Det behövs mer pengar in i pensionssystemet

Att dagens pensionssystem var ohållbart var ingen hemlighet. I Handels rapport ”Man får lära sig leva på det man har ” visades att en majoritet av de handelsanställda kvinnorna hamnade under fattigdomsgränsen. Och förutom att systemet skapade fattigpensionärer såg framtiden dyster ut med allt lägre pensioner. Om detta haveri har vi tidigare skrivit på Handelsbloggen här och här. Något var helt enkelt tvunget att göras.

Därför var det av stort intresse när den nya blocköverskridande (alla riksdagspartier förutom V och Sd) pensionsöverenskommelsen presenterades. Eftersom alla detaljer inte är klara är det svårt att utvärdera överenskommelsen men det går att göra några reflektioner. Det som mest debatterats i överenskommelsen har varit att pensionsåldern höjs successivt. En av anledningarna är att vi lever längre och längre. För varje ytterligare år pensionen måste delas med allt fler så minskar nivån på pensionerna. Det gör att varje år man kan arbeta extra eller avvakta med att ta ut pension är betydelsefullt för inkomsten. För vissa är det dock inget alternativ att arbeta längre då kroppen inte orkar längre. Det är därför välkommet att det föreslås att åldersgränserna i de övriga trygghetssystemen samtidigt höjs. Det skulle göra det möjligt för dem som idag inte orkar arbeta fram tills pensionering att vid sjuklighet kunna få sjukersättning fram till dess. Men man funderar dock som LO-utredaren Reneé Andersson skriver vad brasklappen om att reformen ska vara statsfinansiellt neutral innebär?

En förutsättning för att kunna arbeta längre är att det skapas förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Tyvärr saknas det i dagsläget. Inom Handeln innebär det utbredda deltidsarbetet i kombination med tidsbegränsade anställningar och perioder av arbetslöshet att pensionsutfallet blir lågt för Handels medlemmar.  Det krävs därför åtgärder för att heltid och tillsvidareanställningar ska bli en norm på arbetsmarknaden, att det finns en fungerande barnomsorg och äldreomsorg som gör att det finns möjligheter att arbeta ihop en bra pension.

I uppgörelsen står det också att det kritiserade premiepensionssystemet kommer att reformeras. Staten ska ta ett större ansvar för att det inte ska finnas oseriösa aktörer och antalet fonder kommer att minskas. Det är på tiden att man ser över systemet efter skandalerna med Allra och Falcon Funds. Hur många fonder det kommer att bli kvarstår att se. Om det blir för många kommer kritiken från bland annat ESO (Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi) om att det är omöjligt att göra ett informerat val kvarstå. Med tanke på nackdelarna kan det vara aktuellt att skrota hela systemet eller åtminstone begränsa antalet fonder till runt 5–10 stycken.

Frågan är dock om överenskommelsen räcker för att höja pensionerna så att tillräckligt många lyfts ur fattigdomen? Nja, förvisso kommer pensionerna öka och det är bra. Men det behövs fortfarande ett omfattande reformpaket för arbetsmarknaden med satsningar på trygga jobb, heltider, förbättrad arbetsmiljö, rehabilitering och företagshälsovård. Och inte minst behöver det komma mer pengar in i systemet genom en höjning av arbetsgivaravgiften.

Anton Strömbäck

Dyster prognos för framtidens pensionär

I förra veckans avsnitt av Agenda debatterades det nya pensionssystemet. I inslaget var förra statsministern Göran Persson mycket kritisk till utfallet av systemet.

Vi kan inte ha en ordning där personer som jobbat ett helt liv plötsligt upplever att de blivit fattiga. Då tycker jag att det är bättre att man är proaktiv och möter det här med att höja pensionerna

Det är inte en ny kritik och utvecklingen har pågått länge. Folksam har i sin vitbok lyft hur pensionen har utvecklats. Trenden är tydlig där pensionsnivån faller i förhållande till pensionärernas slutlön. Den främsta anledningen till att den totala pensionen faller är att den allmänna pensionen har minskat kraftigt från 61 procent av slutlönen för personer födda 1938 till 48 procent av slutlönen för personer födda 1949.

Diagram

Källa:Folksam

Om inget görs kommer personer som är födda efter 1994 endast få 40 procent av sin lön i allmän pension.

Pensionen är en spegel av arbetslivet och ojämställdhet där (lägre lön, deltid) speglar pensionsutfallet. Enligt Folksam får kvinnor födda 1949 ut 5 415 kronor mindre i månaden och med nuvarande takt kommer jämställda pensioner mellan män och kvinnor att bli en verklighet först år 2070.

När den allmänna pensionen fortsätter att urholkas blir tjänstepension och privat pensionsförsäkring en allt viktigare komponent för en trygg pension. Det är långt ifrån en självklarhet att alla på arbetsmarknaden har tjänstepension men framförallt att de har råd med privata pensionsförsäkringar. Tjänstepension har lägst täckningsgrad bland låginkomsttagare (75 procent), vilket är en minskning mot tidigare granskningar (-4 procent) och högst bland medel-och höginkomsttagare (98 procent).

Handels har i rapporten ”Man får lära sig leva på det man har” visat hur ekonomiskt utsatta medlemmar är efter ett arbetsliv i Handeln. Rapporten visar att Handels medlemmar har lägre pensioner än genomsnittet i riket och att Handels medlemmar även har ett lägre privat pensionssparande.

Det här är i första hand ett problem som kräver åtgärder inom arbetslivet med tillsvidareanställningar, bättre arbetsmiljö, jämställda löner, heltidsnorm m.m. Men det är också viktigt att som både Göran Persson och Folksam påpekar höja inbetalningarna till systemet som är underfinansierat.

 

 

 

Hur mår frisörer?

Hur vanligt är det med smärta i nacke, rygg och armar, händer och axlar bland frisörer och hur påverkar det arbetsprestationen? Det har forskare från Karolinska Institutet undersökt i en studie. De har också kartlagt andra former av hälsoproblem, till exempel frisörernas generella stress, livsstil, mentala hälsa och arbetsmiljö.

Studien visar både på positiva och negativa resultat för frisörerna i studien, jämfört med andra grupper. Positivt är exempelvis att även om frisörerna i studien är mer stressade än normalt så sover de bra, motionerar och är inte deprimerade. Negativt är studiens resultat som visar att smärta och besvär från rygg, nacke och armar är mycket vanligt förekommande hos frisörer.

Ändå är det mycket ovanligt med sjukfrånvaro på grund av liknande smärtproblem. En tänkbar orsak till det kan vara att frisörer trots smärta jobbar så länge man klarar av det. En av anledningar kan tänkas vara lojalitet mot kunderna.

Inom den undersökta populationen i studien är det framförallt de yngre som upplever arbetshindrande smärta i nacke/rygg eller övre rörelseorganen.  Tvärtemot den allmänna befolkningen där studier visar att det är vanligare med smärta i rygg och nacke hos äldre åldersgrupper. Enligt författarna tyder det på att det kan finnas en så kallad ”healthy workers effect” som innebär att de som klarar av de fysiska påfrestningarna blir kvar i yrket under många år, och i många fall hela deras yrkesverksamma liv. Övriga frisörer jobbar så länge de klarar av det och sen byter de yrke. Enligt författarna kan det vara en av förklaringarna till att det är en högre andel av de yngre frisörerna som har hälsoproblem än de äldre och att det i större utsträckning påverkar arbetsprestationen.

Ett annat delsyfte med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan arbetsmiljöfaktorer och hälso- och livsstilsfaktor och förekomsten mellan besvär i nacke, rygg och armar, händer och axlar som påverkar arbetsprestationen. Hälsoproblem påverkas av faktorer som generell stress, övervikt/fetma, arbetshindrande samsjuklighet samt i viss mån sämre socialt arbetsklimat.  För arbetsgivare kan det enligt forskarna ha ett värde för deras arbetsmiljöarbete. Stress och socialt klimat är något en arbetsgivare kan arbeta med systematiskt för att förbättra medarbetares hälsa.

Det är en av anledningarna till att Handels satsat på att frisörer kommer att erbjudas regelbundna hälsokontroller i det nya kollektivavtalet. Hälsokontrollerna kommer att innefatta mätningar av hur musklerna belastas, lungundersökning samt kontroll av allergier och hudbesvär. Förhoppningsvis är det ett första steg mot att förbättra arbetsmiljön för frisörer.

Anton Strömbäck

 

Stress, arbete och sömn

I rapporten ”Arbete, sömn och hälsa inom svensk handel” som publicerades förra året studerades bland annat förekomsten av sömnbesvär inom handeln och i vilken omfattning det finns ett samband mellan sömnbesvär och arbetsvillkor, arbetstider, och arbetsprestation respektive hälsa. Svaren från enkätstudien visade att sömnbesvär var vanligt förekommande bland anställda inom handeln. Av deltagarna upplevde 20 procent att de hade otillräcklig och/eller inadekvat sömn (jämfört med 11 procent på populationsnivå) och mer än hälften ansåg att de sov för lite. Gemensamt för gruppen som hade sömnproblem var att de rapporterade mer stress, hade en högre utbrändhetspoäng, hade svårare att koppla av tankar från arbete och mer psykisk ohälsa.

Det fanns även ett samband mellan sömnproblem och höga psykologiska arbetskrav, lägre tillfredsställelse med arbetet och arbetstiderna, att arbeta övertid samt att inte ta raster och pauser på arbetet.  Det stämmer väl överens med tidigare forskning som har visat på arbetsrelaterad stress ökar risken för sömnbesvär.

Forskarna lyfter i rapporten att man ska vara försiktig med att generalisera slutsatser då enkäten inte behöver vara representativ för hela handeln på grund av svårigheter att rekrytera deltagare. För framtida studier är det viktigt att enkätstudien är mer representativ för handeln då deltagarna i studien i större utsträckning har trygga jobb och butiksanställda är underrepresenterade.[1] Vi vet sedan tidigare att de otrygga anställningsvillkoren som är en verklighet i handeln, och speciellt i detaljhandeln, också leder till ökad stress. Forskning visar att personer med otrygga anställningar löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa. Dessutom leder en hög grad av otryggt anställda till att den ordinarie personalen får ta ett större ansvar. En mer representativ studie skulle av den anledningen sannolikt förstärka sambanden som hittats i rapporten.

En intressant fråga för framtida studier är sambandet mellan just anställningsform/sysselsättningsgrad och sömn. En annan frågeställning som vore intressant att studera är sambandet mellan bristande bemanning och sömnsvårigheter. I tidigare studier har Handels visat att låg bemanning leder till stressiga arbetsmiljöer med ohälsosamt hög arbetsbelastning.

 

[1] Forskarna nämner just detta i avsnittet om framtida forskningsbehov

Stor skillnad i pension mellan generationerna

Under Almedalsveckan var frågan om pensioner uppe på agendan. Swedbank släppte förra veckan en rapport som visade på skillnaden i pensionsutfall mellan generationer. Enligt rapporten kommer det att vara stora skillnader mellan dem som går i pension i år och framtidens pensionärer. Dagens pensionärer får ungefär 50 procent av sin lön i allmän pension medan de som är 25 år idag kan förvänta sig runt 40 procent av sin lön i allmän pension. Om dagens respektive morgondagens pensionärer har tjänstepension får de ut 60 respektive 50 procent av sin lön i pension.

Swedbank beskriver i rapporten de livsval som påverkar pensionen. Enligt rapporten är storleken på lönen den faktor som har störst inverkan på pensionen.  Utöver det är det viktigt att börja jobba tidigt/ börja jobba så snart du kan efter studierna, arbeta heltid och skjuta på pensionsåldern något eller några år, välja en arbetsgivare som betalar in tjänstepension och komplettera med eget sparande. Swedbank rekommenderar även att man sätter av pensionspengar till den partner som tjänar mindre.

Det är viktigt att Swedbank lyfter frågan och betonar vad som påverkar ens framtida pension men för många på arbetsmarknaden är det inte ett val som individen kan styra över. Bland Handels medlemmar är deltiden en norm och långt ifrån alla kan jobba till pensionsåldern, än mindre skjuta upp den. Medelpensioneringsåldern inom LO-kollektivet är exempelvis 63,8 år.

Det utbredda deltidsarbetet i sektorn i kombination med tidsbegränsade anställningar och perioder av arbetslöshet gör att pensionsutfallet blir väldigt lågt för Handels medlemmar. Om tillsvidareanställning och heltid istället var en norm på arbetsmarknaden skulle situationen för pensionärer vara bättre.

Utöver det krävs även förändringar av arbetsmiljön så att Handels medlemmar orkar arbeta längre, och för dem som redan är utslitna kan en höjning av åldersgränsen för sjukersättning till 67 år vara ett alternativ, i kombination med att regelverket för vem som beviljas sjukersättning blir mer generöst eller åtminstone ta hänsyn till ålder. Det viktigaste för en individs pension är inte att hen arbetar till 67, utan att hen väntar med att ta ut pensionen till 67. Varje år en arbetare arbetar extra eller avvaktar med att ta ut pension är betydelsefullt för inkomsten.

 

 

 

 

 

Löneskillnader mellan kvinnor och män

Förra veckan var jag på ett seminarium för Medlingsinstitutets årliga rapport om löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Årets rapport visade att kvinnor tjänar 12 procent mindre än män när man räknar upp lönerna till heltid, vilket är en minskning med 0,5 procent jämfört med 2015. Sedan 2005 har löneskillnaden mellan kvinnor och män minskat med 4,3 procent. Inom detaljhandeln har löneskillnaden minskat från 5,1 procent till 4 procent under samma tidsperiod.

Medlingsinstitutet studerar även vad som påverkar löneskillnaderna mellan män och kvinnor.  För att studera det använder de en så kallad regressionsanalys för att se hur mycket exempelvis val av yrke, sektor, ålder, utbildningsnivå och tjänstgöringsomfattning påverkar löneskillnaderna. Efter analysen sjunker den oförklarade löneskillnaden till 3,7 procent. Den enskilt viktigaste faktorn är vilket yrke man väljer. En av nackdelarna till en sån här analys är att den inte tar hänsyn till värdediskriminering, dvs att arbeten som utförs av kvinnor värderas lägre eller tillgångsdiskriminering dvs att kvinnor trots samma kvalifikationer inte har samma tillgång till exempelvis chefspositioner. Analysen pekar bara ut att löneskillnaden beror på att mannen exempelvis är chef eller har ett annat yrke som förklaring.

En annan nackdel med sådana analyser är att den inte tar hänsyn till arbetstimmar. Vi vet att det är särskilt vanligt med deltidsarbete inom kvinnodominerade yrken. Medlingsinstitutet försöker i den här rapporten studera om den högre ackumulerade arbetstiden kan förklara skillnaden i lön i någon högre utsträckning. För att studera detta närmare följer författarna en grupp nyexaminerade kvinnor och män över flera år. Med hjälp av en regressionsanalys studeras effekten av arbetstid och ackumulerad arbetstid som förklaring till löneskillnaden.  Enligt författarna har det ingen väsentlig skillnad på löneskillnaderna.

Det är bra att medlingsinstitutet tittar närmare på arbetstid eftersom det får stora effekter på din faktiska månadslön.  Några av anledningarna till att kvinnors kortare arbetstid är att de har högre sjukfrånvaro, tar ut föräldrapenning i större utsträckning, oftare tar ansvar för sjukt barn eller vårdar närstående. Detta beror på att kvinnor generellt sätt har sämre arbetsmiljö och fortfarande idag tar större ansvar för hem och familj.

Om vi tittar närmare på hur arbetstiden påverkar den faktiska månadslönen för våra medlemmar är skillnaden enorm.

Faktiska löner

Det kommer inte bara att påverka dagens ekonomiska situation för Handels medlemmar utan även få konsekvenser på lång sikt. Det utbredda deltidsarbetet i kombination med tidsbegränsade anställningar och perioder av arbetslöshet gör att det framtida pensionsutfallet blir väldigt lågt. Det är därför trygga jobb är en av våra viktigast frågor.

 

 

Bostadsbristen en viktig fråga för Handels medlemmar

För Handels medlemmar särskilt de yngre är bostadsbrist ett stort problem. Det är speciellt en aktuell fråga i storstadsregionerna och i synnerhet inom Stockholmsområdet. Särskilt svårt är det att få en hyresrätt eftersom de omvandlats till bostadsrätter med en rasande takt. Handels kongress slog fast att en egen bostad är en mänsklig rättighet och ställde krav på en mer aktiv bostadspolitik.

Bostadsbristen påverkar inte bara medlemmarna utan också handeln som helhet. För det första leder bristen på hyresbostäder i kombination med de höga bostadspriserna till en minskad rörlighet på arbetsmarknaden vilket försvårar för företagen att rekrytera. För vem kan ta ett jobb när det är omöjligt att hitta en bostad man har råd att bo i.  För det andra tvingar det även många hushåll att köpa sin bostad, vilket speciellt för unga är förknippat med risker och transaktionskostnader som är svåra att bära. Hushåll som är högt skuldsatta kan vid räntehöjning tvingas dra ned sin konsumtion drastiskt vilket skulle påverka inte bara handeln utan även Sveriges ekonomi.

Igår lyssnade jag på ett seminarium anordnat av finanspolitiska rådet. Temat var omreglering av hyresmarknaden. Finanspolitiska rådet har berört frågan både i sitt huvudbetänkande och i en underrapport. Rapporterna ger en bakgrundsbeskrivning av problemen på Stockholms bostadsmarknad. Sedan 2000-talet har antalet hyreslägenheter i Stockholm minskat med 80 000 och antalet lägenheter som förmedlas via bostadsförmedlingen har mer än halverats mellan åren 2005 och 2016. Samtidigt har priserna på bostadsrätter och småhus stigit kontinuerligt. Bara sedan 2005 har priserna på småhus ökat med 138 procent och priserna för bostadsrätter ökat med 205 procent. Det gör att det är otroligt svårt för nya hushåll att komma in på bostadsmarknaden.

Utvecklingen av antalet hyresrätter o Storstockholm sedan 1991[1]

Hyresrätter

[1] Diagram är taget ur Finanspolitiska Rådets rapport ”Svensk finanspolitik-Finanspolitiska rådets rapport 2017

Enligt finanspolitiska rådet skulle införande av marknadshyror eller hyror på samma nivåer som marknadshyror göra att lägenheterna skulle utnyttjas bättre, rörligheten på bostadsmarknaden öka och det skulle byggas fler hyreslägenheter. Det finns dock dåligt med empiriskt stöd för detta.

Enligt rapporten ”Hur bor man i Stockholm” är utnyttjandet av bostäderna och rörligheten högre i hyresrätten än i de marknadsprissatta bostäderna. Enligt författarna har en rad internationella studier dessutom visat att en avreglering av hyressättningen inte leder till ökat bostadsbyggande.

Och rådet visar själva att hyrorna skulle höjas och lågavlönade skulle drabbas. Av detta har rådet fått välförtjänt kritik.

Hur ska man då vända utvecklingen som har stötts av politiker från både höger och vänster? En viktig del är att bygga mer bostäder som breda grupper har råd att hyra. Det förutsätter att staten och kommunerna tar ett aktivt ansvar eftersom de nyproduktioner vi ser idag har så höga hyror att en stor del av befolkningen inte har råd att bo där. Det är särskilt viktigt när Sverige har en stor migrationsström. En annan viktig del är att stoppa omvandlingen av existerande hyresrätter.