ICA-handlare fortsätter ge sig själva miljoner i utdelning

ICA-handlare och deras lönsamhet granskas årligen. Medialt har bilden av stora ICA-handlare som Ferrari-åkande mångmiljonärer, med utdelningar till sig själva som får de flesta VD-löner att blekna, börjat cementeras. Efter flera år av granskning som visat på hur handlare tar ut stora summor visar nu en ny kartläggning gjord av DN att trenden fortsätter 2018. Detta blogginlägg förklarar resultaten och gör ytterligare analyser. Utifrån DNs kartläggning av ICA-handlare går det bland annat att konstatera följande:

– 110 butiker har ägare som delar ut minst 5 miljoner kronor till sig själva.

– 560 handlare som tar ut utdelning under året har ett sammanlagt vinstuttag på närmare 2 miljarder kronor

Detta är anmärkningsvärda siffror. DN fokuserar särskilt på ICA-handlare med de största vinsterna, vilket ger följande tabell:

vu

Resultaten innebär att de 9 mest vinstdrivande butikerna med en känd utdelning har en sammanlagd utdelning på 240 miljoner till ägare. Det ger ett snitt på 27 miljoner. Butiken som saknar statistik över utdelning (ICA Kvantum, Kungens Kurva) gör det på grund av brutet räkenskapsår och kommer sannolikt visa sig addera miljoner till totalen. Enligt årsredovisningar låg utdelningen på cirka 24 respektive 37 miljoner kronor under de föregående åren.

I tolkningen av resultaten finns det dock några saker som inte framgår tydligt som är viktiga att vara medveten om:

Företagens utdelning är mer iögonenfallande än vad resultaten ger sken av. DN anger vinst före skatt, men utdelningen sker på skattade pengar. Jönköpings Stormarknad utgör ett bra exempel på vad det innebär. Butiken har en vinst före skatt på 49,5 miljoner som det står i tabellen, men årets resultat ligger på 38,7 miljoner. Det är exakt samma summa som man delar ut, vilket betyder att varje krona av vinst går till ägaren. Inget av vinsten återinvesteras i verksamheten och inget behålls inom företaget för att gardera för sämre år. Likadant såg det ut året dessförinnan då alla vinstmedel som fanns på 41,4 miljoner gick som utdelning.

Alla butiker där ägare ibland eller med jämna mellanrum tar ut stora vinster finns inte med på listan och uttagen som verkligen kommer av årets resultat kan bli större än vad statistiken visar. Ett tydligt exempel är ICA Maxi Umeå med en utdelning på 53 miljoner 2017 och 28 miljoner kronor 2016. Vissa handlare tar inte ut vinst varje år utan sparar pengar i företaget för senare vinstuttag, snarare än för återinvestering i verksamhet. Därför kunde utdelningen 2017 vara 53 miljoner trots att vinsten under föregående räkenskapsår låg på 26 miljoner. Av samma anledning har ICA Maxi i Västerås en större utdelning än vinst i DNs lista.

Skillnaden mellan vad ägare delar ut till sig själva och vad en genomsnittlig anställd tjänar är ofta enorm. För att ta ett exempel är utdelningen till ägaren 100 gånger större än genomsnittlig bruttolönen (lön och andra ersättningar) för en anställd på ICA Maxi Jönköping, enligt redovisningen.

Större ICA-handlares vinstgenerering och vinstuttag sticker många i ögonen. Men alla störs inte av det. Vissa ser ICA-handlares förmögenhet som ett fint bevis på att alla kan lyckas, samt att hårt arbete och ekonomiskt risktagande kan bära riklig frukt. I regionen där jag växte upp fanns med de måtten en av de mer framgångsrika handlarna. Han betraktades som sympatisk och dessutom ädel för att han själv hjälpte till i arbetet inom verksamhetens frukt och grönt. Stora handlare må i många fall kunna betraktats som sympatiska personer som jobbar mycket och som bidrar till samhället, men man måste ändå ställa sig följande frågor:

– Vem behöver egentligen kunna plocka ut 10-tals miljoner med jämna mellanrum, huvudsakligen som ett resultat av personalens hårda arbete?

– Är den som kan göra det finare än andra för att den kan ansamla en sådan rikedom?

– Är det inte en självklarhet att någon som tar ut sådana summor hjälper till och delar det slitsamma arbetet i butiken?

– Hur kan den markanta skillnaden mellan en vanlig arbetares lön och ägares utdelning  vara försvarbar?

 

 

 

Klimatfrågan driver ökad second hand-handel

Är ett konsumtionssamhälle där vi ständigt köper alltmer nya varor hållbart ur ett klimatperspektiv? Den frågan funderar många konsumenter på. En Sifo-undersökning har visat att närmare 40 % av konsumenter känner en olust inför att konsumera nyproducerade varor. Detta understryker att klimatfrågan tillhör en av handelns viktiga framtidsfrågor.

De totala utsläppen som kan tillskrivas varor som konsumeras i Sverige har ökat över tiden. Inköpen av billiga varor från utländska e-handlare riskerar att spä på denna utveckling. Men vi ser samtidigt motreaktioner. Ett konkret exempel är White Monday som en motpol till Black Friday. Konceptet White Monday håller på att bli en kraftfull symbol för hållbar konsumtion som hakar på en utveckling som pågått under en längre tid, utvecklingen mot en expanderande second hand-handel. Under de senaste tio åren har tillväxten av antalet anställda på second hand-butiker överstigit 160 procent, visar statistik från SCB. Detta innebär att second hand tillhör de delbranscher inom handeln som har högst tillväxttakt.

I takt med den ökande e-handeln ökar också konsumenters intresse för second hand på internet. Fenomenet uppmärksammades tidigare i veckan i branschmedia under rubriken ”Sen start men nu välter second hand nätet”. Second hand online förväntas ha en stark utveckling och drar nu till sig flera typer av aktörer, exempelvis organisationer som har humanitära insatser som fokusområde. I maj förra året lanserade Erikshjälpen en egen e-handelssida och lagom till julhandeln etablerade sig Myrorna online genom ett samarbete med Tradera. Parallellt med detta växer nya mer utpräglade detaljhandelsföretag fram som försöker dra nytta av intresset för second hand. Ett uppmärksammat exempel på ett sådant företag är Sellpy (Sellhelp AB) som fördubblade sin omsättning bara under föregående klara räkenskapsår. I fallet Sellpy är dock ägarförhållandet minst lika intressant som omsättningsökningen. H&M-koncernen var tidigt den största investeraren och gjorde förra året ytterligare investeringar i verksamheten. Detta visar att de stora jättarna inom handeln börjar ta second hand-trenden på allvar.

Sammantaget kommer second hand-handeln troligen att växa kraftigt både i termer av omsättning och antalet anställda. Handelsbranschen behöver vara förberedd på detta. Tillväxten sker dock från blygsamma nivåer och inom en överblickbar framtid kommer ändå det som har störst betydelse för miljön att vara vilka val som görs när vi konsumenter köper nya varor. Medvetna val utifrån varors kvalitet, materialanvändning, produktionsprocesser, transporter och möjlighet till återvinning/reparation är avgörande för att minimera klimatpåverkan i en cirkulär ekonomi. Företagen har här ett stort ansvar att vägleda konsumenten till en mer klimatsmart och hållbar konsumtion.

Fackets medverkan behövs för att få starkare svensk e-handel

Kan svenska företag stå sig i konkurrensen när möjligheterna till att bedriva e-handel över landsgränserna ökar? En ny rapport från Handels som släpptes tidigare i veckan ger hopp till svenska handlare och dess anställda. Rapporten visar att utvecklingen mot ökad e-handelskonsumtion från utlandet har mattats av. En prognos slår fast att e-handeln från utlandet kan förväntas uppgå till mellan 30 och 60 miljarder år 2025, att jämföra med tidigare prognosvärde på 35-85 miljarder. En sådan utveckling är en välkommen nyhet för svensk e-handel. Det finns då potential till en ökning av den totala årliga e-handelsförsäljningen för inhemska företag på över 100 miljarder. Ökningen skulle innebära att den svenska e-handelsförsäljningen mer än fördubblas till år 2025.

För svenska handlare ger prognosen anledning till optimism. För handelsanställda visar resultaten att det finns gott hopp om arbetstillfällen inom e-handeln. För facket är det viktigt att ta tillvara de anställdas intressen i denna växande bransch.

Den relativt positiva utveckling som rapporten beskriver kan dock inte tas för given. Det krävs att svenska handlare drar nytta av sina potentiella konkurrensfördelar. Särskilt viktigt blir det om stora internationella aktörer som Amazon äntrar den svenska marknaden, vilket måste ses som troligt. Rapporten ger en rad tips om vad handlare kan göra för att öka sin konkurrenskraft:

  • Skapa värden bortom pris
  • Skapa synergieffekter mellan digital och fysisk handel
  • Satsa på personalen
  • Utveckla genomtänkta digitala strategier
  • Hitta nya marknader och nischmarknader
  • Optimera logistiken
  • Förbättra databearbetningen

Det är väsentligt att investera i personalen och att se de anställda som en resurs. Att satsa på att ge personalen kompetens för att klara av de förändringar som digitalisering innebär är avgörande för företagens framtida konkurrenskraft.

Men det är också av största vikt för svenska företag att dra nytta av möjligheten att öka sin försäljning utomlands. På detta område finns en enorm potential som Handels nya rapport visar på. I dagsläget är nivån på svenska handlares utlandsförsäljning lägre än den svensk e-handelskonsumtion från utlandet. E-handelsexporten uppgår till mellan 4-8 miljarder, medan e-handelsimporten uppgår till cirka 13 miljarder. Svenska e-handlares försäljning är dessutom i stor utsträckning begränsad till Norden, vilket innebär att det finns många nya marknader att etablera sig på.

Utifrån rapportens resultat kan det övergripande konstateras att den svenska handelssektorn kan gå en ljus framtid till mötes även då e-handeln går över landsgränserna, men det kräver en kraftsamling inom branschen med facket som en stark röst.

E-handeln ökar mest – men fysiska butiker behövs ändå

Hur ser framtiden ut för den fysiska butiken? När branschexperter, beslutsfattare och ledande forskare med koppling till detaljhandels- och logistiksektorn sammanstrålade vid konferenserna ”D-Logistics” (Arrangerat av Svensk Digital Handel) och ”Logistik och Transport” på Svenska Mässan i Göteborg förra veckan var denna fråga ett av de centrala diskussionsämnena.

Ur diskussioner och presentationer under konferensen kan fem saker som är väsentliga för att fysiska butiker ska förbli relevanta och viktiga urskiljas. Både rapporter om branschen från Handels  och en ny forskningsantologi från Lunds Universitet ger stöd för att peka ut dessa fem som nycklar till att förbättra den fysiska handelns framtidsutsikter:

1. Teknik i butik

Att butiker kan öka sin attraktionskraft genom att dra nytta av teknikutvecklingen  betonades av många deltagare under konferensen. Detta gäller teknik i butiken som sådan, men också tekniska hjälpmedel som kunden själva använder spontant vid besök i fysisk butik, primärt mobiltelefonen. I ny forskning har mobiltelefonens betydelse för köp i butik analyserats. I motsats till vad som tidigare antagits visar forskningen att kunder som använder mobiltelefoner i butiksmiljö köper mer än andra kunder (Bokkapitel: Nordfält, 2018). Detta gör att den fysiska handeln kan vinna mycket på att förstärkta och förenkla köpupplevelsen genom att satsa på ett digitalt innehåll som hjälper kunden i det fysiska rummet.

2. Butiker som centrum för upplevelser och service

Många butiker behöver i framtiden kunna erbjuda upplevelser och service som skapar ett mervärde för kunden. Ny forskning understryker behovet av att vidareutveckla och bredda verksamheten i den riktningen, och beskriver olika koncept (Bokkapitel: Johansson, 2018). Exempel på detta är: heminredningsbutiker som erbjuder knivslipning och matlagningskurser, sportbutiker som erbjuder skobehandling och lagning, samt bokhandlare som kombinerar detaljhandelsförsäljning med caféverksamhet och eventkvällar.

3. Butikspersonalen som konkurrensfördel

Ny forskning lyfter fram den fysiska personalen som butikens största potentiella konkurrensfördel. Personalen är ofta den huvudsakliga anledningen till att man besöker en butik (Bokkapitel: Bäckström, 2018). Under konferensdagarna lyftes de anställda fram som en viktig resurs i många sammanhang. Men för att de anställda ska kunna vara den resurs som framtidens handel kräver måste de också behandlas som en tillgång. Fundamenten för det är goda arbetsvillkor, trygga jobb, trivsamma arbetsmiljöer och att det ges tillräcklig utbildning på arbetsplatsen.

4. Integration mellan butikshandel och e-handel (Omnikanalkoncept)

En framgångsfaktor för många butiker kommer i framtiden vara att bedriva handel i flera kanaler som är sömlöst sammanlänkade med varandra i alla tänkbara avseenden. Detta gäller inte bara de stora handelsföretagen utan kan vara relevant för mindre butiker utifrån enklare modeller för integration. Inom storföretag, särskild kedjeföretag, kan modellerna för integration vara desto mer avancerade. På konferensen talades det om hur väsentligt det är för kedjeföretag att utveckla logistik- och datasystem mellan e-handel och fysisk butik som är så väl integrerade att det i realtid går att upplysa kunden om exakta lagersaldon i såväl centrallager som varje butik. Kopplat till detta finns möjligheten att utveckla sofistikerade verktyg för att kunna förutse lagerbehov, samt möjligheten att upprätta system för snabba leveranser mellan olika butiker. Forskning visar att detta sammantaget skulle kunna ge kunder en ökad bekvämlighet som är efterfrågad (Kapitel ur antologin: Bäckström, 2018).

5. Butiker som logistikhubbar

Det blev tydligt under konferensdagarna att det hos många inom branschen finns en övertygelse om att fysiska butiker, i synnerhet butiker i citymiljö, har potential att fylla viktiga logistiska funktioner för e-handeln. Kraven på snabba och bekväma e-handelsleveranser sätter butiker i en position där de kan vara väsentliga som lagerstationer. De fysiska butikerna kan dessutom bidra till att förbättra företagens returhantering i samband med e-handelsköp. Om returer i större utsträckning går via butiker ökar möjligheterna att få till en mer effektiv och hållbar returhantering. Idag är e-handelns kostsamma returhantering ett problem. Butikens kärnverksamhet förblir försäljning, men en framtid av ökad e-handel talar för att butiken samtidigt kan bli en ovärderlig del av företagens logistikkedjor.

Statistik över försäljningsutveckling i detaljhandeln under 2017 tyder på att butikverksamheter kan vara i behov av att ta fasta på de tips som nu presenterats. Under 2017 ökade detaljhandeln med 2 % och uppgick till 766 miljarder. Ökningen på 2 % fördelar sig på 9 miljarder i ökad e-handel och 7 miljarder i fysisk handel (Presentation: HUI Research, 2018-11-07). E-handeln växte således mer än den samlade fysiska handeln under året. Det är anmärkningsvärt eftersom det är första gången som e-handeln stått för majoritetens av handelns ökning.

E-handelns genomslag syns ännu tydligare om vi tittar på handeln uppdelat i sällanköp och dagligvaror. Inom sällanköp står e-handeln för över 90 % av ökad försäljning. Detta kan jämföras 2016 då butikerna stod för 58 % av ökningen. Den fysiska sällanköpshandeln ökar visserligen enligt statistiken, främst på grund av att försäljningen inom handelsområden ökar, men ökningen understiger 1 miljard.

Statistiken visar att e-handeln fortsätter att utvecklas starkt och att den fysiska handeln, i synnerhet delar av sällanköpshandeln, står inför stora utmaningar när det gäller att upprätthålla en stark position och relevans som handelskanal. Men det finns potentiella konkurrensfördelar att utveckla och nya möjligheter att ta fasta på när gränserna för vad som är fysisk och digital handel suddas ut. En högst uppsatt chef på ett marknadsledande kedjeföretag uttryckte det väl när han i sin presentation på konferensen berörde konkurrensen från e-handeln:

”För ett år sedan skulle jag säga att vi borde lägga ner 15- 20 butiker. Men nu är jag inte så säker på att det är rätt väg att gå. Jag tror på synergieffekterna mellan kanalerna.”

 

 

 

 

Bedrägerier hotar e-handeln- så kan du som konsument skydda dig

Har du någon gång blivit lurad vid ett e-handelsköp eller varit rädd för att bli lurad om du genomför köpet? Många skulle tyvärr behöva svara ja på denna fråga. E-handeln ökar ständigt. Enligt den nyss publicerade e-handelsbarometern ökade e-handeln med 14 % bara under 2018 års första kvartal. Samtidigt ökar andelen av befolkningen som e-handlar frekvent. Med denna utveckling blir allt fler allt oftare exponerade för bedrägerier online, vilket är en form av ekobrott som ökar vid sidan om brotten mot välfärden som Handels analyserat.

 
Den utbreda oron för att bli lurad vid ett e-handelsköp syns tydligt i statistiken. Tryggheten har blivit en viktig faktor i valet av e-handlare. 82 % av konsumenter tycker idag att det är viktigt att e-handlare är trygghetscertifierade och för 75 % är det viktigt att man känner till e-handlaren man handlar hos. Vill man minimera risken för att bli bedragen kan det vara klokt att just hålla sig till handlare man känner till och handlare som har en erkänd trygghetscertifiering. Svensk Digital Handels ”Trygg E-handel” är en sådan. Logotypen för certifiering på en e-handelssite är dock inte alltid en garanti för att företaget är certifierat. För att vara helt säker på att handlaren är seriös bör äktheten undersökas genom att gå in på certifieringsaktörens hemsida.

 
Oron för att bli lurad online finns, men är den befogad? Statistiken visar att det tyvärr finns anledning att vara försiktig. Ett typiskt och enkelt brottsupplägg är att oseriösa företag missbrukar kortuppgifter eller identitetsuppgifter som ges i samband med ett inköp. Denna typ av brottslighet tillhör brottskod ”datorbedrägeri”. Uträkningar baserad på BRÅs statistik över anmälda brott visar en ökning av anmälda datorbedrägerier på närmare 300 % sedan 2010. En annan form av bedrägeri som har en koppling till handeln är beställningar som görs i någon annans namn och hämtas ut av bedragaren. Brottstypen återfinns under beteckningen ”bedrägeri med hjälp av internet”. Sedan 2010 har antalet anmälda brott inom detta område ökat med 55%.

 
Ett stort problem är att brottsupplägg för bedrägerier i digitala miljöer ständigt utvecklas och ändrar form. Förra veckan var jag talare på en ekobrottskonferens där en ny våg av bedrägerier av typen ”nätfiske” diskuterades. Den yttrar sig ofta genom mejl, sms, eller telefonsamtal där bedragaren uppger sig komma från en myndighet, en bank, ett kreditkortsföretag, ett fakturaföretag eller en handlare om ett ärende som innebär att man måste ange sina kortuppgifter eller sitt Bank-ID.

 
Mejladresser och länkar till hemsidor i samband med kontakten kan i dessa fall se trovärdiga ut. Det är därför viktigt att vidta försiktighetsåtgärder. Enkla tumregel när brottsligheten är kopplad till inköp är att noga håll koll på vad du har köpt genom att samla information om alla ordar på ett ställe. Minst lika viktigt är att ha koll på sina lösenord, på hur man exponerar sina ID-handlingar och att välja säkra betalningsvägar.
Vid minsta tveksamhet bör äktheten av ett mejl eller ett sms undersökas. Det kan kräva direktkontakt med den aktör som påstås vara avsändaren via organisationens officiella hemsida. Tänk också på att aldrig lämna kortuppgifter eller logga in på Bank-ID vid ett telefonsamtal. Inga seriösa aktörer inom näthandeln eller finanssektorn går tillväga på det sättet.

 
Som privatperson är det viktigt att hålla sig uppdaterad när det gäller nya former av bedrägerier och vidta de försiktighetsåtgärder man kan. Ett sätt är att ta reda på vad polisen har för tips. Men det behövs även en kraftsamling mellan branschorganisationer, myndigheter och företag för att minska bedragarnas möjlighet att ligga steget före. Bedrägerier ska inte få överskugga digitaliseringens positiva effekter eller leda till en generell misstänksamhet mot e-handel som drabbar seriösa företag.

Hur miljövänlig är egentligen e-handeln?

I diskussioner om handelsbranschen läggs ofta fokus på branschens försäljning och ekonomiska vinster. Men den största långsiktiga vinsten är handelns bidrag till att uppnå ett hållbart samhälle. En viktig del av detta är att skapa jobb med goda arbetsvillkor, vilket ger social hållbarhet. En annan del är att bidra till miljömässig hållbarhet. Klimatsituation är alarmerande. Ändå hamnar frågan om handelns miljöpåverkan ofta i skymundan.

Trenden inom handeln är att e-handeln ökar för varje år som går. Det gör att vi behöver ställa oss frågan hur miljövänlig e-handeln egentligen är. Uppfattningen har länge varit att ökad e-handel leder till minskad klimatpåverkan, men denna tes har i allt större utsträckning blivit ifrågasatt av forskare[1]. Potentialen finns, men både internationella[2] och svenska studier[3] har kommit till slutsatsen att den ökande e-handeln hittills inte har minskat handelns klimatpåverkan. Ytterligare forskning pågår[4].

Ett vanligt antagande är att e-handeln är bättre för miljön därför att den minskar det privata bilåkandet. En sådan utveckling hade kunnat innebära stora miljövinster mot bakgrund av att inköpsresor står för hela 13 % av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Men forskning har visat att det är en myt att inköpsresorna tydligt minskar på grund av ökad e-handel[5]. Resmönstren är i princip oförändrade eftersom konsumenterna fortfarande tar sig med bil till fysiska butiker.

Ett annat vanligt antagande är att e-handeln minskar klimatpåverkan på grund av effektiv logistik. Det stämmer inte heller enligt forskare[6]. E-handelns logistik är långt ifrån optimal. Transporter sker ofta med dålig fyllnadsgrad, efter rutter som inte alls är effektiva ur miljösynpunkt och med färdmedel som ger stor miljöpåverkan. Det krävs också en omställning till förnybara energikällor i transporter på bred front för att e-handeln ska uppnå sin fulla potential till minskad klimatpåverkan[7].

Företagen bär ett ansvar här, liksom samhällsplanerare[8], men det gör också konsumenten. Ju snabbare leveranser som efterfrågas, ju färre varor som köps åt gången och ju mer vi konsumenter vill styra över när transporterna sker[9], desto större klimatpåverkan får e-handeln. Klimatpåverkan ökar dessutom vid långväga transporter, särskilt transporter som kräver flyg. Därför finns det anledning att som konsument göra medvetna val kring varifrån man handlar.

I övrigt är varureturer en av de största miljöbovarna vid e-handel. Returer ger en extra transport som belastar klimatet. Dessutom tillkommer ofta en klimatpåverkan av att paketen packas om i ny förpackning[10]. Statistik visar att omkring 30 % av alla e-handelspaket returneras[11]. Denna siffra måste minska drastiskt om e-handeln ska kunna bli ett riktigt miljövänligt alternativ.

Gällande returer kan företag göra mycket för att förbättra situationen. Att returnerande kunder är lönsamma kunder[12] får inte hindra företagen från att ta ansvar. Bättre information om varors egenskaper och mer verklighetstrogna bilder kan minska returerna[13]. Returerna kan också minska genom att företagen faktiskt tar ut en kostnad för dem. Miljövänligare förpackningsmaterial och ett minimerat användande av material kan i sin tur minska den negativa påverkan av de returer som ändå sker. Företag kan dessutom bli bättre på att använda fysiska butiker i returhanteringen.

Av dessa slutsatser dragna inom forskning om e-handelns klimatpåverkan kan vi konstatera att företag bär ett tungt ansvar för att bidra till att göra e-handeln miljömässigt hållbar. Även staten har en möjlighet att påverka utvecklingen genom styrmedel. Exempelvis skulle företagens incitament att förpacka mer miljövänligt kunna ökas genom reglering. Men ett tungt ansvar för hur e-handelns påverkar miljön vilar också på konsumenten. Det är hög tid för oss alla att börja reflektera över våra beteenden. Tar vi bilen när vi hämtar paket? Ställer vi krav på hemleveranser som gör transporter mindre miljövänliga? Handlar vi varor som kräver långväga transporter i onödan? Beställer vi hem varor som vi skulle kunna köpt i en närliggande butik? Var och en behöver tänka över sin roll som konsument för att e-handelns klimatpåverkan ska minska.

[1] http://www.design.lth.se/nyheter/visa/article/osaekert-om-e-handel-aer-ett-groent-alternativ-1/

[2] https://www.market.se/nyhet/studie-fysiska-butiker-mer-hallbara-an-e-handel

[3] https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6863035

[4] https://www.forskning.se/2016/03/24/ar-det-en-miljovinst-att-handla-pa-natet/

[5] http://www.lum.lu.se/e-handlare-aker-lika-ofta-till-affaren-som-andra/

[6] https://www.aktuellhallbarhet.se/det-kravs-att-e-handeln-ska-ge-miljonytta/

[7] http://www.lo.se/start/lo_fakta/fem_forslag_for_en_investeringsledd_klimatpolitik

[8] https://www.trivector.se/infotek/single-view/e-handelns-roll-och-potential-foer-ett-mer-energieffektivt-och-haallbart-transportsystem/

[9] https://hallbarstad.se/innovationskraft-for-hallbar-tillvaxt/handla-mat-pa-natet/

[10] https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=6828595

[11] https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=6828595

[12] http://handelsradet.se/wp-content/uploads/2017/06/2017-5-Konsumentreturer-i-digital-handel.pdf

[13] https://www.aktuellhallbarhet.se/det-kravs-att-e-handeln-ska-ge-miljonytta/

 

Viktigt att ständigt värna kollektivavtalet

Kollektivavtal och en hög facklig organisationsgrad är hörnstenar i den svenska modellen. Men det är en modell som inte längre kan tas för given. Den riskerar att urholkas genom politik som successivt nedmonterar den. Det är därför viktigt att ständigt värna kollektivavtalet och att motarbeta förslag som skadar partsmodellen. Senast kommer sådana förslag från den statligt initierade utredningen om yrkesintroduktionsanställningar (YA-jobb). Utredningen har lagt förslag om att låta YA-jobben bli tillgängliga för företag utan kollektivavtal.

Handels motsätter sig denna förändring och har nyligen skickat in ett remissvar till Arbetsmarknadsdepartementet där vi avslår utredningens förslag. Att släppa kravet på kollektivavtal skulle vara skadligt för kvaliteten i systemet för YA-jobb. Det skulle också i förlängningen skada den svenska modellen och därmed kunna bidra till ökade klyftor i samhället och att arbetare utnyttjas.

YA-jobb är en arbetsmarknadsåtgärd som introducerades med syftet att ge unga som kan ha svårt att få in en fot på arbetsmarknaden en möjlighet att samla på sig erfarenhet och kunskap. För de YA-anställda kombineras arbete med utbildning, vilket ökar chanserna för att sedan få en regelrätt anställning. Företagen motiveras till att YA-anställa genom lönesubventioner. Hittills har systemet byggt på att företag med YA-jobb ska ha kollektivavtal och att det sker lämplighetsprövningar inom ramen för ett samarbete mellan branschens parter och ansvarig myndighet. Utredningens förslag var att ta bort kravet på kollektivavtal och kravet på en granskningsprocess som involverar branschens parter.

För kvalitetssäkringen av systemet skulle det vara mycket negativt. Om inte branschens parter involveras blir det omöjligt att garantera att åtgärden riktas mot seriösa företag. Vad resultatet kan förväntas bli ser vi i det som hänt med de så kallade ”nystartsjobben”. Här har marknaden för åtgärden svämmats över av oseriösa företag, i just brist på ett samråd som involverar facket. Det har öppnat upp för bedrägerier som gjort att staten har förlorat miljontals kronor till organiserad brottslighet, samtidigt som att grupper med den svagaste ställningen på arbetsmarknaden har utnyttjats. Utvecklingen har gått så långt att Arbetsförmedlingen har fått lämna tillbaka flera miljarder som skulle gått till arbetsplatsförlagda åtgärder. Det är sannolikt här vi landar med YA-jobb om kravet på kollektivavtal tas bort.

Att YA-jobben utgår från kollektivavtalet och partssamverkan är extra viktigt nu i den tid av omställning som handeln befinner sig i. Nya kompetenskrav och snabba förändringar i kölvattnet av digitaliseringen ställer krav på kvalitetssäkring som bara kan tillgodoses av branschens parter.

Förutom att systemet med YA-jobb skulle bli ineffektivare och av lägre kvalitet när de saknar grund i kollektivavtalet snedvrids konkurrensen till fördel för oseriösa företag. I det långa loppet kan detta försvaga partsmodellen, vilket i sin tur öppnar för lönedumpning och en exploatering av arbetare på bred front.

Handels avslår därför utredningens förslag i kollektivavtalsfrågan. Kollektivavtalet och partsmodellen som hörnstenar är receptet för kvalitet, funktionalitet och rättvisa. Det gäller såväl YA-jobben som arbetsmarknaden i stort.