Semester – en ojämlik historia

Nu när sommaren går mot sitt slut vet vi att handeln skapat jobb åt många semestervikarier. Samtidigt har hundratusentals handelsanställda gått tillbaka till sina arbeten. Men hur har semestern varit för dem?

Semesternöjen är långt ifrån en självklarhet för alla, särskilt inte för arbetare. Sveriges klasskillnader blir mer än tydliga när vi tittar på semestervanor.

LOs rapport om arbetares och tjänstemäns semester- och fritidsvanor visar att 33 procent av arbetarna i yrken som organiseras av något LO-förbund varken gjorde en semesterresa eller hade tillgång till fritidshus eller husvagn under år 2018. Bland tjänstemän i yrken som organiseras av något Saco- eller TCO-förbund var motsvarande andel 15 procent.

För arbetarkvinnor är det dessutom något fler som tvingas avstå från semesterresan. 34 procent av arbetarkvinnorna har inte rest någonstans det senaste året, medan det bland männen är 32 procent som inte har kunnat resa på semester. Skillnaden kan förklaras av löneskillnader mellan män och kvinnor. Arbetarkvinnors genomsnittliga faktiska månadslön är 18 500 kronor medan arbetarmäns är 25 000 kronor enligt LOs statistik. Många lågavlönade kvinnor är dessutom ensamstående med barn vilket gör det ännu svårare att få ekonomin att räcka till semesternöjen.

Att ens kunna ta semesterledigt är ännu mindre av en självklarhet för många i och med stora antalet osäkra anställning på dagens arbetsmarknad. För den som har en tidsbegränsad anställning eller ofrivilligt jobbar deltid är det ofta omöjligt att planera semester. Även om man har juridisk rätt att ta ledigt har många inte råd. För de vars vardag är en ständig jakt på extra timmar, upphör inte timjakten bara för att det är sommar. Dessutom gör oron för att inte få nya jobbtillfällen efter kontraktets slut att många tänker att de måste ställa upp för arbetsgivaren och inte begära ledigt under kontraktets gång.

De senaste decennierna har antalet tidsbegränsade och otrygga anställningar ökat på hela arbetsmarknaden. I detaljhandeln har visstiderna gått från 12 procent 1990 till nära 30 procent i dag. Vidare jobbar runt 68 procent av alla kvinnliga arbetare och 55 procent av alla manliga arbetare deltid inom detaljhandeln. Den enskilt största anledningen till att både kvinnor och män i arbetaryrken arbetar deltid är för att det är det enda som erbjuds av arbetsgivaren.

Med dessa siffror framför sig är det inte förvånande att många har svårt att få ihop semestern.

Turism kan driva handeln framåt – branschens betydelse ökar

Så här i sensommartider passar det bra att uppmärksamma turismens betydelse för handeln och shoppingturismens stora betydelse som motor inom besöksnäringen.

Dagens industri rapporterade nyligen om att gränshandeln spirar. Konsumenter från andra nordiska länder vallfärdar till Sverige i syfte att shoppa. Men det är inte bara gränshandeln som skördar framgång. Också den shoppingturism som är resultatet av nöjesresor ökar. Shoppingkonsumtionen har växt till att idag totalt uppgå till 100 miljarder kronor. I praktiken innebär detta att shoppingturismen inbringar mer intäkter än någon annan enskild bransch inom besöksnäringen. Intäkterna från varuhandel överstiger logi med 60 % och restaurangverksamhet med 130 %. Även med livsmedelshandel exkluderat är handeln större än någon annan enskild bransch inom besöksnäringen:

Turistkonsumtion

Genom detta är handeln också den största branschen i Sveriges snabbast växande exportnäring, och tillhör de största exportbranscherna. Under de fem senaste åren har turismens exportvärde ökat med närmare 40 %, inte minst genom ökad shoppingturism. Procentuellt växer shoppingturismen snabbare än turismen som helhet.

Trenden mot en ökande shoppingturism syns tydligt i statistiken. Under de fem senaste statistiskt kompletta åren har turisters varukonsumtion ökat från cirka 84 miljarder till 100 miljarder. Det innebär en ökning på närmare 20 %. Värt att notera är att det är turismen från utlandet som driver utvecklingen. Besökare från utlandet står idag för majoriteten av shoppingturismen och tenderar att spendera en större del av reskassan på detaljhandelsvaror än svenska turister. Närmare 50 % av reskassan tillfaller detaljhandeln, huvudsakligen sällanköpshandeln. Den starka utvecklingen av utländska besökares konsumtion av varor är positiv för Sveriges ekonomi eftersom det innebär ökade exportintäkter. Handeln fyller således en viktig funktion i att stärka Sveriges ekonomi och förtjänar uppmärksamhet för den funktionen.

Handelns betydelse som motor i besöksnäringen bör således inte underskattas. Dessutom spelar turister en viktig roll för den fysiska handeln, i en tid då e-handeln är på frammarsch.

Shoppingturism har en stor potential att lyfta handeln ytterligare och handeln kan bli av ännu större betydelse för besöksnäringen. Men det sker inte automatiskt. Handlare behöver se sig själva som en del av besöksnäringen. Detta innebär både att målgruppsanpassa verksamheten efter shoppingturister och att samarbeta med andra näringsidkare inom besöksnäringen.

Det gäller att tillgodose både inhemska och utländska turisters konsumtionsbehov. Givet ett ökat fokus på långväga flygresors negativa miljöpåverkan är det troligt att båda dessa målgrupper kommer att se annorlunda ut inom några år. Rimligen kommer inhemska turister bli allt fler. Samtidigt blir sannolikt utländska turister från förhållandevis närliggande europeiska länder en viktigare målgrupp. Handlare måste vara beredda att möta en sådan utveckling. De måste också säkra kompetens, bland annat genom att erbjuda goda arbetsvillkor, och erbjuda en personaltäthet som gör det möjligt att skapa värde för turister.

Beslutsfattare och myndigheter behöver å sin sida se handeln som den naturliga och viktiga del av besöksnäringen som den är och verka för att skapa förutsättningar för en blomstrande shoppingturism.