Mer arbetsplatsnära kompetensutveckling helt nödvändigt

För att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation krävs satsningar på kompetensutveckling och ett livslångt lärande. Satsningar som måste nå breda grupper, inte minst arbetare. Så ser det inte ut idag.

Det finns mycket att säga om vikten av ett starkt anställningsskydd och vikten av låga ekonomiska trösklar för att börja plugga. Tyvärr har frågan om kompetensutveckling blivit tätt sammankopplad med frågan om vilket anställningsskydd vi ska ha i Sverige. Utifrån hur ensidigt diskussionen förs idag riskerar fokus helt att hamna på formell kompetensutveckling vart åttonde år i det offentliga utbildningssystemet. Detta på bekostnad av det mer arbetsplatsnära lärandet. För att inte tala om hela den brännande frågan om anställningsskyddet.

Det är viktigt med låga trösklar till formella studier, inte minst för redan etablerade på arbetsmarknaden. Handels har länge arbetat för att yrkesaktiva ska få bättre ekonomiska och praktiska möjligheter att studera i yrkeslivet. Men det räcker inte. Det är helt nödvändigt att åstadkomma ett mer kontinuerligt och strukturerat arbetsplatsnära lärande för anställda. Nödvändigt både för företagens kompetensförsörjning och för de anställdas kompetensutveckling.

Behoven är stora. Ta handeln som ett exempel.

Handeln utvecklas snabbt och jobben likaså. För att hänga med i utvecklingen behövs satsningar på branschens viktigaste resurs, personalen. Tyvärr missas den biten allt för ofta vilket skadar branschen. Det sker en dränering av kompetens. Erfarna och kunniga handelsanställda lämnar motvilligt branschen och jobb som de i grunden uppskattar.

Ett jobb och karriärval i handeln behöver innebära goda villkor, strukturerad och kontinuerlig kompetensutveckling och möjligheter att kombinera jobb med familj och ett socialt liv. Alla dessa delar är nödvändiga.

Det är inte så att handelsjobben i stor grad digitaliseras bort. Det personliga mötet är modernt. Det är inte butik eller e-handel, de hänger ihop.  Men jobben förändras genom att arbetsuppgifter utvecklas till den nya verksamhetens behov.

Exemplen kan göras många. Butikssäljare hyr ut och hjälper kunder också med digitala köpkanaler. Riktigt bra kundservice, specialistkunskap och hantverkskompetenser blir allt viktigare som konkurrensmedel, speciellt för fysiska butiker. Lagerarbetare utför också sitt arbete med hjälp av avancerade digitala automatiserade system och robotar. Det alla dessa exempel har gemensamt är att personalen måste involveras i utvecklingen och erbjudas kompetensutveckling. Här har vi en lång väg kvar.

Problemet är en bristande tillgång till strukturerad och kontinuerlig kompetensutveckling. I hela servicesektorn behöver frågan om kompetensförsörjning uppvärderas, vilket förutsätter satsningar på anställdas kompetensutveckling. Satsningar som behöver vara ett gemensamt och långsiktigt arbete där hela arbetsplatsen och fackliga representanter är delaktiga. Det finns allt att vinna på att involvera de anställda i att utveckla företaget.  

Huvudproblemet är inte att handelsanställda på något vis skulle vara ovilliga att utveckla sitt kunnande och delta i kontinuerlig utbildning på arbetstid. Tvärt om.  

Handels rapport ”En kompetent handel” visar att tillgången till kompetensutveckling på handelns arbetsplatser är låg. Majoriteten av deltagarna i undersökningen, 67 procent, anser att den kompetensutbildning de får via sina arbetsgivare inte är tillräcklig. En stor andel planerar att byta bransch i framtiden och anger som främsta anledning dåliga arbetsvillkor, därefter kommer för lite kompetensutveckling och dålig arbetsmiljö.

Det är helt otillräckligt att enbart peka på möjligheter till kompetensutveckling genom studier i det offentliga utbildningssystemet. Kompetensutveckling sker inte bara på lärosäten och i skolor där betyg sätts. Det sker också på och direkt kopplat till arbetsplatsen.

Kompetensutveckling kan inte bara ske som mest vart åttonde år. Det behöver ske kontinuerligt och strukturerat kopplat till arbetsplatsen varje år. Det handlar om saker som ett strukturerat lärande på arbetsplatser, ordentliga introduktioner, kompetensöverföring mellan personer, mentorskap, personalutbildningar, valideringar och om individuellt anpassade insatser för att växa och ta kliv i karriären.

Det är också så att inget offentligt utbildningsystem i världen helt kan täcka kompetensbehovet på arbetsmarknaden genom formella studier. Företagen behöver komplettera det som sker på skolor och lärosäten med kompetensutveckling som tar sikte på arbetsplatsnära lärande utifrån de behov som den specifika verksamheten har.

Sverige behöver både låga trösklar för formella studier och mer kompetensutveckling på arbetsplatserna.

Daniel Söderberg Talebi

Lämna en kommentar