Ingen julhandel utan anställda

Julruschen är den mest intensiva perioden för handeln och nästan varje år slår julhandeln rekord. Under 24 av de senast 27 åren har julhandeln ökat. Förra årets julhandel omsatte nästan 11 miljarder mer än samma period 2010. Även i år bedömer analysföretaget HUI Research att julhandeln kommer slå rekord.

Prognosen är att årets julhandel (detaljhandelns omsättning i december) ökar med 3 procent. Det motsvarar försäljning på 79,8 miljarder kronor och omfattar både mat, julklappar och andra varor. För 21 miljarder kronor förväntas svenskarna köpa julklappar, vilket i genomsnitt innebär att en person som köper julklappar kommer spendera omkring 3000 kr.

De som möjliggör julhandelns merförsäljning är dock handelns alla anställda. För de anställda är julhandeln en tid präglad av långa arbetspass i högt tempo. Ökat tryck i butikerna i form av jäktande kunder i kombination med underbemannade arbetsplatser skapar hög arbetsbelastning, stressig arbetsmiljö och begränsade möjligheter att ta paus. Handels har tidigare uppmärksammat att bristande bemanning försämrar arbetsmiljön och påverkar anställdas hälsa negativt

För att hantera det ökade kundtrycket anställer många handlare extra personal under julen och ordinarie personal får ofta arbeta fler timmar. Enligt Svensk Handels prognoser kan årets julhandel möjliggöra upp till 15 000 extra jobbtillfällen. Trots detta upplever många anställda att deras arbetsplatser är underbemannade på grund av hög arbetsbelastningen under julhandeln. Många nya extraanställda innebär även att ordinarie personal får dra ett tungt lass då många nya måste läras upp mitt i julruschen.

Julen är också en period då många som ofrivilligt arbetar deltid får möjlighet att jobba mer. Men julrushen är bara några veckor per år. Att få arbeta extra timmar under julen är en klen tröst för de många deltidsanställda som under resten av året tvingas jaga extra timmar och kämpa för att få ihop ekonomin.

På Handels önskelista inför den kommande avtalsrörelsen står tryggare anställningar och bättre arbetsmiljö för de som arbetar i handeln. För att det ska uppfyllas behövs fler heltidsanställningar och ökad grundbemanning både under julhandeln och resten av året.

Thea Holmlund

Ett eget boende är en rättighet för alla

Handels släppte nyligen rapporten Vilka löner och arbetstider kan man försörja sig på? Den visade att stora grupper anställda inom detaljhandeln har svårt att försörja sig. Det är en effekt av både lönen och den arbetstid man har på sitt kontrakt. Eftersom en stor andel av anställda inom detaljhandeln jobbar deltid blir deras faktiska månadslön väldigt låg, endast 16 900 kr i genomsnitt. Även när man räknar in ob-ersättningen så har en tredjedel av anställda löneinkomster efter skatt som ligger under det som räknas som är fattigdomsgränsen (12 685 kr i disponibel inkomst).

Effekterna av en så låg inkomst varje månad är flera. Det påverkar ens framtida pension och det kan göra dig beroende av en partner ekonomiskt. Nivån och osäkerheten i inkomst gör också att det är svårt att skaffa bostad.

Just att få en bostad är en nödvändighet för att få ett fungerande liv och Sveriges grundlag säger klart och tydligt att bostaden är en medborgerlig rättighet som det offentliga ska värna och verka för. Så har inte fallet varit de senaste decennierna då staten tagit sin hand från bostadspolitiken. Byggande har minskat och blivit väldigt konjunkturkänsligt. Hyrorna i nyproduktion och bostadsrättspriserna har skenat och idag är det bostadsbrist i nästan alla svenska kommuner. Det byggande som sker görs nästan enbart till de som kan betala höga hyror eller priser för bostäderna. Effekten blir att plånboken avgör om du kan få en bostad, vilket är ett allvarligt problem.

Det är därför välkommet att Byggnads presenterade rapporten Bostäder åt alla skriven av Markus Kallifatides, docent vid Handelshögskolan i Stockholm. Rapporten ger en historisk genomgång av svensk bostadspolitik och ger flera förslag för en ny ansvarsfull statlig bostadspolitik. Några av dem är:

  • Kommunerna måste ta sitt ansvar för bostadsförsörjningen och det kommunala planmonopolet måste upphävas. Bostäderna som måste byggas är de som samhället mest behöver och marknaden minst efterfrågar.
  • Det behövs ett antal förändringar i skattesystemet, till exempel en fastighetsskatt baserad på marknadsvärde och att avdragsrätt för räntekostnader på bolån avskaffas.  
  • Staten bör skapa ett kreditinstitut för bostadsfinansiering som en del av en statlig investeringsbank. Det är särskilt viktigt för att upprätthålla byggandet under svagare konjunkturer.
  • Ett statligt bygg- och fastighetsbolag bör införas, som bygger, äger och förvaltar bostäder.

Det är självklart att staten ska bygga bostäder som alla har möjlighet att bo i. Det gynnar både individen och företag som i dagens läge har svårigheter att rekrytera personal eftersom det är så svårt att hitta en bostad.

Anton Strömbäck

Myt att butiksanställda vill jobba deltid

Detaljhandeln är den bransch där flest arbetar deltid på arbetsmarknaden. Bland arbetare i butik har 69 procent en deltidsanställning, och bland kvinnor är siffran hela 75 procent. Hur kommer det sig då att så många i denna bransch jobbar deltid? Handels motpart, Svensk Handels, menar att deltidsarbetandet i de flesta fall är självvalt. Men vad säger Handels medlemmar?

I en ny undersökning utförd av Novus har deltidsarbetande Handelsmedlemmar i butik svarat på frågan varför de jobbar deltid. Majoriteten av dem, 57 procent, hävdar att de gör det på grund av att de inte fått en heltidstjänst. Många kommenterar detta med att det helt enkelt inte finns några heltidstjänster i butiken, förutom om man är chef.

”Företaget anställer ingen på heltid utan max är 75%, om man inte blir chef då får du 100%”

”Finns inga heltider på min arbetsplats, det finns bara till chefer och säljledare.”

En hel del har också haft en heltidstjänst, men blivit av med den på grund av att företaget hyvlat tjänster.

”Har haft heltid men arbetsgivaren hyvlade bort min heltid på 40 till 30 timmar efter 36 år på företaget.”

”Hade heltid men blev tvungen att gå ner eller bli flyttad.”

”Är förbannad på att det skall dras ner heltidstjänster som man har haft i 34 år till 30 timmar på grund av omorganisation när vi ändå får jobba de timmarna, men uppskrivna på listor istället för att få ett schema så att man kan planera sin fritid. Vi får oftast tiderna dagen innan pga att de gör arbetsschema på kvällen innan […].”

Svaren i medlemsundersökningen stämmer väl överens med den problematik med slimmade organisationer som Handels skrivit om många gånger tidigare. Trots att behovet av anställda är detsamma som tidigare så drar arbetsgivare ner på antal timmar. Genom att ha fler anställda på färre kontrakterade timmar har de större flexibilitet vid schemaläggning. Man räknar istället med att anställda ska hoppa in på extrapass och fylla de luckor som uppstår i schemat. Något som gör att lönen kan variera stort för en butiksanställd varje månad, samtidigt som det blir svårt att planera sin fritid och kombinera jobbet med ett familjeliv.

”Det är bedrövligt att företag får ha människor anställda på kontrakt med så få timmar som 5-15 timmar per vecka. Samtidigt förutsätts man vara extremt flexibel och kunna ta extrapass t ex vid kollegas sjukdom, vilket ju gör att det känns omöjligt att skaffa extrajobb vid sidan om. Man ska rent ut av vara tacksam om man får extra timmar även om det ställer till det med t ex tider för ens barns förskola.”

”Frustrerande att inte få all tid på kontrakt och att när vi känner oss överarbetade är vi bara ”negativa” och det finns absolut ingen möjlighet att bemanna upp trots att vi skulle behöva fler på golvet.”

Anledningen till den höga andelen deltidsanställningar i detaljhandeln beror alltså inte på ett frivilligt val av de anställda, utan snarare på arbetsgivarens vilja att spara in på personalkostnader och skära ned på kontrakterade timmar. Scheman görs med kort framförhållning och det saknas långsiktighet i bemanningsplaneringen. I en undersökning till Handels skyddsombud påtalas att bristfällig planering av schema och bemanning är ett av de största problemen i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Över 40 procent av de butiksanställda skyddsombuden ser det som ett stort problem på sin arbetsplats.

Att det saknas långsiktig bemanningsplanering och att scheman kommer sent eller ändras nära inpå arbetspass påverkar inte bara enskilt anställda utan även hela arbetsplatser. Den ständiga underbemanningen leder till stressiga arbetsmiljöer och hög arbetsbelastning som riskerar att göra anställda sjuka. För att minska stressen och ohälsan är det därför av största vikt att satsa på förbättrad bemanningsplanering, något som även skyddsombuden menar är den viktigaste frågan att arbeta med för att förbättra arbetsmiljön på deras arbetsplatser.

Cecilia Berggren