Jobba med jobbiga kunder

Förra veckan kom personerna bakom uppropet #obekväm arbetstid# på besök till Handels, för att berätta om sina erfarenheter och förslag till förändringar.  De beskrev en vardag som inte bara präglas av otrygga anställningar utan också en enorm utsatthet i sitt jobb där det inte är ovanligt att de får hantera hot eller sexuella trakasserier från kunder.

“Jag har ofrivilligt sett tre manliga kön under mina 10 år i butik. Blottare som låtsats vara kunder för att sedan stolt stå där och visa upp sitt kön.”

“En av mina gamla chefer sa till mig ”Tur att du inte har kort kjol på dig idag, Jag är så jävla kåt att jag blivit tvungen att knulla dig.”

“Jag har, som många andra, fått lära mig att ett leende och en trevlig attityd är det bästa medlet för att sälja. Men aldrig i min karriär, trots många vädjanden, har jag fått vägledning i hur jag ska avleda dessa män som fått mig att utstå så många timmar av ångest. “

Berättelserna stämmer överens med tidigare studier. Enligt en undersökning som gjorts av forskare i Borås och Karlstad 2016 hade 30 procent av de butiksanställda blivit hotade av en kund under de senaste 6 månaderna. Nästan lika många kvinnliga anställda svarade att de blivit sexuellt trakasserade. Bland manliga anställda var siffran 12 procent. Studien visade också att 88 procent svarat att kunder betett sig kränkande på något annat sätt, till exempel himlat med ögonen, suckat, stirrat argt eller gestikulerat.

Enligt Nicklas Salomonson, docent i företagsekonomi på Högskolan i Borås visar resultatet av studien på en problematik som detaljhandeln måste ta på allvar. Trots detta har 70 procent av de som svarat inte fått utbildning i hur man hanterar kunder som beter sig illa.

Personerna bakom #obekväm arbetstid tycker som Handels att alla chefer och arbetsgivare ska ta sitt ansvar och tydliggöra de enligt lag obligatoriska rutiner och riktlinjer som skall finnas på varje arbetsplats, för att förebygga och motverka diskriminering och sexuella trakasserier.

Det är även viktigt arbetsgivarorganisationer utbildar sina medlemmar i vilka skyldigheter som åligger dem gällande diskriminering och sexuella trakasserier.

En annan problematik som #obekväm arbetstid lyfter är svårigheten att porta kunder som trakasserar eller på annat sätt ansätter personal och/eller övriga kunder. Den frågan har Handels och Svenska Handels lyft tillsammans, bland annat i ett möte med justitieminister Morgan Johansson. Nyligen uttalade sig Morgan Johansson i media om detta och lovade att regeringen ska tillsätta en utredning inom kort. Det är ett viktigt steg från samhällets sida och en signal att anställdas problem med trakasserier tas på allvar.

Det brådskar. Att jobba i handeln är ett professionellt arbete. Det ska vara en självklarhet att inte behöva stå ut med återkommande kränkande trakasserier.

Anton Strömbäck

 

 

Jämställda löner och föräldraförsäkringen

Jämställdhet mellan män och kvinnor när det gäller löner och arbetstider är ett av Handels viktigaste mål. Men ser man till läget på vårt största avtalsområde – detaljhandeln – så framgår ett tydligt mönster. Mellan 18–20 år är löner och arbetstider relativt jämställda. Men sedan sker en successivt ökad ojämställdhet under de år som barnen föds. Från 30-årsåldern har män 10–15 kr mer i timlön och betydligt fler heltider än kvinnor. Det ger män i genomsnitt 5000 – 6000 kr mer i inkomst från 30-årsåldern – en ojämställdhet som sedan kvarstår resten av arbetslivet och ändå in i pensionen

En del kan Handels göra genom avtal och förhandlingar. Men för att verkligen komma åt denna orättvisa så krävs också politiska beslut – annars kommer de könscementerade strukturerna att bestå.

Innan jul presenterades slutbetänkandet från Utredningen om en modern föräldraförsäkring.  Syftet har varit att ”identifiera problem och föreslå åtgärder för att föräldraförsäkringen i högre grad än idag ska bidra till jämställdhet på arbetsmarknaden, ett jämställt föräldraskap och även fortsatt bidra till goda uppväxtvillkor för barn”.

Föräldraförsäkringen är av särskild vikt för Handels medlemmar och samhället i stort eftersom effekterna av att skaffa barn är väldigt olika mellan män och kvinnor. Om vi tittar närmare på inkomsten före och efter barns födelse ser vi en tydlig skillnad mellan könen. Vi kan se att inkomstutvecklingen försämras efter ett barns födelse för kvinnor men att den är oförändrad för män. [1]

Blogg föräldrarförsäkring

Källa: Socialdepartementet, 2016

Det är tydligt att inkomstgapet mellan män och kvinnor ökar efter barnets födelse. En viktig förklaring till detta är att skillnaderna i arbetstid mellan män och kvinnor ökar. Ökat deltidsarbete har både direkta och indirekta effekter på inkomsten. Med direkta effekter menas att lönen reduceras proportionerligt vid deltidsarbete och indirekta effekter menas att deltidsarbete kan leda till sämre löneutveckling. Det kommer i senare skede även att få stor effekt på pensionen.

Det blir uppenbart att en av de viktigaste frågorna för att rätta till ett ojämlikt arbetsliv är att kvinnor och män ska behandlas lika vid familjebildning. Av just den här anledningen har Handels kongress tagit ett beslut om att jobba för en helt individualiserad föräldraförsäkring.

Utredningen förslag var ett steg i rätt riktning då fem månader skulle vikas åt pappan, fem åt mamman och ytterligare fem månader skulle kunna fördelas som man vill. Tyvärr saknar förslaget stöd i riksdagen just nu eftersom alla borgerliga partier och Sverigedemokraterna har sagt nej.

Centerpartiets talesperson Solveig Zander går till och med så långt att hon kallar förslaget förskräckligt. Synen på föräldraförsäkringen och jämställdhet illustrerar en av de viktigaste och tydligaste skillnaderna mellan S, V och Mp jämfört med de borgerliga partierna.

Anton Strömbäck

[1] Figuren bygger på statistik från alla sysselsatta året innan det första barnet föds. Därefter har individens inkomst följts tre år innan och tio år efter barnets födelse.

Det behövs mer pengar in i pensionssystemet

Att dagens pensionssystem var ohållbart var ingen hemlighet. I Handels rapport ”Man får lära sig leva på det man har ” visades att en majoritet av de handelsanställda kvinnorna hamnade under fattigdomsgränsen. Och förutom att systemet skapade fattigpensionärer såg framtiden dyster ut med allt lägre pensioner. Om detta haveri har vi tidigare skrivit på Handelsbloggen här och här. Något var helt enkelt tvunget att göras.

Därför var det av stort intresse när den nya blocköverskridande (alla riksdagspartier förutom V och Sd) pensionsöverenskommelsen presenterades. Eftersom alla detaljer inte är klara är det svårt att utvärdera överenskommelsen men det går att göra några reflektioner. Det som mest debatterats i överenskommelsen har varit att pensionsåldern höjs successivt. En av anledningarna är att vi lever längre och längre. För varje ytterligare år pensionen måste delas med allt fler så minskar nivån på pensionerna. Det gör att varje år man kan arbeta extra eller avvakta med att ta ut pension är betydelsefullt för inkomsten. För vissa är det dock inget alternativ att arbeta längre då kroppen inte orkar längre. Det är därför välkommet att det föreslås att åldersgränserna i de övriga trygghetssystemen samtidigt höjs. Det skulle göra det möjligt för dem som idag inte orkar arbeta fram tills pensionering att vid sjuklighet kunna få sjukersättning fram till dess. Men man funderar dock som LO-utredaren Reneé Andersson skriver vad brasklappen om att reformen ska vara statsfinansiellt neutral innebär?

En förutsättning för att kunna arbeta längre är att det skapas förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Tyvärr saknas det i dagsläget. Inom Handeln innebär det utbredda deltidsarbetet i kombination med tidsbegränsade anställningar och perioder av arbetslöshet att pensionsutfallet blir lågt för Handels medlemmar.  Det krävs därför åtgärder för att heltid och tillsvidareanställningar ska bli en norm på arbetsmarknaden, att det finns en fungerande barnomsorg och äldreomsorg som gör att det finns möjligheter att arbeta ihop en bra pension.

I uppgörelsen står det också att det kritiserade premiepensionssystemet kommer att reformeras. Staten ska ta ett större ansvar för att det inte ska finnas oseriösa aktörer och antalet fonder kommer att minskas. Det är på tiden att man ser över systemet efter skandalerna med Allra och Falcon Funds. Hur många fonder det kommer att bli kvarstår att se. Om det blir för många kommer kritiken från bland annat ESO (Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi) om att det är omöjligt att göra ett informerat val kvarstå. Med tanke på nackdelarna kan det vara aktuellt att skrota hela systemet eller åtminstone begränsa antalet fonder till runt 5–10 stycken.

Frågan är dock om överenskommelsen räcker för att höja pensionerna så att tillräckligt många lyfts ur fattigdomen? Nja, förvisso kommer pensionerna öka och det är bra. Men det behövs fortfarande ett omfattande reformpaket för arbetsmarknaden med satsningar på trygga jobb, heltider, förbättrad arbetsmiljö, rehabilitering och företagshälsovård. Och inte minst behöver det komma mer pengar in i systemet genom en höjning av arbetsgivaravgiften.

Anton Strömbäck

Detaljhandelns VD-löner ökade med 15,5 procent

Inför avtalsrörelser brukar arbetsgivarsidans argument vara att lönsamheten är pressad, att lönerna inte kan öka särskilt mycket, samt att de lägsta lönerna måste bli lägre. Inför årets avtalsrörelse användes samma argument . Mot denna bakgrund sticker det naturligtvis i ögonen då toppchefernas löner drar iväg. Inte minst bland alla anställda som också får höra att det måste sparas på timmar, att arbetstider ska hyvlas och att bemanningen måste vara slimmad.

Branschtidningarna Icanyheter och Market har granskat VD-lönerna. I detaljhandeln steg de med hela 15,5 procent 2016. Under samma period ökade lönerna för de anställda med drygt 2 procent. Det så kallade ”märket” för avtalade löneökningar låg på 2,2 procent.

En reflektion efter denna milt sagt ojämlika löneutveckling är att det blir svårt att ta vissa argument på allvar. Ett sådant är argumentationen om handelns pressade lönsamhet och behoven av återhållsamma löner för att kunna få råd med investeringar. Vi vet idag av flera rapporter att lönsamheten inte varit pressad utan tvärtom historiskt hög. I rapporten ”Hur lönsam är handeln” visade vi exempelvis att lönsamheten var den högsta på många år . Och det verkar knappast saknas pengar över till höga löneökningar – åtminstone om man är i en hög position.

Även argumentet att de med lägst lön ska hållas tillbaka blir inte särskilt trovärdigt. Inte endast för att det vilar på en felaktig grund. Det finns nämligen inga belägg för att det skulle vara ett lönekostnadsproblem att anställa personer i utsatta grupper som unga eller nyanlända. I så fall skulle ju andelen unga ha ökat kraftigt när de subventionerades. Men resultatet blev faktiskt tvärtom att andelen unga i handeln minskade trots subventionen . Om man själv har miljonlöner och sedan ökar dessa med 15 procent är det svårt att tas på allvar om man förespråkar fryst lön för de med lägst löner.

De ökande klyftorna i samhället är ett av vår tids stora problem. Och när de som sitter i toppen ökar sina löner mer än alla andra, samtidigt som de argumenterar för återhållsamhet faller inte bara trovärdigheten. Klyftorna mellan topp-chefer och anställda gör att de förstnämnda förlorar förståelse för andras situation, och tappar kontakten med verkligheten. Det är i längden en fara för företagen. Men det är också en signal om att något i grunden är fel och att inkomstfördelning fortsatt kommer vara högt upp på agendan för såväl politiska som fackliga frågor.

Stefan Carlén

Unga drabbas hårt – otryggt arbetsliv ger sämre hälsa

Under förra och denna veckan granskas 2000 arbetsgivare av Arbetsmiljöverket, bland annat inom detaljhandeln. Syftet med granskningen är att sätta ungas arbetsmiljö i fokus, vilket är anledningen till att myndigheten väljer att besöka branscher där många unga får sitt första jobb. Inspektionerna är ett led i en större EU-gemensam kampanj för ett hållbart arbetsliv där man tittar på strategier för att förebygga ohälsa och tidigt utträde från arbetslivet.

Granskningen av unga arbetsplatser är välkommen. Studier visar nämligen att längre sjukskrivningar ökar bland unga och risken att drabbas av psykisk ohälsa ökar snabbare bland unga än bland övriga på arbetsmarknaden. Värst är det för de unga kvinnorna. Bland dessa ökar sjukskrivningarna mest och den allra vanligaste sjukskrivningsorsaken bland kvinnor är psykisk ohälsa.

I handeln jobbar över 80 000 personer i åldern 18-24 år, vilket är nära en femtedel av alla anställda inom branschen. Handels har i tidigare rapporter visat hur ohälsan, liksom på övriga arbetsmarknaden, ökat i handeln under de senaste åren. Framförallt ökar sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa bland kvinnor.

Bild1

Även om det finns många orsaker till den ökande ohälsan i samhället så visar forskning på ett tydligt samband mellan otrygga anställningsförhållanden och psykisk ohälsa. I handeln är tidsbegränsade anställningar och deltider vanliga, speciellt bland unga. Unga kvinnor har de allra otryggaste villkoren i branschen. Hela 85 % av handelsanställda kvinnor i åldern 18-24 år saknar en fast anställning på heltid (s.k. normanställning). Motsvarande siffra bland män i samma ålder är 60 %. Bland unga kvinnor som jobbar i butik är det bara 1 av 10 som är fast anställd på heltid.

Den osäkra tillvaro som många unga lever i på grund av de otrygga villkoren på arbetsmarknaden innebär en enorm stress. Stress över att inte få ihop tillräckligt med arbetstimmar, kunna flytta hemifrån, kunna ta lån, kunna planera sin fritid eller framtid. Stress över att behöva vänta på samtal från arbetsgivaren för att få hoppa in på jobb. Stress över vad som händer om inget samtal kommer, hur man ska klara en arbetslöshet utan rätt till varken a-kassa eller omställningsförsäkring.

För att bryta trenden med den ökande ohälsan bland unga krävs åtgärder på arbetsmarknaden. Förbättrade arbetsvillkor är en av de mest basala insatserna som behövs för att minska stress och sjukskrivningar bland unga. Att veta att man har ett jobb att gå till i morgon och att man kommer att kunna betala hyran nästa månad är grundförutsättningar inte bara för ett hållbart arbetsliv, utan även för ett hållbart liv.

Cecilia Berggren

Starka skäl för avdragsrätt på fackavgiften

Regeringen har meddelat att rätten att dra av fackföreningsavgiften på skatten ska återinföras från 1 juli 2018. Det är ett efterlängtat besked. Handels har drivit frågan länge. Det är rättvist då det ger löntagare liknande avdragsrätt som arbetsgivare har. Det stärker den svenska modellen. Och det innebär en inkomstförstärkning för handelsmedlemmar som tjänar över 20 000 kr på mellan 1 200 – 1 600 kr per år beroende på hur stor avgift man betalar.

Kritiken från borgerligt håll har dock inte låtit vänta på sig. Centerpartiets ekonomiske talesperson Emil Källström uttryckte sig så här: ”Det rimliga är att staten förhåller sig neutral till vilka val människor gör. Gärna en skattesänkning, som ett jobbskatteavdrag, men låt då folk bestämma själva om man vill använda de pengarna till att vara med i en fackförening eller inte

Att hänvisa till statens neutralitet i det här fallet är dock lite märkligt. Man skulle kunna argumentera på liknande sätt mot subventioneringen av exempelvis RUT-tjänster som mest gynnar höginkomsttagare, eller mot alla andra sätt att med skatter styra konsumtionen. Men det mest besynnerliga är att det främsta och bärande argumentet FÖR avdragsrätt för fackföreningsavgiften är just att staten ska vara neutral. Avdragsrätten infördes en gång i tiden för att staten inte ensidigt skulle gynna en part på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna har nämligen genom sina bolagsformer alltid rätt att dra av kostnader för medlemskap i arbetsgivarorganisationer. Avdragsrätt för fackföreningsavgift syftade till att motverka denna orättvisa.

Ett andra bärande argument för att införa avdragsrätten utöver rättvisan är att det också är ett sätt att stärka den svenska modellen. I den svenska modellen bestäms villkoren på arbetsmarknaden av parterna. Om denna modell ska hålla långsiktigt är det nödvändigt att löntagarna är organiserade. Medlemskap i en fackförening är en grundbult – inte bara för fackföreningsrörelsen – utan för hela modellen. Att stimulera detta med avdragsrätt är då inte bara rättvist utan också något som visar att man verkligen menar att man vill värna den svenska modellen.

Nu hotar dock de borgerliga och Sverigedemokraterna med att de kan rösta ned förslaget. Det är svårt att inte se detta som ytterligare en löntagarfientlig ståndpunkt. Den minnesgode kommer ihåg att när alliansen kom till makten 2006 var en av de första åtgärderna att avskaffa dåtidens avdragsrätt för fack- och a-kasseavgift, samtidigt som man kraftigt höjde kostnaden för att vara med i a-kassan. Det ledde då till en prisökning på fackligt medlemskap på nästan 150 procent för en handelsmedlem som tjänade 15 000 kr i månaden (motsvarar ca 20 000 kr i dagens löneläge). Man behöver inte vara nationalekonom för att förstå att en sådan prischock leder till minskad efterfrågan på fackligt medlemskap. Bara under det första året tappade LO-förbunden 130 000 medlemmar, TCO-förbunden 50 000 medlemmar och SACO-förbunden – som dessförinnan haft en obruten ökning – tappade 5 000 medlemmar.

I en tid när vi har behov av att stärka löntagarnas position på arbetsmarknaden så verkar alliansen ensidigt vilja försvaga den. Det ligger redan ett antal anti-fackliga och löntagarfientliga förslag på bordet från alliansen och Sverigedemokraterna: Sänkta löner, försämrad anställningstrygghet och fortsatt möjlighet för riskkapitalister att tjäna stora pengar i välfärden genom sämre arbetsvillkor. Kommer de nu också försöka stoppa en reform som återställer rättvisan mellan parterna och stärker den svenska modellen? Inför valet 2018 vet vi svaret.

Stefan Carlén

Stor skillnad i pension mellan generationerna

Under Almedalsveckan var frågan om pensioner uppe på agendan. Swedbank släppte förra veckan en rapport som visade på skillnaden i pensionsutfall mellan generationer. Enligt rapporten kommer det att vara stora skillnader mellan dem som går i pension i år och framtidens pensionärer. Dagens pensionärer får ungefär 50 procent av sin lön i allmän pension medan de som är 25 år idag kan förvänta sig runt 40 procent av sin lön i allmän pension. Om dagens respektive morgondagens pensionärer har tjänstepension får de ut 60 respektive 50 procent av sin lön i pension.

Swedbank beskriver i rapporten de livsval som påverkar pensionen. Enligt rapporten är storleken på lönen den faktor som har störst inverkan på pensionen.  Utöver det är det viktigt att börja jobba tidigt/ börja jobba så snart du kan efter studierna, arbeta heltid och skjuta på pensionsåldern något eller några år, välja en arbetsgivare som betalar in tjänstepension och komplettera med eget sparande. Swedbank rekommenderar även att man sätter av pensionspengar till den partner som tjänar mindre.

Det är viktigt att Swedbank lyfter frågan och betonar vad som påverkar ens framtida pension men för många på arbetsmarknaden är det inte ett val som individen kan styra över. Bland Handels medlemmar är deltiden en norm och långt ifrån alla kan jobba till pensionsåldern, än mindre skjuta upp den. Medelpensioneringsåldern inom LO-kollektivet är exempelvis 63,8 år.

Det utbredda deltidsarbetet i sektorn i kombination med tidsbegränsade anställningar och perioder av arbetslöshet gör att pensionsutfallet blir väldigt lågt för Handels medlemmar. Om tillsvidareanställning och heltid istället var en norm på arbetsmarknaden skulle situationen för pensionärer vara bättre.

Utöver det krävs även förändringar av arbetsmiljön så att Handels medlemmar orkar arbeta längre, och för dem som redan är utslitna kan en höjning av åldersgränsen för sjukersättning till 67 år vara ett alternativ, i kombination med att regelverket för vem som beviljas sjukersättning blir mer generöst eller åtminstone ta hänsyn till ålder. Det viktigaste för en individs pension är inte att hen arbetar till 67, utan att hen väntar med att ta ut pensionen till 67. Varje år en arbetare arbetar extra eller avvaktar med att ta ut pension är betydelsefullt för inkomsten.