Tidsbegränsade anställningar ett problem inom Handeln

Handeln är en del av arbetsmarknaden där skillnaderna mellan klass och kön är särskilt tydlig. Kvinnliga arbetare har tidsbegränsade anställningar i avsevärt högre grad än andra grupper. Det är framförallt de otrygga formerna av tidsbegränsade anställningar som är vanliga inom handeln. Bland butiksanställda arbetare har 75 procent av de visstidsanställda en timanställning eller kallas in vid behov.

Blogg tillfälliga antällningar

De tillfälliga anställningarna i handeln kombineras oftast med deltidsarbete. De allra flesta som är visstidsanställda, hela 75 procent, har en mycket otrygg form av visstidsanställning som innebär att de jobbar per timme eller kallas in vid behov. Ofta vet de inte hur många timmar de får jobba kommande vecka, vilket gör det svårt att planera både sin privatekonomi och sin fritid. Till skillnad från vad näringslivet påstår så är allmän visstid knappast något som gagnar de svagaste grupperna på arbetsmarknaden. Tidigare forskning har även visat att sådana tillfälliga anställningar präglas av mindre kompetensutveckling, inflytande över arbete och högre grad av ohälsa jämfört med exempelvis provanställning och vikariat.

Handels har länge pekat på problemen med att använda sig av en sådan bemanningsstrategi och får nu stöd av OECD som i sin rapport GOOD JOBS FOR ALL IN A CHANGING WORLD OF WORK: THE OECD JOBS STRATEGY bland annat skriver att länder med institutioner och riktlinjer som syftar till att främja inte bara antalet jobb utan fokuserar på en arbetsmarknad med större delaktighet och trygga jobb presterar bättre än länder som övervägande fokuserar på marknadsflexibilitet. Med andra ord är det enligt OECD viktigt att kombinera riktlinjer som uppmuntrar ekonomisk tillväxt med riktlinjer som skyddar arbetare och ökar delaktigheten på arbetsmarknaden.

Handels har tidigare skrivit om hur det går att kombinera flexibilitet och trygga jobb. Istället för att använda en numerär flexibilitetsmodell där företagen hanterar sin flexibilitet genom tidsbegränsade anställningar, deltidsarbete och anlitande av bemanningsföretag kan företagen använda sig av funktionell flexibilitet. Med funktionell flexibilitet avser företags och organisationers egen förmåga till omorganisation och omställning av sin personal till andra, kanske nya, uppgifter som kan möta upp förändringar i efterfrågan och produktion. Funktionell flexibilitet kräver ofta en organisation där medarbetarna har ett relativt brett arbetsinnehåll. Det vill säga att de kan utföra många olika arbetsmoment och utvecklas i sitt arbete.

Fördelen med funktionell flexibilitet för arbetstagaren är att den stärker kompetensen och ökar anställningsbarheten på arbetsmarknaden. Arbetstagare som jobbar som så kallad flexibilitetsbuffert får oftare enklare och mer ensidiga arbetsuppgifter som gör att de får svårare att hävda sig på en arbetsmarknad som präglas av hög arbetslöshet och korta anställningskontrakt.  OECD delar den uppfattningen och skriver i sin rapport att användningen av för många tillfälliga kontrakt riskerar att vara kontraproduktivt då det leder till låg arbetskvalité och hög nivå av ojämlikhet utan det behöver skapa fler arbetstillfällen.

Det är lovvärt att fler aktörer, även internationella sådana, ger stöd till det Handels länge har påpekat och som är viktigt framåt. Vi behöver ett samhälle med mindre flexibilitet för arbetstagaren och mer för arbetsgivaren för en sund och bra arbetsmarknad.

 

Anton Strömbäck

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s