Amazon och kapitalismens brutala natur

När Handels hade sin eftervalskonferens för någon månad sedan berättade det amerikanska fackets ordförande Stuart Appelbaum om missförhållandena i USA. Bland annat om att Amazons lagerarbetare på Staten Island i New York har tvingats jobba tolvtimmarsskift, och att lokalerna saknade luftkonditionering, och fungerande sprinklersystem. Temperaturen var så hög och betinget så hårt att många blivit sjuka redan efter en kort tids arbete. Den höga temperaturen var avsedd för att robotar ska fungera bättre. Den var inte anpassad till människor.

Även i Europa drivs de anställda hårt, samtidigt som Amazon vägrar förhandlingar. I samband med Black Friday 2018 koordinerades omfattande strejker mot Amazons lager i Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien. Strejkerna handlade om omänskliga arbetsvillkor och arbetarna krävde att Amazon kom till förhandlingsbordet. Amazon vägrade och lät chefer och ej anslutna agera strejkbrytare.

Handeln är sedan länge den ledande branschen när det gäller att karaktärisera den nutida kapitalismens utveckling. Det beror bland annat på att de stora globala handelsföretagen har en sådan omfattande inverkan på hela ekonomin – både lokalt och globalt. Genom sin starka inköpsmakt får de inte bara ekonomisk makt utan också social och politisk. På så vis har skiftet från en producentledd till handelsledd kapitalism ändrat de sociala maktrelationerna.

De stora handelsföretagen kan pressa tillverkande industriföretag att sänka sina produktpriser och har därför stärkt tendenser till industriutslagning, outsourcing och off-shoring. Den stora inverkan som de har på lokala marknader har lett till att konkurrenter slås ut, och att löner och arbetsvillkor pressas genom en kraftig ökning av osäkra anställningar. Detta har inte endast påverkat handeln utan också övriga branscher.

Under lång tid brukade dessa effekter beskrivas som Walmart-effekter efter det globala handelsföretag som fortfarande är det största i världen räknat efter antal anställda. Men på senare år har utvecklingen lett till att ett nytt företag snabbt klättrat upp listan över världens största företag – Amazon.

Förutom att symbolisera e-handelns expansion är Amazon ett företag som uppvisar kraftiga monopoliseringstendenser. I USA står Amazon ensamt för nästan hälften av all e-handelsförsäljning. Genom sina olika koncept, bland annat Amazon Prime knyts kunder upp till plattformen där de får tillgång till ett enormt utbud av olika tjänster. Det handlar om fria frakter, obegränsad streamad musik, digitala böcker, förtur till reor, filmer och andra förmåner. Idag är hälften av USAs befolkning medlemmar i Amazon Prime. Detta ger också företaget möjlighet att genom sin plattform samla ” big data”, utveckla AI-baserade system som kan övervaka konsumenter och skräddarsy erbjudanden. ”Amazon vill inte bara dominera marknaden, de vill bli marknaden”, som Stacy Mitchell så klarsynt uttryckte det i The Nation.

Amazons växande politiska makt avspeglas i hur de låter olika regioner tävla mot varandra med subventioner för att de ska etablera sig. De låter därmed skattebetalare subventionera deras vinster. Men Amazon är också i likhet med Walmart ökända för sin anti-fackliga hållning. Blotta tanken på att acceptera grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet verkar främmande för Amazon. De har konsekvent motverkat de anställdas rättigheter att organisera sig, vägrat att förhandla med facket och de har satt i system att pressa personal till det yttersta.

Amazon exemplifierar handelns nya dominans i den globala kapitalismen, men dessvärre också ett dess brutala natur. Behovet av organisering och en stark fackföreningsrörelse, av såväl facklig som politisk kamp är lika stort nu – om inte större – än det varit historiskt.

Stefan Carlén

En riktigt god jul att vänta för handeln?

På söndag är det en vecka kvar till julafton, men för handlare brukar hela december vara rena julafton. December är månaden då försäljningen skjuter i höjden. För de anställda är julhandeln dock en tid präglad av stress och hög belastning. De möts av jäktade kunder med ohövligt beteende och repetitiv julmusik som aldrig tycks lämna hjärnan. Med den framväxande e-handeln kommer också överbelastning och hets i e-handelns lagerpaketering, samt långa köer vid butikernas paketutlämning. Detta är baksidan av den ständigt ökande julklappsförsäljningen, en baksida som vi inte får blunda för.

Julhandelns försäljningen tenderar att öka för varje år som går. Under 22 av de 25 senaste åren har julhandeln ökat jämfört med föregående år. Förra året var inget undantag. Den ökade visserligen inte så mycket som det prognostiserades, 1 % mot 3,5 % i prognosen, men det skedde en ökning av julhandeln som innebar ett nytt ”all time high”. Hur blir det då i år?

Ser vi till prognoser som gjorts blir december åter en månad som ger många klappar runt granen. Julhandeln förväntas öka med 3 %, vilket skulle innebära en försäljning på närmare 79 miljarder. Med andra ord ett nytt rekord. Jämförelsevis låg arbetslöshet, högkonjunktur och regeringens expansiva finanspolitik är några av de faktorer som får experter att tro på en ganska kraftigt ökad försäljning. Handelns goda utveckling kan med andra ord delvis tillskrivas regeringens politiska reformer som stimulerat ekonomin.

Ett frågetecken är dock hur ”Black Friday” kommer att påverka decembersiffrorna. Fler konsumenter verkar ha valt att handla sina julklappar redan i november för att kunna nyttja rean. Den explosionsartade utveckling som skett kan inte minst ses i försäljningsutvecklingen på nätet. 2015 låg Black-Friday-försäljningen på 2,3 miljarder, 2016 hade den ökat till 3,6 miljarder. I år har den överstigit 5 miljarder. Vi har med andra ord sett mer än en fördubbling av e-handelsförsäljning under Black Friday på två år. Utvecklingen kan också ses i en ökning på 85 % av antalet klick från Pricerunner och 50 % ökning av Postnords pakethantering under årets rea.

Den stora försäljningen under Black Friday till trots behöver handeln en bra decembermånad för att nå den förväntade årliga tillväxten 2017 på 2,5 % (nedjusterat från 3 % till 2,5 % i september). Detta gäller i synnerhet vissa former av handel. En sådan är köpcentrumhandeln som har haft ett år av stagnation. Det krävs en bra decembermånad för att lyfta försäljningen över den förväntade årstillväxten på 1 %, att jämföra med 5 % under föregående år. Vissa delbranscher är också mer beroende än andra av en bra årsavslutning för att putsa till siffrorna. Bland delbranscher har leksaker, hemelektronik och skor haft en negativ försäljningsutveckling under året. Kläder och sport/fritid hör också till branscher med en lite svagare försäljningsutveckling. Här hoppas handlarna på en riktigt god jul, ännu ett ”all time high”.

De som skapar detta mervärde är dock alla anställda i handeln. För detta förtjänar de mer än väl uppskattning av kunder, inte otrevligheter. Och för arbetsgivarna som tar anställdas stora insats för given i julruschen finns frågor om lönekompensation, heltider och tryggare villkor att tänka över när julefriden infinner sig.