Vänligen låt bli att phubba i butiken

Den moderna tekniken har på många sätt förenklat och förbättrat våra liv. Mobilen har blivit en självklar del av vår vardag. Utveckling är dock inte bara till det bättre. Du som läser detta kan säkert ge flera exempel på hur folk i närheten använder mobilen när det är olämpligt.  I förra veckan belystes frågan av forskarna Nicklas Salomonson, biträdande professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås och Markus Fellesson, docent vid Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet. De presentade resultatet från sin studie ”It takes two to interact”, i vilken de har tittat närmare på hur anställda reagerar på och hanterar kunder som ignorerar dem och istället tittar i telefonen. Det är ett missbruk av mobilen som kallas ”phubbing”” (en sammanslagning av phone och snub). Studien baseras på en enkät som har besvarat av 2940 butiksanställda.

Resultatet från enkäten visar att fenomenet är mycket vanligt och att de anställda reagerar negativt på det. De anställda känner sig ignorerade och nonchalerade och vet inte hur de ska hantera beteendet och ge kvalitativ kundservice. Enligt Nicklas Salomonson är de som jobbar i kassan ofta osäkra på om de ska avbryta kunden eller inte. Vi kan dock se att anställda som är mer serviceinriktade också är mer förlåtande mot kunder som beter sig på det sättet och mer sällan konfronterar kunden kring sitt beteende. 

Tidigare forskning har visat att denna typ av känslomässigt arbete, att vara mer förlåtande mot kunder har flera negativa konsekvenser för de anställda. Det kan leda till ökat missnöje med arbete och utbrändhet. Forskning har tidigare visat att detaljhandeln är en bransch med stora problem på arbetsplatsen, till exempel trakasserier, hot och våld från kunder. Den här studien visar att även ”mildare” former av ohövlighet påverkar de anställda negativt.

Branschen och samhället genomgår en stor omvandling med ökad digitalisering där mobiltelefonen spelar en stor roll. – Mobilen har blivit en så pass accepterad del i samhället. Man använder den mer och mer, och det är klart att det beteendet tas med till vardagliga situationer. Vår studie visar att mobiltelefoners användning i butik också kan medföra problem, säger Nicklas Salomonson.

Det ska inte behövas en Magdalena Ribbing (legendarisk expert på vett och etikett i tidningen Dagens Nyheter) för att förklara vett och etikett kring mobilanvändande. Hur skulle vi själva reagera om vi i möten på jobbet möttes av någon som pratade eller tittade i telefonen? Med tanke på hur lite energi det krävs för att vara närvarande den korta stund vi möter anställda och konsekvenserna det får för deras arbetsmiljö borde valet vara självklart. Lägg undan mobilerna! Om inte, välj självbetjäning.

Anton Strömbäck

Varför är kvinnor mer stressade på jobbet?

Fler kvinnor än män sjukskrivs på grund av arbetsrelaterad stress. Enligt Arbetsmiljöverkets två senaste arbetsmiljöundersökningar förkommer arbetsstress bland 33 procent av kvinnorna och 20 procent av männen. Samtidigt visar forskning att kvinnor och män reagerar på liknande sätt när de utsätts för belastning eller påfrestning i sin arbetssituation. 

Varför drabbas i så fall fler kvinnor av stress på jobbet?

Frågan diskuterades under ett seminarium arrangerat av Arena Idé förra veckan där bland andra Annika Härenstam, professor i arbetsvetenskap på Stockholms universitet, deltog.

Enligt Annika Härenstam beror inte skillnaderna i stress på individens kön. Det handlar istället om att kvinnor och män finns i olika sektorer av arbetsmarknaden och har olika arbetsmiljö. Kvinnodominerade branscher har lägre status och lägre lön, otryggare anställningsvillkor och det är vanligare med kombinationen av höga krav (t ex hög arbetsbelastning) och låg grad av egen kontroll i arbetet.

En rapport från Arbetsmiljöverket 2019 visar att förekomsten av negativ stress i form av höga krav och litet beslutsutrymme på arbetsplatsen har ökat betydligt sedan 1980-talet. Allra mest har den här typen av stress ökat inom handel, hotell och restaurang samt vård, omsorg och utbildning. Inom handeln har stressen ökat från 11 procent 1981 till 21 procent år 2000. Gemensamt för de drabbade branscherna är att de består av kvinnodominerade kontaktyrken. Att arbeta i ett kontaktyrke innebär att man under hela arbetsdagen måste vara tillgänglig för kunders eller patienters behov samtidigt som man ofta har små möjligheter att påverka hur ens arbete läggs upp.

Inom detaljhandeln är det vanligt med slimmade arbetsorganisationer och otrygga anställningar vilket både innebär stress kopplat till hög arbetsbelastning men även kopplat till ekonomisk oro. Det är även vanligt med begränsade möjligheter till inflytande i arbetet. En undersökning bland Handels medlemmar visar att drygt en av tre som arbetar i butik upplever att de har små möjligheter eller inte alls kan påverka sina arbetsuppgifter. Dessutom upplever 72 procent att de har mycket eller ganska litet inflytande över sina arbetstider. 

Även när kvinnor och män befinner sig i samma bransch har det visat sig att kvinnor och män kan ha olika arbetsmiljö. Inom detaljhandeln är det vanligare att män har chefsbefattningar eller andra positioner och roller med högre status och mer inflytande på arbetsplatserna. Kvinnor har däremot ofta positioner med lågt inflytande och mer enformiga arbetsuppgifter.

För att komma till rätta med kvinnors stress på jobbet är satsningar på arbetsmiljön inom kvinnodominerade branscher nödvändiga. Men även att titta på hur arbetsförhållanden varierar mellan män och kvinnor på samma arbetsplats.

Thea Holmlund

Stoppa klyftorna som tar oss till 1930-talet

Just nu pågår avtalsrörelsen där fackförbund inom LO förhandlar kollektivavtal för närmare tre miljoner anställda. Inom handeln är skiljelinjerna mellan fack och arbetsgivare stora. Det handlar om vilka löner och villkor som ska gälla. Resultatet påverkar människors hela liv och vardag. Men avtalsrörelsen handlar om ännu mer, det handlar om vilket samhälle vi vill leva i.

I dagarna släppte LO rapporten ”Makteliten – i en egen bubbla” som visar att klassklyftorna ökar snabbt på vanligt folks bekostnad. Sedan LO började mäta 1950 har toppcheferna i näringslivet aldrig tjänat så mycket som nu jämfört med vanliga löntagare.

En VD-lön i den ekonomiska eliten motsvarar nu 60,8 industriarbetarlöner (heltidslön). På mindre än ett år tjänar direktören betydligt mer än vad en arbetare gör under ett helt yrkesliv. LO jämför också med den bredare gruppen ”makteliten” där en mängd olika toppositioner inom näringslivet, politiken och samhället i stort ingår. Också här är skillnaderna historiskt stora. Det är skrämmande läsning för alla oss som tror på ett jämlikt samhälle som håller ihop.

Jämfört med handelsanställda är klyftorna, inte minst på grund av deltidsproblematik, ännu större. Samtidigt går handeln som bransch bra och VD:arna i handelsföretagen ökar sina löner mycket snabbt. Branschtidningen Markets genomgång visar att VD-lönerna inom de största handelsbolagen ökade med i genomsnitt 7,2 procent under 2018. Samma år fick vanliga handelsanställda nöja sig med 1,6 procents löneökning.

De växande klyftorna syns inte bara i relation till VD-lönerna och maktelitens inkomstutveckling. I Sverige är lönegapet mellan arbetare och tjänstemän nu lika stort som på 1930-talet. Ja du läste rätt, på samma nivå som innan andra världskriget och Saltsjöbadsavtalets tillkomst.

Jämlikheten i Sverige behöver öka för att vårt samhälle ska hålla ihop. Det tjänar alla på. Vi kan aldrig acceptera att föras tillbaka till en tid med inkomstklyftor som borde höra historien till. En del går att åstadkomma på politisk väg men i grunden handlar det om att vanligt folks löner och villkor måste hänga med. Därför är fackens krav i avtalsrörelsen helt nödvändiga för att stoppa de växande klyftorna.

Daniel Söderberg Talebi

Helt olika utgångspunkter inför avtalsrörelsen

I fredags växlade parterna krav inför nya kollektivavtal för anställda i privata butiker, lager och e-handel.

825 kronor i månaden, utökad ob-ersättning och mer inflytande är några av de yrkanden Handels lämnade till Svensk Handel.

Svensk Handel anser att det blir för dyrt för arbetsgivarna. De håller fast vid sina gamla krav om frysta ingångslöner och en återhållsam löneutveckling. Dessutom vill de flytta en del av ob-ersättningarna till ordinarie löner.

Inte överraskande skiljer sig fack och arbetsgivares bild av verkligheten.

Svensk Handel målar upp en bild av en bransch med handlare som pressas av allt större internationell konkurrens, bland annat på grund av en växande e-handel. De betonar att butiker tvingas stänga igen dagligen och att Sverige har bland de högsta kostnaderna för arbetskraft inom EU.

Handels däremot, ser en bransch med företag som gör stora vinster. Som vi tidigare bloggat om visar tidningen Markets undersökning att vd:arna i de största handelsföretagen fick en genomsnittlig löneökning på 7,2 procent 2018. För butiksanställda ökade lönen endast med 1,6 procent, vilket till och med är mindre än kollektivavtalet slår fast.

I grunden handlar de skilda verklighetsbilderna om en intressekonflikt mellan arbete och kapital. Arbetsgivare och fack representerar olika intressen.

Svensk Handels krav handlar om att arbetsgivarna vill minska sina kostnader för anställda för att öka sina vinster. Argument om ökade vinster är dock svårt att använda utåt i en avtalsrörelse. Därför målas en hårt konkurrensutsatt bransch upp med för höga lönekostnader som gör att företag går i konkurs och anställda förlorar sina jobb.

Svensk Handel hävdar att frysta ingångslöner skulle ge fler unga chansen till ett jobb. Det kan låta som ett sympatiskt argument men Handels har tidigare visat att perioden med sänkta arbetsgivaravgifter för unga inte gav någon effekt. Vilket tyder på att det inte är något ekonomiskt problem med att anställa unga.

Att företag går i konkurs är inget nytt fenomen inom handeln utan är en naturlig del av branschens utveckling och förändring, det som kallas strukturomvandling. Ökad digitalisering innebär till exempel färre fysiska butiker och en allt större del e-handel. Många företag kombinerar även försäljning i butik med försäljning på nätet. Det betyder inte att jobben försvinner. Nya jobb skapas och befintliga arbetsuppgifter förändras. I en tidigare rapport har Handels visat att handeln och antalet jobb har stor potential att växa de närmaste åren.

Att hålla löner låga för att rädda olönsamma företag har aldrig varit en framgångsrik strategi. I den svenska modellen har bra löner och villkor varit viktiga för att skapa ett tryck på företagen som kan stimulera produktivitetsutveckling och strukturomvandling. På sikt gynnar det både anställda och företag.

Sämre löner och arbetsvillkor för de anställda ska inte betala kostnaden för handelns strukturomvandling. Istället borde arbetsgivarna inse att personalen är den allra viktigaste resursen för att företag över huvud taget ska kunna överleva och växa.

Thea Holmlund