100 år sedan kvinnlig rösträtt – då avskaffar högern Jämställdhetsmyndigheten

Måndagen den 17 december var en extrainsatt allmän flaggdag i Sverige – det var nämligen exakt 100 år sedan det första avgörande beslutet om att införa allmän och lika rösträtt röstades igenom i riksdagen. Det blev emellertid en flagga som slokade betänkligt, inte bara för att den jämställdhet som rösträttskämparna hoppades på ännu brister, utan också för att högermajoriteten i riksdagen bara några dagar tidigare röstade igenom en budget där den nystartade Jämställdhetsmyndigheten läggs ner.

Jämställdhetsmyndigheten skapades för att samordna och stärka arbetet för den svenska jämställdhetspolitikens grundläggande mål: att män och kvinnor ska ha samma möjligheter till makt över sina egna liv och över samhällets utveckling. Inom handeln är ojämställda villkor mellan män och kvinnor en ständigt aktuell fråga. Handels har skrivit mycket om hur kvinnor har lägre löner och arbetar mer ofrivillig deltid än män, vilket ger sämre möjligheter till makt över sitt eget liv. Kvinnor arbetar i sämre arbetsmiljö än män och när arbetslivet är slut blir kvinnors pensioner lägre.

Sexuella trakasserier är vanliga inom handeln och ett allvarligt hot mot kvinnors möjligheter att forma sina liv. Att behöva vara rädd för, förhålla sig och anpassa sig till trakasserande kunder, kollegor eller chefer inskränker rörelse- och handlingsfrihet och förminskar människor. Sexuella trakasserier är ett stort arbetsmiljöproblem inom handeln som särskilt drabbar unga kvinnor med osäkra anställningar. Att samla kunskap om problemen och att föreslå och utvärdera åtgärder hör till Jämställdhetsmyndighetens huvuduppdrag, men när högern nu får sin vilja igenom ska denna nybildade struktur slås i spillror.

Mönstret känns tyvärr igen. År 2007 lade den borgerliga regeringen ner Arbetslivsinstitutet, en forskningsmiljö som gav ovärderlig kunskap om arbetsmiljö. Avsaknaden av denna institution märks fortfarande av för alla som intresserar sig för arbetsmiljöfrågor. Nu ska forskning om jämställdhet drabbas av samma ideologiskt motiverade förstörelse.

Varje steg på vägen mot jämställdhet hotar makt och privilegier och kommer därför att bli ifrågasatt. Det fick rösträttskämparna känna av innan de för 100 år sedan lyckades med det som idag uppfattas som en självklarhet. Jämställdhetsmyndighetens öppnande föregicks också av en lång kamp – och det är tydligt att den aldrig kan tillåtas att vila.

Dags att flagga på halv stång för den slaktade Jämställdhetsmyndigheten? Nej, vi struntar i flaggan och fortsätter kampen för jämställdhet: i politiken och på varje arbetsplats.

Hur påverkar arbetsmiljön ohälsa och sjukskrivning?

Sjukskrivningar är ett omdebatterat problem, men fortfarande saknas kunskap om många av de mekanismer som styr ohälsa och sjukskrivningar. Höga sjukskrivningstal är ofta en indikator på arbetsmiljöproblem, men faktum är att även låga sjukskrivningstal kan dölja underliggande problem.

Försäkringskassan visar i en ny rapport att yrken med hög andel osäkert anställda har lägre sjukskrivningstal än förväntat, vilket inte antas bero på bättre hälsa. I rapporten förklaras det istället med osäkert anställdas svagare ställning på arbetsmarknaden och sämre ekonomiska förutsättningar. Avsaknaden av social och ekonomisk trygghet vid sjukskrivning visas också förklara lägre sjukskrivningstal för osäkert anställda i en omfattande kanadensisk studie. Andra studier visar hur upplevd ohälsa har ett starkt samband med osäkerhet på arbetsmarknaden.

Ungas sjukskrivningsmönster ser delvis annorlunda ut än äldres. Afa försäkringar har studerat längre sjukskrivningsfall och arbetsplatsolyckor för personer under 30 år. Unga är mindre sjukskrivna än äldre på grund av generellt bättre hälsa, men två resultat sticker ut som särskilt allvarliga för de unga. Unga kvinnor har en mycket hög förekomst av långa sjukskrivningar på grund av psykiska diagnoser, och unga av båda könen är påtagligt mer utsatta för rån varav de flesta sker inom handeln.

Utifrån dessa rapporter förefaller tre aspekter vara särskilt viktiga för att förstå sjukskrivningar och ohälsa bland handelns anställda:

Ensamarbete. Hur utbrett ensamarbetet är finns det ingen statistik över. I Arbetsmiljöundersökningarna ställs frågan ”Arbetar du ensam och riskerar att utsättas för hot och våld?”. Inom handeln föreligger så gott som alltid risken för hot och våld, men frågan missar att fånga det ensamarbete som inte upplevs som riskfyllt. 2017 svarade 15 procent av handelns anställda att de arbetade ensamma med risk för hot och våld varje vecka, och det var mer utbrett bland de unga. Ensamarbete är starkt förknippat med risken för rån, hot och våld, men också för trakasserier, fysiska faror, psykosociala problem och svårigheter att utvecklas i arbetet. Hur påverkas unga av att börja sitt arbetsliv med att arbeta utan kollegor en stor del av tiden?

Ohälsa, sjukskrivning och anställningsform. Enligt Arbetsmiljöundersökningen är riskfaktorer som stress och för hög arbetsbelastning vanligare bland fast anställda, medan ekonomisk oro och ofritt arbete är vanligare bland tidsbegränsat anställda. Men i vilken utsträckning hänger den höga arbetsbelastningen för fast anställda samman med det ökande antalet tidsbegränsat anställda? Det behövs fler fallstudier som studerar sambandet på arbetsplatsnivå.

Arbetsmiljörisker för olika grupper. Även här behövs fler studier som undersöker sambanden på arbetsplatsnivå, såsom en dansk studie som undersöker riskbeteende bland unga i handeln, vilken visar att det viktigaste för att förklara vilka risker unga tar på arbetsplatsen inte är deras ålder, utan deras anställningsform, förankring på arbetsmarknaden och möjlighet att få andra jobb. I Arbetsmiljöundersökningen 2017 visades att en tredjedel av de unga på arbetsmarknaden upplever att kraven på dem är högre än deras kunskaper och färdigheter. Är det i själva verket så att ungas risker i viss mån är ett resultat av att de i allt högre utsträckning lämnas ensamma med arbetsuppgifter de inte i tillräcklig grad fått vägledning i att utföra?

Det finns ett behov av fler studier som klarlägger sambanden mellan ohälsa och sjukskrivningar och arbetsmiljö, anställningsform och arbetsmarknadens förändring.

Otrygga anställningar ökar risken för sexuella trakasserier

Handelsanställdas förbund har under lång tid visat på problemen med otrygga anställningar inom en rad områden, allt medan de mest otrygga formerna av anställningskontrakt har fortsatt att öka för handelns anställda. När Arbetsmiljöverket nu presenterar sin senaste arbetsmiljöundersökning för år 2017 framträder ytterligare ett område där otryggt anställda är mer utsatta, nämligen sexuella trakasserier. LO har tidigare visat i en rapport att anställningsformen har betydelse för i vilken utsträckning anställda utsätts för sexuella trakasserier, och i nedanstående diagram syns omfattningen av sexuella trakasserier på hela arbetsmarknaden uppdelat på anställningsform.

Diagram blogg okt 2018

Att vara ung kvinna och arbeta inom detaljhandeln innebär att löpa stor risk att bli utsatt för sexuella trakasserier, särskilt av kunder. Bland kvinnor under 30 år på hela arbetsmarknaden har tre av tio blivit utsatta minst en gång de senaste 12 månaderna, och bland butikssäljare inom detaljhandeln i alla åldrar har så många som en femtedel blivit utsatta för sexuella trakasserier av andra än chefer eller arbetskamrater 2017. Men det går att minska utsattheten, även för dem som har mycket kundkontakt i jobbet. Med trygga anställningar ökar möjligheten för de anställda att säga ifrån och lyfta problem på sin arbetsplats. Ingen arbetsgivare vill ha sexuella trakasserier på arbetsplatsen och därför bör systematiskt användande av tidsbegränsade anställningar minska, mot bakgrund av vad Arbetsmiljöverkets undersökning visar.

Risken för utsatthet ökar också med ensamarbete. Att stå som ensam anställd i en butik hela eller delar av dagen ökar både risken för trakasserier och känslan av otrygghet, och även ensamarbetet är mer utbrett bland tidsbegränsat anställda. Möjligheten till kontroll över det egna arbetet är ytterligare en aspekt där det finns tydliga skillnader mellan fast och tidsbegränsat anställda. Hälften av de tidsbegränsat anställda svarar att de för det mesta inte eller aldrig deltar i besluten om uppläggningen av det egna arbetet, medan en fjärdedel av de fast anställda svarar samma sak. Att ha kontroll i sitt arbete och att kunna påverka hur det ska utföras är viktiga hälsofaktorer, och det är först när de anställda har inflytande över sin situation som åtgärder emot till exempel sexuella trakasserier kan få effekt. Otrygga anställningar skapar tysta arbetsplatser, och statistiken från Arbetsmiljöundersökningen visar också att bland de tidsbegränsat anställda är det fler som svarar att de alltid eller för det mesta har svårt att framföra kritiska synpunkter på arbetsförhållanden. Även internationell forskning om sexuella trakasserier inom handeln visar på den omfattande utbredningen liksom hur möjligheten att reagera och säga ifrån för den som blir utsatt är beroende av trygghet på arbetsplatsen.

Kombinationen av att många av de anställda i handeln är unga kvinnor och den utbredda användningen av tidsbegränsade anställningar gör att alltför många anställda utsätts för sexuella trakasserier. Trygga anställningar och mer kontroll över arbetets utförande är åtgärder som inte bara gynnar arbetssituationen i stort utan som också kan motverka sexuella trakasserier.

Påtvingat deltidsarbete pressar handelns anställda

Trots en het arbetsmarknad och högkonjunktur har handelns anställda allt svårare att få ihop det antal arbetstimmar som krävs för en lön att leva på, visar nya siffror som Handelsanställdas förbund tagit fram ur SCB:s Arbetskraftsundersökning. Deltidsanställningarna i branschen har ökat kontinuerligt under lång tid, och bland kvinnorna inom detaljhandeln är heltidsanställningar numera mycket ovanliga. Klass och kön delar arbetsmarknaden, så att kvinnliga arbetare har deltidsanställningar i avsevärt högre grad än andra grupper. Men deltidsanställningarna ökar också inom detaljhandeln överlag. 2015 visade Handelsanställdas förbund att också de manliga arbetarnas deltidsanställningar har ökat kraftigt. Idag arbetar nästan åtta av tio kvinnliga arbetare i detaljhandeln deltid, liksom hälften av arbetarmännen, som synes i diagrammet nedan.

Diagram blogg sept 2018

Att arbeta deltid kan vara positivt för individen. Det kan vara ett sätt att få mer tid till familj och med fritidsintressen eller att kombinera arbete med studier, men för alltför många av arbetarna i handeln är deltidsarbete inte ett fritt val. När SCB ställer frågor om varför människor arbetar deltid, uppger både män och kvinnor i gruppen arbetare att det vanligaste skälet är att de inte får arbeta heltid, 37 % av kvinnorna och 43 % av männen svarar detta. Bland kvinnliga tjänstemän är den vanligaste orsaken till deltidsarbete istället vård av barn eller närstående vuxna. Bland den mindre andel manliga tjänstemän som arbetar deltid svarar en fjärdedel att det beror på studier och drygt en fjärdedel att de inte får arbeta heltid. För tjänstemännen används deltidsarbete i större utsträckning till att balansera livets olika krav och är därmed till större del frivilligt – men det påtvingade deltidsarbetet breder ut sig även bland tjänstemännen. Den totala bilden är därmed välbekant: klass och kön styr möjligheten att själv påverka sin arbetstid.

Deltidsarbete innebär många problem för de anställda men är desto mer gynnsamt för arbetsgivarna – åtminstone på kort sikt. Istället för att långsiktigt bemanna utifrån de anställdas vilja och behov av en trygg anställning, tvingas en allt fler anställda ständigt jaga fler timmar för att få inkomsten att gå ihop. Det leder till en ond cirkel både för de anställda och för branschen då många lämnar handeln på grund av de dåliga villkoren. Att ständigt tillämpa flexibel bemanning innebär också att de deltidsanställda får större andel stressiga arbetstimmar och sämre möjligheter att utvecklas på arbetsplatsen. Deltidsarbete påverkar givetvis också nivåerna för sjuk-, föräldra- och arbetslöshetsförsäkringarna liksom pensionen, vilket innebär att låga inkomster cementeras över livet.

Vi vet ännu inte hur Sveriges nya regering kommer att se ut och vilken politik den kommer att föra. Men Handels fortsätter självklart att driva på för bättre villkor för medlemmarna på arbetsmarknaden.