Fattiga pensionärer bekostar lyxliv för tveksamma ägare

En kartläggning av handelsanställdas pensioner visar att över hälften av kvinnorna hamnar under fattigdomsgränsen. Deltidsarbete i kombination med låga löner är en viktig anledning. Men det finns också problem med själva pensionssystemet som ger allt för låga pensioner. Den senaste tiden har skandalerna kring aktörer i det svenska Premiepensionssystemet avlöst varandra. Falcon fonder, GFG, Fondeum och nu senast Allra är fyra bolag som skött sig så dåligt att Pensionsmyndigheten kastat ut dem.

Allra gick tidigare under namnet Svensk Fondservice och fick redan 2013 mycket skarp kritik från Konsumentverket med hot om vite, bland annat för att ha bedrivit oseriös telefonförsäljning. Bolaget har haft en kombination av väldigt höga avgifter och dålig avkastning. Detta har lett till en katastrof för pensionsspararna medan ägarna kunnat leva ett lyxliv med villor och bilar för tiotals miljoner. Nu har även en förundersökning mot bland andra huvudägarna inletts för trolöshet mot huvudman, grovt brott och förberedelse och stämpling till samma brott.

Hur kan detta få ske? Ett av grundproblemen är att det idag finns drygt 850 olika fonder att välja mellan. Det gör det inte bara svårt för individen att kunna göra ett genomtänkt val kring fonderna, utan också svårt att övervaka systemet för myndigheterna. Det finns flera problem med nuvarande system och det är naivt att utgå från att det inte kommer att utnyttjas, om det är möjligt att göra det.

Ett av problemen är att det riskerar att ge skillnader i pensionsutfall för individen beroende på vilka val man gör. Ett annat är, givet att man ser valfrihet som något önskvärt, att vi vet sedan tidigare utvärderingar att personer ofta avstår från att välja under sådana omständigheter. Ytterligare ett problem är kostnaden för alternativ. Alternativ är förmånliga bara då den resulterade välfärdsökningen överstiger kostnaden. Med individuella pensionskonton kan kostnaden för flera alternativ vara stora. Över en hel karriär kan en årlig driftsavgift på 1 procent minska den ackumulerade summan och därmed pensionen med 20 procent. Dessutom finns det stordriftsfördelar eftersom administration av ett enskilt konto närmast är en fast kostnad. Samt informationsproblem då många inte vet vilken risk de möter.

Vad ska man då göra istället? Ett alternativ vore att lägga ner nuvarande modell. Ett annat är att fonderna förmedlas i en sammanhållen fond. Det skulle innebära samma pensionsutfall för individer med samma livsinkomst och låga kostnader för förvaltningen, vilket ger mer pension för pengarna.

 

 

Ojämställda löner, arbetstider och pensioner i handeln

I Handels rapport om handelsanställdas pensioner visades det på oacceptabelt stora skillnader mellan könen. Kvinnors låga pensioner är inte bara ekonomiskt problematiskt utan påverkar även jämställdheten i en relation Många kvinnor blir ekonomiskt beroende av sin partner.

Det är sorgligt att bli beroende av sin man. Han är mycket äldre än jag och jag bävar den dagen om jag blir ensam med så liten pension.”

”Jag är ensamstående kvinna och klarar mig inte på min pension, som samhället är uppbyggt så måste man leva i parrelation för att leva ett drägligt liv. Tyvärr. Jag arbetar med samhällstjänster för att dryga ut pensionen och det får jag nog göra tills jag lägger igen ögonen.”

Så uttryckte sig två kvinnor som intervjuades i rapporten. Pensionen du får beror på många faktorer som sammantaget missgynnar kvinnor. Vilken lön du har, om du jobbar hel- eller deltid, pensionsåldern, hur lång föräldraledighet samt sjukfrånvaro under ditt arbetsliv kommer att påverka dina framtida pensionsinkomster.

Pensionen är en avspegling av den samlade arbetsinkomsten under livet, och då denna inte är jämställd så återspeglas det livet ut.

Den allmänna pensionen samt tjänstepension är efter skatt på en mycket låg nivå. Totalt sett får Handels pensionärsmedlemmar 10 500 kronor i månaden kronor vilket är lägre än gränsen för ekonomisk utsatthet och relativ fattigdom på 11 100 kronor. Även kvinnor i riket ligger under fattigdomsgränsen när vi endast ser till inkomsterna från allmän pension och tjänstepension.

Det är en ekonomisk verklighet som de flesta inte är beredda på. När vi ställde frågan till Handels pensionärsmedlemmar om de var förberedda på hur deras pension skulle se ut svarade en majoritet att pensionen var lägre eller mycket lägre än de hade förväntat sig.

Att arbetslivet och familjelivet inte är jämställt får således konsekvenser inte bara på kort sikt utan även på lång sikt. Cecilia Berggren har skrivit om utvecklingen av otrygga anställningar på arbetsmarknaden. Där beskrev hon skillnaderna på arbetsmarknaden utifrån kön och klass. I dagarna publicerade LO en rapport om villkoren i arbets- och familjelivet som befäste bilden att ojämlikheten inte bara på arbetsmarknaden utan även i hemmet.

Det här är i första hand ett problem som kräver åtgärder inom arbetslivet. Inom kvinnodominerande yrken och sektorer finns det en stark deltidsnorm. Det utbredda deltidsarbetet i kombination med tidsbegränsade anställningar och perioder av arbetslöshet gör att pensionsutfallet blir väldigt lågt. Om tillsvidareanställning och heltid sågs som en norm på arbetsmarknaden skulle situationen för pensionärer vara bättre. Inte minst skulle det sannolikt vara den viktigaste jämställdhetsreformen av alla.

 

 

Skillnaden i sjukskrivningar mellan män och kvinnor rekordhög

Innan jul kunde vi läsa att det skett en kraftig ökning av det genomsnittliga antalet sjukpenningdagar som kvinnor tar ut i förhållande till män. Enligt den senaste statistiken tar kvinnor ut 90 procent fler dagar än män. Skillnaden mellan mäns och kvinnors sjukpenninguttag är historiskt hög. Diagrammet visar utvecklingen sen mitten på 1990-talet och ska tolkas som hur många procent mer kvinnor tar ut sjukpenning i förhållande till män.

bild-blogg

I mitten på 90-talet tog kvinnor ut ungefär 25 procent fler sjukpenningdagar än män. Sedan dess har kvinnors uttag av sjukpenningdagar ökat stadigt jämfört med till mäns. Exakt vad det beror på är inte klarlagt. Enligt artikeln är en anledning att villkoren för sjukersättning skärptes den 1 juli 2008. Före 2008 beviljades betydligt fler kvinnor än män sjukersättning, efter 2008 jämnades detta ut. Det innebär att kvinnor som tidigare kunde få sjukpenning blir kvar i sjukskrivning.

Socialförsäkringsminister Annica Strandhäll påpekar i samma artikel att det finns skillnader när det gäller fördelningen av ansvar av obetalt hemarbete. Men även att kvinnodominerande sektorer har en arbetsmiljö där den psykosociala pressen är stor.

Inom handeln känns beskrivningen igen eftersom vi under samma tidsperiod sett en kraftig ökning av otrygga anställningar. Handels har tidigare kartlagt sambandet mellan otrygga anställningar och ohälsa. I rapporten ”En dålig affär” visar Cecilia Berggren och Stefan Carlén att det är vanligare med personalbrist, mer ofrivilligt deltidsarbetande och sjukskrivningar på grund av stressrelaterad ohälsa på arbetsplatser med hög grad av flexibel bemanning. Det påverkar inte bara de anställda och arbetsplatsen, utan även arbetsgivare, som bland annat får ökade kostnader på grund av hög personalomsättning och fler sjukskrivningar. Effektiviteten minskar när kunnig personal byts ut. Trygga jobb är viktiga inte bara för anställda utan även för att minska kostnaden för sjukskrivningar för arbetsgivare och staten.

Påtvingad deltid kostar hela livet

Birgitta Erlandsson är 72 år. Hon har haft ett långt arbetsliv i handeln. I en intervju med Handelsnytt berättar hon om sitt liv som pensionär. Hon kallar sig själv fattigpensionär. Efter ett arbetsliv med deltid har hon fått betala priset som pensionär med en inkomst under gränsen för fattigdom. Hon får ut mindre än 10 000 kronor i månaden, och tvingas vända på slantarna för att få vardagen att gå ihop. Enligt Britta räcker bara pengarna till mat och de vanliga räkningarna.

På dagens arbetsmarknad är det inte längre ett fritt val om du kan jobba heltid.  Inom detaljhandeln jobbar 77 procent av alla kvinnliga arbetare och 55 procent av alla manliga arbetare deltid. Av dessa svarar ungefär 43 procent att de inte får möjlighet att jobba heltid.

I en ny dom från AD ges arbetsgivare möjlighet att utan hänsyn till anställningstryggheten sänka de anställdas arbetstid och lön. Det kallas hyvling och leder fram till än mer påtvingade deltider. Det kommer i sin tur leda till lägre pensioner.

I rapporten ”Man får lära sig att leva på det man har” visar statistik att Handels pensionärsmedlemmar i snitt har 13 100 kronor per månad i allmän pension och att den kollektivavtalade tjänstepensionen är 3 000 kronor lägre än riksgenomsnittet. Efter skatt blir det 10 500 kronor, vilket är under den officiella fattigdomsgränsen.

Vilken lön du har, om du jobbar hel- eller deltid, din pensionsålder och hur lång föräldraledighet samt sjukfrånvaro du har under ditt arbetsliv kommer att påverka din framtida pension.

För att förändra situationen för pensionärer, inte bara inom handeln krävs ett arbetsliv med trygga jobb där heltid är norm med jämställda löner och en arbetsmiljö som är så bra att folk orkar jobba längre. Dessutom behöver familjelivet bli mer jämställt så att män och kvinnor delar på ansvaret för hem och barn. Att i det läget ge arbetsgivarna rätt att utan anställningstrygghet korta arbetstid och inkomst för anställda är ett hårt slag som skapar otrygghet och sänkta löner. Men det sänker inte bara lönerna utan leder till minskade inkomster livet ut.

Anton Strömbäck

Hur jämställd är handeln?

Medlingsinstitutet presenterar årligen sin studie om löneskillnaden mellan kvinnor och män löner. I 2016 års rapport framgår det att kvinnor i genomsnitt har 87,5 procent av mäns lön.  Det innebär att löneskillnaden mellan män och kvinnor är 12,5 procent. Det är en minskning av löneskillnaden från föregående år med 0,7 procentenheter. Det är positivt att löneskillnaden minskar men det man ska komma ihåg med sådana här studier är att de inte tar hänsyn till arbetad tid. Alla löner räknas upp till heltidslöner och fångar därför inte upp den faktiska löneskillnaden.  Och det är stor skillnad mellan timlöner som visar lön per arbetad timme och löneinkomster som visar vad man faktiskt får ut i månaden. Om vi tar detaljhandeln som exempel är löneskillnaderna i timlöner mellan män och kvinnor ca 4 procent. Det kanske inte verkar så mycket i jämförelse med hur det ser ut på hela arbetsmarknaden. Men om vi däremot tar hänsyn till faktiskt arbetat tid blir skillnaderna betydande.

jamstalld-handel

I de yngre åldrarna finns inte några större skillnader. För 18-åringar har faktiskt kvinnor högre löneinkomster än män. Men sedan ökar skillnaderna snabbt. Från 30-årsålderna och fram till slutet av yrkeslivet vid 64 år ligger kvinnors löneinkomster som andel av mäns runt 80 procent. När man pratar om jämställda löner är det viktigt att vara medveten om vad som menas. Det är den faktiska lönen handelsanställda får leva på. Så även om löneskillnaderna per timme inte är så stora så blir skillnaderna i den faktiska månadsinkomsten desto större. De ojämställda löneinkomsterna i detaljhandeln påverkas mer av deltidsarbete. Om heltid blev norm skulle stora steg i ökad jämställdhet tas – inte bara för detaljhandeln utan för hela samhället.

Anton Strömbäck