Handeln kan bryta utanförskapet för utrikes födda

Det är viktigt att utrikes födda som flyr till Sverige undan krig, förtryck och förföljelse får en fot in på arbetsmarknaden. Handeln är en bransch som har potential för detta. Branschen har personalförsörjningsproblem och arbetsgivarna signalerar att de har brist på kompetent arbetskraft. Hur kan branschen bli bättre på att använda sig av denna personalresurs?

Till att börja med får vi konstatera att utrikes födda redan fyllt en viktig funktion på svensk arbetsmarknad. Enligt Arbetsförmedlingen har 70 procent av de jobb som tillkom mellan 2005 och 2018 gått till utrikes födda. Under högkonjunkturen i slutet av 2010-talet har utrikes födda stått för upp mot 80 procent av jobbtillväxten. De som fått jobb har dock nästan enbart haft utbildning med minst gymnasieexamen.

Utan utrikes födda hade vi inte klarat av jobbtillväxten i Sverige. Men samtidigt finns en annan sida. Det är den höga arbetslösheten hos gruppen utrikes födda som helhet. Av alla arbetslösa är 60 procent utrikes födda. Det som särskilt kännetecknar dessa är att de saknar grundläggande utbildning, såväl grundskola som gymnasium. Men även bland dem som har högskoleutbildning är arbetslösheten hög. Detta antyder att det handlar om både utbildningsproblem och ett attitydproblem från arbetsgivare.

I vilken mån och hur bidrar handeln till att utrikes födda från flyktingregioner kommer i sysselsättning? Forskningsstudier som gjorts på senare tid ger svar på frågan. En statistiksammanställning från Handelns Forskningsinstitut visar att handeln visserligen sammantaget är fyra på listan över branscher som anställer flest arbetslösa individer från delar av världen varifrån en hög andel flyktingar kommit, men de tillhör endast 8,77 % av dem som i detalj- och partihandeln rekryteras från arbetslöshet. Den siffran är ungefär i paritet med motsvarande i tillverkningsindustrin, men handeln ligger också efter en rad andra branscher. Det är svårt att dra någon annan slutsats än att handeln ännu inte nått sin fulla potential som väg in på arbetsmarknaden för personer med utländsk bakgrund.

Vad ska då göras? Tyvärr används arbetslösheten bland utrikes födda i debatten som slagträ för att sänka lönerna. Men som vi sett ovan kan det inte vara någon lösning. Det är brist på utbildning, och i viss mån attityder från arbetsgivare som är hindren. Har du inte utbildning och kompetens att ta ett jobb så spelar det inte någon särskild roll hur låga lönerna är. Och det är också något som strider mot den svenska modellen. Vi sänker inte löner, vi höjer dem för att få till en nödvändig strukturomvandling.

Vad kan då handeln göra mer? En del är att hjälpa till med utbildning till yrken. Parternas förslag till etableringsjobb där man kan kombinera utbildning och arbete är ett sådant. Ett annat är att satsa mer på handledning, utvecklingsplaner och dokumentation i rådande arbetsmarknadspolitiska insatser. Men det handlar även om att kasta bort fördomsfulla attityder. En studie utgiven av Handelsrådet 2017 visar att det på flera sätt kan vara gynnsamt för företag att anställa utrikes födda:

  • Mångfalden kan öka kunskap och kompetens genom att fler erfarenheter och perspektiv kommer in i organisationen.
  • Arbetet med att skapa en mångfald kan användas i marknadsföring som ett sätt att visa att företaget tänker längre än på att vara en vinstdrivande maskin.
  • En gemensam känsla av att man gör en insats för en annan människa och ta ansvar för samhället kan skapa en positiv stämning och stolthet på arbetsplatsen som gynnar verksamheten.
  • Fler utrikes födda anställda kan i vissa företag innebära att det bättre speglar sammansättningen av kunder. Det kan bidra till att fler kan identifiera sig med verksamheten.
  • Satsningar på att anställa utrikes födda kan också bryta ett mönster av kulturellt reproducerad diskriminering. Diskriminering som grundar sig på vanor och tankebanor som man inte reflekterar över är svåra att bryta så länge homogeniteten på arbetsplatsen kvarstår.

Dessa rent praktiska drivkrafter för företagen kan också bidra till att handeln blir en motor i att minska en form av utanförskap som missgynnar såväl individer och branschen som samhället. Det är i den riktningen branschen måste sträva.

Klassisk framgångssaga för hypat märke har tyvärr en mörk baksida

Nyligen rapporterade Dagens Industri att det svenska klockföretaget Daniel Wellingtons ägare har beslutet om en extra utdelning till sig själv på 20 miljoner kronor, ovanpå 200 miljoner i ordinarie utdelning. Men det har också rapporterats om undermåliga arbetsvillkor i fabriker i Kina som tillverkar företagets klockor. Det manar till reflektion, särskilt i dagar som dessa. Budskapet på 1 maj om solidaritet med arbetare i andra länder manar till eftertanke oavsett politisk åskådning. Det handlar till exempel om arbetare som producerar de varor som säljs i våra butiker.

I det sammanhanget är Daniel Wellington som säljer egendesignade klockor i en rad olika kanaler (egna butiker, egen hemsida, externa plattformar, andra kedjor), ett intressant exempel. Ur ekonomisk synpunkt utgör företaget en framgångssaga utan motstycke. Från ingenting har Daniel Wellington på några år gått till att omsätta närmare 2,5 miljarder, med ett rörelseresultat på över 900 miljoner. Det ger en rörelsemarginal på 37 %, vilket är en häpnadsväckande god lönsamhet (Källa: ”Stora guiden till retail, 2019”). Företaget har kunnat sälja klockorna för ett betydligt högre pris än vad de kostar att producera, marknadsföra och sälja. Det borde förstås vara möjligt att säkerställa en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor för arbetare som tillverkar klockorna. Det är just här som baksidan av framgångssagan ligger.

Tidningen Dagens Industri slog förra året larm om brister som inhumant långa arbetspass och brist på försäkring för de anställda, vilket företaget själv också uppmärksammat. Problemen har funnits under flera år och enligt företaget arbetar man med frågan. Det kan dock te sig märkligt att Daniel Wellington inte snabbt kommit tillrätta med dessa missförhållanden, inte minst mot bakgrund av de vinster med enorm lönsamhet som företaget genererar. Vad som däremot har skett är att ägaren har tagit ut hundratals miljoner ur företaget och bland annat köpt en takvåning för 104,5 miljoner kronor, vilket enligt bedömare gjort honom till ägare av Sveriges dyraste lägenhet. Företaget har också lyckats vinna en uppmärksammad rättstvist där en annan större detaljhandlare stämts för att sälja plagiat. Kontrasten mellan företagets framgång och arbetarens situation blir därmed enorm.

Exemplet Daniel Wellington ger en ordentlig tankeställare, men det är varken det enskilda företaget som sådant eller ägaren som är det intressantaste. Det verkligt intressanta är det system av modern kapitalism som möjliggjort det, i vilken handeln blivit en maktfaktor som i allt större utsträckning kommit att styra över produktionen. Daniel Wellington tillhör en hypermodern form av handelsföretag. Man har förstått värdet av att äga både sin egen produkt och sitt produktvarumärke. Man har sett vikten av att etablera försäljning genom plattformar som gjort att man kunnat växa utanför Sveriges gränser. Genom innovativa marknadsföringsmetoder har företaget kunnat växa kraftigt på kort tid. En stor förklaring till framgången är att Daniel Wellington lyckats engagera influencers i att marknadsföra produkterna, både i Sverige och utomlands.

Influencern går mot att bli en av den moderna kapitalismens viktigaste verktyg, i en marknadsföring där influencerns varumärke flätas samman med produktens varumärke, förpackat i berättelser som blir ”content”. Daniel Wellington bygger i sig själv på mytomspunna berättelser kretsandes kring grundaren (ägaren) som framstår som attraktiva för många. En av dessa är berättelsen om den unge backpackern som på en resa träffar en engelsman vid namn Daniel Wellington med en klocka som inspirerar honom till att starta företaget. En annan berättelse är den om den unga entreprenören som satsat sina sista slantar, inklusive CSN-medel, på att förverkliga sin dröm genom en resa till Hong-Kong där klockor köps in. Historier som dessa är förföriska, men också drivmedel för den moderna kapitalismen där arbetare exploateras. Vill vi få bukt med orättvisor och exploatering som kommer av kapitalism måste vi titta bakom de fina fasaderna och fängslande berättelserna.

Handeln måste rusta för minskad klimatpåverkan

På lördag går årets ”Earth Hour” av stapeln. Lamporna kommer att släckas i hem och på företag världen över som en påminnelse om vikten av att ta klimatfrågan på allvar. Mellan 20.30 och 21.30 äger manifestation rum. Manifestationer av detta slag är av stort symbolvärde, men det räcker inte med enskilda symboliska handlingar. Livsmönster behöver ändras i grunden för att rädda klimatet. Ett ansvar vilar på den enskilda individen, men också på företag. Det gäller inte minst företag inom handeln. Företag inom den svenska handelssektorn är både skyldiga samhället och dess anställda att ta det ansvaret.

Det är lätt att underskatta Sveriges negativa klimatpåverkan på grund av att statistik kan misstolkas. Av officiell SCB statistik framgår det att Sveriges koldioxidutsläpp har minskat med 26 % sedan 1990. Det låter som en framgång, men problemet är att den statistiken bara mäter direkta utsläpp inom ramen för Sverige. Utsläpp som kommer från svensk konsumtion av bland annat varor och transporter utanför Sveriges gränser inkluderas inte. Dessa utsläpp står för 2/3 av svenskars klimatpåverkande utsläpp. Medan utsläppen i Sverige minskar ökar utsläppen som svensk konsumtion orsakar utanför landets gränser. Detta innebär att svenska konsumenter faktiskt står för en ansenlig klimatpåverkan. Uppskattningar gör gällande att den genomsnittliga svensken har ett leverne som hade varit hållbar om vi hade haft 4 jordklot. Konsumtionens påverkan tillhör de tyngsta posterna.

Situationen är illavarslande, men det finns många förändringar som kan påverka till det bättre. Forskning har visat att de val av livsstil i vardagen som minskar klimatpåverkan mest är att leva utan bil, undvika flygresor, att använda förnybar energi och att gå över till växtbaserad kost. Kopplat till konsumtion av varor är det bland annat viktigt att minska matsvinnet, konsumera närodlat, spara in på plastpåsekonsumtion, undvika att köpa engångsartiklar och att välja varor med mer miljövänliga förpackningar.

Varje individ och konsument har en möjlighet att göra förändringar som sparar på klimatet, men att lägga allt ansvar på individen är varken meningsfullt eller rättvist. För att ta ett exempel är det förhållandevis lätt att från ett storstadsperspektiv leva utan bil, men förutsättningar för att göra det är inte lika goda i alla delar av landet givet dagens kollektivtrafik, därför är det mindre förvånande att få väljer att åka kollektivt på landsbygden. Stat, kommun och landsting har ett ansvar i att styra samhället mot miljövänligare konsumtion och livsmönster, men det har även handelsföretagen.

Företag behöver nyttja möjligheten att hjälpa konsumenten till mer klimatsmarta val genom utformning av sortiment, prissättning och ställa krav på leverantörer. Vad som är positivt är att vi i synnerhet inom dagligvaruhandeln börjar se utvecklingar i den riktningen hos större aktörer. Axfood har nyligen gått ut med att man är i begrepp att fasa ut engångsprodukter ur sortimentet och att juiceflaskor inkluderas i pantsystemet. Coop har presenterat att man lanserar Rpet-flaskor för egna produkter, flaskor som ger pant och innehåller återvunna plastkomponenter. Även bland företag som är leverantörer till större kedjor tas nu egna initiativ för att skapa miljövänligare förpackningar till volymvaror som juice, mejeriprodukter och toalettpapper. När intresset för miljövänligare förpackningsmaterial ökar kommer dessutom ny forskning som erbjuder nya tekniska lösningar. Ett aktuellt exempel är ett forskningsprojekt på KTH som resulterat i nya förpackningsmodeller som har potential att öka livsmedels hållbarhetstid och därigenom minska matsvinnet.

Sett i ljuset av det överhängande globala klimathotet som vi står inför ter sig initiativ av den art som nämnts i denna text som ganska små. Men när medvetna konsumenter förväntar sig förändring kan initiativen blir fler och när de blir många kan resultaten bli betydande.

Därför är varje initiativ för minskad negativ klimatpåverkan kopplat till handeln både välkommet och nödvändigt. Det är nödvändigt för klimatet, men också för att handelsanställda ska kunna identifiera sig med den bransch de arbetar inom och trivas med sitt arbete. Handeln har många anställda med ett starkt intresse för miljöfrågor. Det minsta man kan kräva är att alla dessa ska kunna känna att de arbetar i företag som långsiktigt och målmedvetet strävar efter att minska sin klimatpåverkan.

 

Det är de anställda som kan skapa en bättre köpupplevelse – satsa på dem

I dagarna släppte marknadsundersökningsföretaget Daymaker sin årliga rapport om hur kunder upplever mötet och servicen i butik. Rapporten har fått stor uppmärksamhet i branschen och resultaten har beskrivits som högst oroväckande. Kontentan är att upplevelsen av den övergripande kvalitén i kundmötet inte förbättras avsevärt över åren, trots att sammanställningen visar att det borde finnas stor förbättringspotential.

Om det stämmer är resultatet bekymmersamt för de fysiska butikerna, eftersom den konkurrerande e-handeln ständigt växer. Försäljningen i sällanköpsbutiker har stannat av och om inget görs kan det till och med bli så att försäljningen minskar. Nyckeln för att stärka positionen är personalen. En butiks största tillgång är dess personal. Det är genom kundmötet som butiken kan skapa kundlojalitet och ett värde i att besöka butiken. Med färre besökare ökar vikten av att genom personalens insatser öka andelen butiksbesök som leder till ett inköp, den så kallade konverteringsgraden. Idag ligger snittet på mellan 20 och 40 % för en genomsnittlig butik.

En jämförelse mellan startår 2009 och 2017 visar att den övergripande kundupplevelsen faktiskt förbättrats enligt Daymakers index från 66 % till 77 % i kundnöjdhet. Det är främst upplevelsen av den första kontakten som förbättrats avsevärt. Men det finns en stor förbättringspotential när det gäller att fånga upp den idag ofta relativt pålästa kunden genom att ge extra kunskap om produkterna. Kunden upplever det också som att de sällan erbjuds eller uppmuntras att testa produkten och att hjälpen som de får i att ta ett köpbeslut är begränsad. Undersökningen tyder på att kunder faktiskt uppskattar att få hjälp i köpbeslutet genom konkreta rekommendationer och erbjudanden som skapar merförsäljning. Kundernas nöjdhet med hjälpen i själva köpbeslutet har sjunkit sedan 2009 och ligger idag på cirka 20 %.

Undersökningen visar även på ett annat område som kan förbättras: de flesta företag idag har både butikshandel och e-handel och sambandet däremellan skulle kunna utnyttjas bättre för att se till att kundkontant verkligen resulterar i inköp. 6 av 10 kunder som frågar efter en vara som de sett på nätet ombeds själva beställa den online. I och med det går ett tillfälle att säkra ett inköp om intet. Som alternativ pekar Daymakers kartläggning på möjligheten att hjälpa kunden att lägga en order online eller att utifrån en analys av kundens behov hjälpa kunden till ett köp i butiken. Möjligheterna att använda Click och Collect samt returhantering för att etablera en kontakt som kan resultera i kundlojalitet och inköp identifieras också som viktiga framgångsfaktorer.

När det gäller Daymakers undersökning ska man dock vara medveten om att vi inte får veta exakt hur den gått till. Vi vet inte exakt vilka undersökningsmetoder som använts och vilka individer som har utfört undersökningen. Därför kan vi inte betrakta undersökningen som ett facit och det är svårt att veta graden av relevans i jämförelser mellan olika år. Grunden för undersökningen är insamlad data från så kallade mystery shopers som har anlitats för att agera som kunder. Mystery shoppers är personer som utifrån en kriterieanalys får uppdrag att simulera rollen som kund. Handels har tidigare kritiserat detta sätt att analysera företag, främst med hänsyn till personalens integritet och den stress hos personalen som metoden kan skapa. Den etiska dimensionen av mystery shoping är värd att ifrågasätta, men likväl är undersökningen gjord med resultat som åtminstone kan ses som en indikation på i vilka avseenden kundmötet kan förbättras.

Ett långsiktigt arbete med att höja kundnöjdheten förutsätter att personalen ses som den resurs den är:

  • Kompetens måste säkerställas genom relevant och tillräcklig utbildning.
  • Arbetsmiljön behöver tas på allvar.
  • Personaltätheten behöver ligga på en sådan nivå att det är realistiskt att tro att butiker verkligen kan skapa den kundnöjdhet som eftersträvas.
  • Branschen måste kunna erbjuda fler tillsvidareanställningar på heltid.

Kvalitet i kundmötet åstadkoms inte genom pappersprodukter utan genom att ge de anställda de rätta förutsättningarna.

 

ICA-handlare fortsätter ge sig själva miljoner i utdelning

ICA-handlare och deras lönsamhet granskas årligen. Medialt har bilden av stora ICA-handlare som Ferrari-åkande mångmiljonärer, med utdelningar till sig själva som får de flesta VD-löner att blekna, börjat cementeras. Efter flera år av granskning som visat på hur handlare tar ut stora summor visar nu en ny kartläggning gjord av DN att trenden fortsätter 2018. Detta blogginlägg förklarar resultaten och gör ytterligare analyser. Utifrån DNs kartläggning av ICA-handlare går det bland annat att konstatera följande:

– 110 butiker har ägare som delar ut minst 5 miljoner kronor till sig själva.

– 560 handlare som tar ut utdelning under året har ett sammanlagt vinstuttag på närmare 2 miljarder kronor

Detta är anmärkningsvärda siffror. DN fokuserar särskilt på ICA-handlare med de största vinsterna, vilket ger följande tabell:

vu

Resultaten innebär att de 9 mest vinstdrivande butikerna med en känd utdelning har en sammanlagd utdelning på 240 miljoner till ägare. Det ger ett snitt på 27 miljoner. Butiken som saknar statistik över utdelning (ICA Kvantum, Kungens Kurva) gör det på grund av brutet räkenskapsår och kommer sannolikt visa sig addera miljoner till totalen. Enligt årsredovisningar låg utdelningen på cirka 24 respektive 37 miljoner kronor under de föregående åren.

I tolkningen av resultaten finns det dock några saker som inte framgår tydligt som är viktiga att vara medveten om:

Företagens utdelning är mer iögonenfallande än vad resultaten ger sken av. DN anger vinst före skatt, men utdelningen sker på skattade pengar. Jönköpings Stormarknad utgör ett bra exempel på vad det innebär. Butiken har en vinst före skatt på 49,5 miljoner som det står i tabellen, men årets resultat ligger på 38,7 miljoner. Det är exakt samma summa som man delar ut, vilket betyder att varje krona av vinst går till ägaren. Inget av vinsten återinvesteras i verksamheten och inget behålls inom företaget för att gardera för sämre år. Likadant såg det ut året dessförinnan då alla vinstmedel som fanns på 41,4 miljoner gick som utdelning.

Alla butiker där ägare ibland eller med jämna mellanrum tar ut stora vinster finns inte med på listan och uttagen som verkligen kommer av årets resultat kan bli större än vad statistiken visar. Ett tydligt exempel är ICA Maxi Umeå med en utdelning på 53 miljoner 2017 och 28 miljoner kronor 2016. Vissa handlare tar inte ut vinst varje år utan sparar pengar i företaget för senare vinstuttag, snarare än för återinvestering i verksamhet. Därför kunde utdelningen 2017 vara 53 miljoner trots att vinsten under föregående räkenskapsår låg på 26 miljoner. Av samma anledning har ICA Maxi i Västerås en större utdelning än vinst i DNs lista.

Skillnaden mellan vad ägare delar ut till sig själva och vad en genomsnittlig anställd tjänar är ofta enorm. För att ta ett exempel är utdelningen till ägaren 100 gånger större än genomsnittlig bruttolönen (lön och andra ersättningar) för en anställd på ICA Maxi Jönköping, enligt redovisningen.

Större ICA-handlares vinstgenerering och vinstuttag sticker många i ögonen. Men alla störs inte av det. Vissa ser ICA-handlares förmögenhet som ett fint bevis på att alla kan lyckas, samt att hårt arbete och ekonomiskt risktagande kan bära riklig frukt. I regionen där jag växte upp fanns med de måtten en av de mer framgångsrika handlarna. Han betraktades som sympatisk och dessutom ädel för att han själv hjälpte till i arbetet inom verksamhetens frukt och grönt. Stora handlare må i många fall kunna betraktats som sympatiska personer som jobbar mycket och som bidrar till samhället, men man måste ändå ställa sig följande frågor:

– Vem behöver egentligen kunna plocka ut 10-tals miljoner med jämna mellanrum, huvudsakligen som ett resultat av personalens hårda arbete?

– Är den som kan göra det finare än andra för att den kan ansamla en sådan rikedom?

– Är det inte en självklarhet att någon som tar ut sådana summor hjälper till och delar det slitsamma arbetet i butiken?

– Hur kan den markanta skillnaden mellan en vanlig arbetares lön och ägares utdelning  vara försvarbar?

 

 

 

Klimatfrågan driver ökad second hand-handel

Är ett konsumtionssamhälle där vi ständigt köper alltmer nya varor hållbart ur ett klimatperspektiv? Den frågan funderar många konsumenter på. En Sifo-undersökning har visat att närmare 40 % av konsumenter känner en olust inför att konsumera nyproducerade varor. Detta understryker att klimatfrågan tillhör en av handelns viktiga framtidsfrågor.

De totala utsläppen som kan tillskrivas varor som konsumeras i Sverige har ökat över tiden. Inköpen av billiga varor från utländska e-handlare riskerar att spä på denna utveckling. Men vi ser samtidigt motreaktioner. Ett konkret exempel är White Monday som en motpol till Black Friday. Konceptet White Monday håller på att bli en kraftfull symbol för hållbar konsumtion som hakar på en utveckling som pågått under en längre tid, utvecklingen mot en expanderande second hand-handel. Under de senaste tio åren har tillväxten av antalet anställda på second hand-butiker överstigit 160 procent, visar statistik från SCB. Detta innebär att second hand tillhör de delbranscher inom handeln som har högst tillväxttakt.

I takt med den ökande e-handeln ökar också konsumenters intresse för second hand på internet. Fenomenet uppmärksammades tidigare i veckan i branschmedia under rubriken ”Sen start men nu välter second hand nätet”. Second hand online förväntas ha en stark utveckling och drar nu till sig flera typer av aktörer, exempelvis organisationer som har humanitära insatser som fokusområde. I maj förra året lanserade Erikshjälpen en egen e-handelssida och lagom till julhandeln etablerade sig Myrorna online genom ett samarbete med Tradera. Parallellt med detta växer nya mer utpräglade detaljhandelsföretag fram som försöker dra nytta av intresset för second hand. Ett uppmärksammat exempel på ett sådant företag är Sellpy (Sellhelp AB) som fördubblade sin omsättning bara under föregående klara räkenskapsår. I fallet Sellpy är dock ägarförhållandet minst lika intressant som omsättningsökningen. H&M-koncernen var tidigt den största investeraren och gjorde förra året ytterligare investeringar i verksamheten. Detta visar att de stora jättarna inom handeln börjar ta second hand-trenden på allvar.

Sammantaget kommer second hand-handeln troligen att växa kraftigt både i termer av omsättning och antalet anställda. Handelsbranschen behöver vara förberedd på detta. Tillväxten sker dock från blygsamma nivåer och inom en överblickbar framtid kommer ändå det som har störst betydelse för miljön att vara vilka val som görs när vi konsumenter köper nya varor. Medvetna val utifrån varors kvalitet, materialanvändning, produktionsprocesser, transporter och möjlighet till återvinning/reparation är avgörande för att minimera klimatpåverkan i en cirkulär ekonomi. Företagen har här ett stort ansvar att vägleda konsumenten till en mer klimatsmart och hållbar konsumtion.

Fackets medverkan behövs för att få starkare svensk e-handel

Kan svenska företag stå sig i konkurrensen när möjligheterna till att bedriva e-handel över landsgränserna ökar? En ny rapport från Handels som släpptes tidigare i veckan ger hopp till svenska handlare och dess anställda. Rapporten visar att utvecklingen mot ökad e-handelskonsumtion från utlandet har mattats av. En prognos slår fast att e-handeln från utlandet kan förväntas uppgå till mellan 30 och 60 miljarder år 2025, att jämföra med tidigare prognosvärde på 35-85 miljarder. En sådan utveckling är en välkommen nyhet för svensk e-handel. Det finns då potential till en ökning av den totala årliga e-handelsförsäljningen för inhemska företag på över 100 miljarder. Ökningen skulle innebära att den svenska e-handelsförsäljningen mer än fördubblas till år 2025.

För svenska handlare ger prognosen anledning till optimism. För handelsanställda visar resultaten att det finns gott hopp om arbetstillfällen inom e-handeln. För facket är det viktigt att ta tillvara de anställdas intressen i denna växande bransch.

Den relativt positiva utveckling som rapporten beskriver kan dock inte tas för given. Det krävs att svenska handlare drar nytta av sina potentiella konkurrensfördelar. Särskilt viktigt blir det om stora internationella aktörer som Amazon äntrar den svenska marknaden, vilket måste ses som troligt. Rapporten ger en rad tips om vad handlare kan göra för att öka sin konkurrenskraft:

  • Skapa värden bortom pris
  • Skapa synergieffekter mellan digital och fysisk handel
  • Satsa på personalen
  • Utveckla genomtänkta digitala strategier
  • Hitta nya marknader och nischmarknader
  • Optimera logistiken
  • Förbättra databearbetningen

Det är väsentligt att investera i personalen och att se de anställda som en resurs. Att satsa på att ge personalen kompetens för att klara av de förändringar som digitalisering innebär är avgörande för företagens framtida konkurrenskraft.

Men det är också av största vikt för svenska företag att dra nytta av möjligheten att öka sin försäljning utomlands. På detta område finns en enorm potential som Handels nya rapport visar på. I dagsläget är nivån på svenska handlares utlandsförsäljning lägre än den svensk e-handelskonsumtion från utlandet. E-handelsexporten uppgår till mellan 4-8 miljarder, medan e-handelsimporten uppgår till cirka 13 miljarder. Svenska e-handlares försäljning är dessutom i stor utsträckning begränsad till Norden, vilket innebär att det finns många nya marknader att etablera sig på.

Utifrån rapportens resultat kan det övergripande konstateras att den svenska handelssektorn kan gå en ljus framtid till mötes även då e-handeln går över landsgränserna, men det kräver en kraftsamling inom branschen med facket som en stark röst.