Trygga jobb ger lyckad digitalisering

Vilken inverkan har digitaliseringen på framtidens jobb och sysselsättning i handeln? Det är en fråga som kan få olika svar beroende vem man frågar. I en studie från 2014 varnar Stefan Fölster för att 197 000 butiksäljarjobb – det största yrket – kan försvinna inom 20 år. Beräkningarna bygger på data från en känd studie av de två amerikanska ekonomerna Carl Benedict Frey och Michael Osborne där risken för automatisering i olika yrken uppskattas. För Handels skulle en sådan utveckling innebära att majoriteten av förbundets medlemmar skulle försvinna. Kan det verkligen stämma?

Nej, andra forskare tonar bestämt ned dessa alarmistiska tongångar. I en studie av ekonomer knutna till OECD kritiseras Frey och Osborne för att de inte skiljer mellan att vissa arbetsmoment inom jobb förändras och att hela yrket riskerar att försvinna. Dessutom menar de att just butiksäljarjobben inte alls har de karaktärsdrag som skulle göra dem utsatta för datorisering.

I Handels nya rapport om digitaliseringens inverkan får denna mer nedtonade bild av framtiden stöd. I rapporten tillfrågas de anställda om hur de upplevt digitaliseringen de senaste fem åren. Över hälften hävdar att det inte påverkat deras jobb över huvud taget. Av de som säger att det påverkats har hela 80 procent påtalat att det ändrat hur arbetsuppgifter utförs men inte att arbetsuppgiften i sig försvunnit. De som påtalar att automatiseringen lett till att jobb försvunnit är få och pekar på självskanning och automatisering på lagersidan. Och det finns också de som hävdar att digitaliseringen har lett till fler jobb inom exempelvis IT, leveranser, underhåll mm.

Att jobb försvinner när teknik utvecklas är inget nytt. I Handels rapport nämns hela yrken, som isarbetarna som försvann när kyldiskarna kom. Men också arbetsuppgifter som prismärkning som försvann när EAN-koden kom, eller kassaarbete som minskade när självskanning kom. Men det tillkommer också nya jobb. Mellan 2008 och 2016 – en tid med snabb digitalisering och kraftigt ökad e-handel – ökade antalet jobb i handeln med nästan 40 000 anställda.

Men kommer inte den internationella e-handeln att slå ut jobb i bred grad? Nej, inte enligt Handels rapport. Visserligen kommer internationaliseringen att öka men andelen gränsöverskridande e-handel som andel av total e-handel har bromsat in. Förvisso kommer den gränsöverskridande handeln att öka. Men här finns också en stor utmaning i att svenska e-handelsföretag ska kunna sälja utomlands.

I en rapport från Handelns ekonomiska råd – tre ekonomer som självständigt gör rapporter om handeln – påtalas att det också finns en del naturliga och rationellt ekonomiska skäl till att lagret behöver ligga närmare kunden, att många e-handlare behöver etablera fysiska butiker och kunderna i många fall vill se varor.

I Handels rapport görs en framtidsbedömning baserad på historiska data och framtida befolkningsutveckling. Mellan 2015 och 2030 beräknas handeln växa med hela 81 000 jobb. En viktig motor bakom detta är befolkningen som under perioden beräknas öka med 1,5 miljon individer.

Istället för att ha allt för mycket fokus på dystra men högst tveksamma framtidsscenarier är det bättre att fokusera på jobbens kvalitet. För att kunna få till stånd en lyckad utveckling behöver handelsbranschen satsa på kompetensutveckling så att de anställda kan anpassa sig till de nya digitala hjälpmedel som kommer. Inte minst måste man för att kunna konkurrera om personal satsa på bättre löner, arbetstider och arbetsvillkor för de anställda. Långsiktigt måste vi också ha ett trygghetssystem som gör att de anställda känner trygghet i omställningen. Här är valet i september avgörande för hur a-kassa, anställningstrygghet och hur välfärdstjänsterna utvecklas. Trygga jobb och tryggad tillgång till välfärd är nyckeln till en lyckad digitalisering.

Stefan Carlén

Skärp reglerna för användandet av bemanningsföretag

En ny rapport från Handels visar att användandet av bemanningsföretag är mycket vanligt på lager. Inhyrd personal används som en del i arbetsgivarnas strategi att precisionsbemanna för att slippa ha mer än precist nödvändigt antal personer anställda utifrån behov. På så sätt kan de snabbt öka och minska personalstyrkan när de önskar.

Lager är en av de branscher där bemanningsanställda är vanligast förekommande på arbetsmarknaden. Så många som 10 procent av alla som jobbar på lager är anställd av ett bemanningsföretag. Motsvarande siffra bland samtliga på arbetsmarknaden är endast 1,5 procent.

Bemanning

Inhyrd personal används dessutom i betydligt högre utsträckning än enbart för att täcka upp vid tillfälliga arbetstoppar. I en undersökning till lageranställda Handelsmedlemmar svarade 65 procent att inhyrd personal används på deras arbetsplatser, och hela 35 procent menade att de bemanningsanställda användes som en permanent del av verksamheten.

För den som är bemanningsanställd innebär det en situation där man aldrig vet hur länge man kommer att få vara kvar på en arbetsplats och där man ständigt behöver anpassa sig till nya arbetsplatser, arbetstider och kollegor. Många bemanningsanställda får jobberbjudanden med väldigt kort framförhållning, vilket gör det svårt att veta hur stor inkomsten kommer bli varje månad. Bemanningsanställda har också mindre tillgång till kompetensutveckling och lågt inflytande både på det egna arbetet och på arbetsplatsen. Detta är faktorer som gör att inhyrda känner lägre arbetstillfredsställelse än ordinarie personal. Dessutom får inhyrd personal oftast de mest enformiga och tunga arbetsuppgifterna på arbetsplatserna som kräver minst kvalifikationer och upplärning. Det gör att de är lätta för arbetsgivaren att byta ut, men det leder också till en ökad risk för arbetsplatsolyckor. Statistik visar att olyckor på arbetsplatsen är dubbelt så vanligt bland bemanningsanställda som bland direktanställd personal. Förutom bristen på variation i arbetet är en huvudanledning till olyckorna att bemanningsanställda ofta får bristfällig, om ens någon, introduktion och genomgång av säkerhetsrutiner.

Antalet bemanningsanställda fortsätter att öka på arbetsmarknaden. Överanvändandet av bemanningsföretag drabbar inte enbart det bemanningsanställda, utan även övrig personal, hela arbetsplatser och på sikt hela arbetsmarknaden. För den direktanställda personalen innebär det en osäkerhet om vem man kommer jobba med nästa vecka och att ständigt vara redo för att lära upp ny personal på sidan av de ordinarie arbetsuppgifterna. På arbetsplatser med många bemanningsanställda är det vanligt att det blir en segregering på arbetsplatserna. Ett A- och B-lag bildas där vissa har trygga anställningar med variation i arbetet medan andra har otrygga anställningar och med monotona arbetsuppgifter. Det utbredda användandet av bemanningsföretag innebär följaktligen en alltmer segregerad arbetsmarknad där en växande grupp individer har en svag anknytning till arbetsmarknaden samtidigt som de får de minst kvalificerade jobben, detaljstyrs i högre utsträckning och är utbytbara.

Det är inte rimligt att arbetsgivare ska kunna använda sig av bemanningsföretag för att täcka ett permanent arbetskraftsbehov. Därför måste reglerna i lagen om uthyrning av arbetstagare skärpas så att det tydliggörs att inhyrd personal endast kan användas vid tillfälliga arbetstoppar.

Cecilia Berggren