelse för kvinnor men att den är oförändrad för män. [1]

Blogg föräldrarförsäkring

Källa: Socialdepartementet, 2016

Det är tydligt att inkomstgapet mellan män och kvinnor ökar efter barnets födelse. En viktig förklaring till detta är att skillnaderna i arbetstid mellan män och kvinnor ökar. Ökat deltidsarbete har både direkta och indirekta effekter på inkomsten. Med direkta effekter menas att lönen reduceras proportionerligt vid deltidsarbete och indirekta effekter menas att deltidsarbete kan leda till sämre löneutveckling. Det kommer i senare skede även att få stor effekt på pensionen.

Det blir uppenbart att en av de viktigaste frågorna för att rätta till ett ojämlikt arbetsliv är att kvinnor och män ska behandlas lika vid familjebildning. Av just den här anledningen har Handels kongress tagit ett beslut om att jobba för en helt individualiserad föräldraförsäkring.

Utredningen förslag var ett steg i rätt riktning då fem månader skulle vikas åt pappan, fem åt mamman och ytterligare fem månader skulle kunna fördelas som man vill. Tyvärr saknar förslaget stöd i riksdagen just nu eftersom alla borgerliga partier och Sverigedemokraterna har sagt nej.

Centerpartiets talesperson Solveig Zander går till och med så långt att hon kallar förslaget förskräckligt. Synen på föräldraförsäkringen och jämställdhet illustrerar en av de viktigaste och tydligaste skillnaderna mellan S, V och Mp jämfört med de borgerliga partierna.

Anton Strömbäck

[1] Figuren bygger på statistik från alla sysselsatta året innan det första barnet föds. Därefter har individens inkomst följts tre år innan och tio år efter barnets födelse.