Myter om handelns lägstalöner

Få frågor i samhällsdebatten är omgärdade med så mycket felaktigheter som frågan om lägstalöner och jobben. I Arbetsmarknadsnytt hävdar exempelvis nationalekonomen Sven-Olof Daunfeldt att ingångslönerna i handeln är så höga att nyanlända utestängs. Dessutom antyds också att lönen för en outbildad 18-åring kan vara högre än medianlönen.

En faktakoll i den partsgemensamma lönestatistiken visar att lägstalönen 2015 för en 18-åring är 116,98 kr/tim medan genomsnittslönen är 141,96 kr/per timme. Daunfeldt förtydligar dock att det med ob-tillägg blir så att man tjänar mer per timme. Men det är ett högst vilseledande påstående. Hur får man fram något sådant? Jo, säg att en 18-åring tjänar 120 kr/tim och jobbar två timmar under en månad – mellan 11-13 en lördag. I så fall får man ut 240 kr plus ytterligare 120 kr i OB, dvs totalt 360 kr. Inte mycket kan tyckas. Men genom att ta hela summan 360 kr och dela med två får man fram en timlön på 180 kr. Det är genom detta dribblande med statistiken som man kan hävda att en 18-åring kan ha högre lön än medianlönen – trots att den bara fick 360 kr på en månad.

Fakta visar att en 18-åring i detaljhandeln jobbar i genomsnitt 25 timmar i månaden. Den genomsnittliga löneinkomsten inklusive OB är 4 320 kr varav 1 300 är OB. Jämför sedan den låga inkomsten med exempelvis en heltidsarbetande 35-åring som har 26 731 kr inklusive OB. Då kan man förstå hur missvisande Daunfeldts sätt att resonera blir.

Men kan lägstalönerna ändå hindra arbetsgivare från att anställa människor med utländsk bakgrund? Det är ytterst tveksamt. Handels har i tidigare utredningar visat att det misslyckade experimentet med sänkta arbetsgivaravgifter för unga inte gav någon effekt. Det tyder på att det inte varit något lönekostnadsproblem med att anställa unga . När det gäller nyanlända finns idag möjlighet att fritt anställa på exempelvis nystartsjobb och därmed få runt 13 000 kr i subvention. Med instegsjobb kan subventionen bli över till 22 000 kr. Om nu lönekostnaden är problemet, varför inte använda sig av rådande subventioner?

Frågan handlar i grunden om bristande utbildningsinsatser. Det är inget enkelt jobb att jobba i handeln och kraven på kompetens är höga. Därför behövs mer aktiva insatser för att få utsatta grupper i jobb. Det som behövs är mer kvalitet, utbildning, handledning och stöd kombinerat med subventioner samt ett utökat arbetsplatsförlagt lärande

bild4-lagstalon

Lägstalönerna är i grunden ett skydd mot fattigdom, lönedumpning och utbredning av låglönemarknader. I den svenska modellen ökar de också produktiviteten. Det är synd att missvisande påståenden har en sådan spridning. Den felaktiga synen att sänkta lägstalöner kan höja sysselsättningen leder oss bort från åtgärder som verkligen skulle ha effekt.

Stefan Carlén

Visstider och psykisk belastning

I den fackliga världen är vecka 43 i oktober en vecka då vi särskilt uppmärksammar arbetsmiljöfrågorna. Vad kan därför så här i inledningen av denna vecka vara mer passande än att fråga sig: Hur mår man egentligen i den svenska handeln? Och hur upplever de anställda sin arbetsmiljö?

I en ny studie från Handels av Cecilia Berggren framkommer oroande signaler om kraftigt ökade sjukskrivningar i handeln till följd av psykiska problem. Särskilt har den ökat bland kvinnor.

20161025-bild-av-sjukskrivna

Studien är också en unik kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön inom detalj- och partihandeln. Den väcker många frågor om ledning och styrning, av själva arbetsorganisationen och dess betydelse för anställdas upplevelser av stress och psykisk belastning. Inte minst handlar det om graden av trygghet i anställningen, och den ökade förekomsten av korta otrygga visstidsanställningar.

Handels utredare har i flera tidigare rapporter visat på tydliga samband mellan graden av otrygga visstidsanställningar och ökad psykosocial belastning på hela arbetsplatsen. På arbetsplatser med en hög andel visstider upplever såväl anställda som skyddsombud större problem än på arbetsplatser med låg andel visstider. Man upplever större personalbrist, mer ofrivilligt deltidsarbetande, konkurrens om timmar och fler sjukskrivningar på grund av stressrelaterad ohälsa. Arbetsvillkoren är inte bara sämre för de visstidsanställda, utan även de som har trygga anställningar är betydligt mer stressade på arbetsplatser där arbetsorganisationen präglas av många visstider. Resultaten stämmer väl överens med nyare forskning som visar att individuell otrygghet hos anställda smittar av sig på hela arbetsplatsen. Det skapar ett klimat av otrygghet som påverkar även de med tryggare anställning.

För såväl individen, som företagen och samhället skulle det finnas stora vinster med att bryta denna negativa utveckling. En arbetsmarknad som präglas av heltider och fasta anställningar skapar inte bara ett bättre arbetsliv. Det leder också till ekonomiska vinster – för alla.

Stefan Carlén