Bedrägerier hotar e-handeln- så kan du som konsument skydda dig

Har du någon gång blivit lurad vid ett e-handelsköp eller varit rädd för att bli lurad om du genomför köpet? Många skulle tyvärr behöva svara ja på denna fråga. E-handeln ökar ständigt. Enligt den nyss publicerade e-handelsbarometern ökade e-handeln med 14 % bara under 2018 års första kvartal. Samtidigt ökar andelen av befolkningen som e-handlar frekvent. Med denna utveckling blir allt fler allt oftare exponerade för bedrägerier online, vilket är en form av ekobrott som ökar vid sidan om brotten mot välfärden som Handels analyserat.

 
Den utbreda oron för att bli lurad vid ett e-handelsköp syns tydligt i statistiken. Tryggheten har blivit en viktig faktor i valet av e-handlare. 82 % av konsumenter tycker idag att det är viktigt att e-handlare är trygghetscertifierade och för 75 % är det viktigt att man känner till e-handlaren man handlar hos. Vill man minimera risken för att bli bedragen kan det vara klokt att just hålla sig till handlare man känner till och handlare som har en erkänd trygghetscertifiering. Svensk Digital Handels ”Trygg E-handel” är en sådan. Logotypen för certifiering på en e-handelssite är dock inte alltid en garanti för att företaget är certifierat. För att vara helt säker på att handlaren är seriös bör äktheten undersökas genom att gå in på certifieringsaktörens hemsida.

 
Oron för att bli lurad online finns, men är den befogad? Statistiken visar att det tyvärr finns anledning att vara försiktig. Ett typiskt och enkelt brottsupplägg är att oseriösa företag missbrukar kortuppgifter eller identitetsuppgifter som ges i samband med ett inköp. Denna typ av brottslighet tillhör brottskod ”datorbedrägeri”. Uträkningar baserad på BRÅs statistik över anmälda brott visar en ökning av anmälda datorbedrägerier på närmare 300 % sedan 2010. En annan form av bedrägeri som har en koppling till handeln är beställningar som görs i någon annans namn och hämtas ut av bedragaren. Brottstypen återfinns under beteckningen ”bedrägeri med hjälp av internet”. Sedan 2010 har antalet anmälda brott inom detta område ökat med 55%.

 
Ett stort problem är att brottsupplägg för bedrägerier i digitala miljöer ständigt utvecklas och ändrar form. Förra veckan var jag talare på en ekobrottskonferens där en ny våg av bedrägerier av typen ”nätfiske” diskuterades. Den yttrar sig ofta genom mejl, sms, eller telefonsamtal där bedragaren uppger sig komma från en myndighet, en bank, ett kreditkortsföretag, ett fakturaföretag eller en handlare om ett ärende som innebär att man måste ange sina kortuppgifter eller sitt Bank-ID.

 
Mejladresser och länkar till hemsidor i samband med kontakten kan i dessa fall se trovärdiga ut. Det är därför viktigt att vidta försiktighetsåtgärder. Enkla tumregel när brottsligheten är kopplad till inköp är att noga håll koll på vad du har köpt genom att samla information om alla ordar på ett ställe. Minst lika viktigt är att ha koll på sina lösenord, på hur man exponerar sina ID-handlingar och att välja säkra betalningsvägar.
Vid minsta tveksamhet bör äktheten av ett mejl eller ett sms undersökas. Det kan kräva direktkontakt med den aktör som påstås vara avsändaren via organisationens officiella hemsida. Tänk också på att aldrig lämna kortuppgifter eller logga in på Bank-ID vid ett telefonsamtal. Inga seriösa aktörer inom näthandeln eller finanssektorn går tillväga på det sättet.

 
Som privatperson är det viktigt att hålla sig uppdaterad när det gäller nya former av bedrägerier och vidta de försiktighetsåtgärder man kan. Ett sätt är att ta reda på vad polisen har för tips. Men det behövs även en kraftsamling mellan branschorganisationer, myndigheter och företag för att minska bedragarnas möjlighet att ligga steget före. Bedrägerier ska inte få överskugga digitaliseringens positiva effekter eller leda till en generell misstänksamhet mot e-handel som drabbar seriösa företag.

Butiker och konsumenter överger kontanter- snart kan de vara helt borta

Nyligen presenterade forskningsresultat från KTH tyder på att Sverige kommer att kunna vara kontantlöst innan eller omkring 2030[1]. Att banker är en pådrivare och att framväxten av nya betalsätt underlättar utvecklingen har lyfts fram i tidigare studier[2]. Men nu visar de nya forskningsresultaten att också handelssektorn kan förväntas påskynda övergången till ett kontantlöst samhälle. Utifrån en omfattande undersökning av handlares attityd till kontanter konstateras det att 2/3 av handlarna förväntar sig sluta acceptera kontanter senast 2030. Detta gör att det kontantlösa samhället kan vara här snabbare än vad vi hittills anat, vilket är bra för anställda inom handeln.

För branschens anställda har kontantanvändningen flera negativa effekter som måste belysas. En sådan är rånrisken som delvis förorsakas av tillgången till pengar. Den utsatthet som risken innebär för anställda i butik uppmärksammades nyligen av Handels i en debattartikel[3]. De senaste dagarna har vi också kunnat läsa om ett rånfall i Västsverige som innebar pistolhot, misshandel av personal och slutade i en biljakt där en polis omkom[4]. Tyvärr är det grova tillvägagångsättet ingen engångsföreteelse utan en kuslig påminnelse om det oförutsägbara och ständiga hot som rånrisken innebär för många anställda inom handeln. Kontanter är inte hela problemet men de bidrar till utsattheten och traumatiserande händelser som Handels ser mycket allvarligt på.

Kontanterna ger också näringen till organiserad brottslighet, svart verksamhet och svarta löner. Med detta riskerar seriösa företag med kollektivavtal som håller sig inom lagens ramar drivas ut från handelsbranschen, vilket i slutändan drabbar handelsanställdas situation på arbetsmarknaden.

En övergång till ett kontantlöst samhälle leder till en sundare handelsbransch. Flera indikatorer pekar nu på en accelererande utveckling i den riktningen. Siffrorna över hur svenskars betalningsmönster och kontantanvändning tydliggör att utvecklingen redan har nått relativt långt. En undersökning har visat att cirka 80 % av befolkningen sällan eller aldrig använder kontanter[5] och endast 18,5 % av inköpen i de delar av handeln som traditionellt har betraktats som kontantintensiva sker kontant[6]. Svenskar är idag mest benägna i världen att betala med kort och mängden kontanter i samhället har minskat över tiden samtidigt som att allt fler alternativ till kontanter utvecklas[7].

Alla känner sig dock inte bekväma med tanken på ett samhälle utan kontanter[8]. Detta skapar behovet av den succesiva omställningsperiod som vi befinner oss i. Men att omställningen sker är nödvändigt. De positiva samhällsekonomiska effekterna är flertaliga och för dem som jobbar inom handeln innebär kontaktlöshet en bättre och tryggare arbetssituation.

[1] https://www.nyteknik.se/digitalisering/rapport-sverige-blir-kontantlost-fore-2030-6863984

[2] http://handelsradet.se/wp-content/uploads/2016/01/2013-Det-kontantlosa-samhallet-N-Arvidsson-INDEK-KTH-1.pdf

[3] https://www.sydsvenskan.se/2017-08-21/ingen-ska-behova-frukta-for-sitt-liv-och-sin-halsa-pa-jobbet

[4] http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/polis-dog-i-r%C3%A5narjakten-nu-%C3%A5talas-fyra-1.4562336

[5] https://www.dagenshandel.se/article/view/339642/atta_av_tio_ratar_kontanter

[6] https://www.svd.se/majoritet-av-handlarna-kommer-vagra-kontanter

[7] https://www.dagenshandel.se/article/view/339818/svenskar_gillar_kontantlost

[8] https://www.dagenshandel.se/article/view/340258/upprop_for_kontanter#

Personalliggare- ett sätt att komma åt svartarbetet

Svartarbete är ett problem inom handeln som det sällan talas om. Precis som i många andra branscher förekommer denna brottslighet i skymundan. Hur kommer vi då åt den svarta ekonomin? Frågan är högst relevant eftersom inkomster som undanhålls beskattning drabbar samhället hårt. Enligt tidigare beräkningar utgör svarta inkomster 3 % av BNP och uppgår till 149 miljarder kronor varje år[1]. Varje krona som undanhålls beskattning drabbar välfärden. Den som jobbar svart står dessutom skyddslös utan pensionsavsättningar.

Mot bakgrund av detta infördes 2007 en ny lag som ålade företag i vissa branscher att föra personalliggare, bland annat frisörbranschen[2]. Skatteverket har nu föreslagit att utvidga systemet till fler branscher, däribland övrig kropps- och skönhetsvård[3]. Då kropps- och skönhetsvård är en problembransch är det rimligt insatser riktas dit. Men är en utvidgning av systemet med personalliggare rätt väg att gå?

Kritik mot förslaget har kommit med motiveringen att det är ekonomiskt ineffektivt[4], men jag är av uppfattningen att en utvidgning bör ske av en rad olika skäl:

  1. Förslaget kan förväntas öka redovisningen av vita löner avsevärt. Summan beräknas uppgå till 443 miljoner per år i berörda branscher[5]. Initialt dras den ekonomiska effektiviteten visserligen ned av kontrollkostnader och omställningskostnader för företagen, men kostnaderna kan förväntas minska efterhand. Företagen torde dessutom ha goda möjligheter att minimera kostnaderna eftersom de har getts utrymme att utveckla sina egna metoder för genomförande.
  2. Utvärderingar har visat att införandet av personalliggare förefaller ha haft en positiv effekt på den vita löneredovisningen i branscher där den införts, däribland frisörbranschen. Utvärderingar har också visat att näringsidkarna själva har varit övervägande positiva till systemet, vilket borgar för att det kommer att finnas en vilja bland företag att efterfölja den nya regleringen[6].
  3. Införandet har ett starkt signalvärde och visar att problemen med den svarta ekonomin tas på allvar. Detta kan på sikt ha en effekt på den allmänna synen på svartarbete och indirekt bidra till positiva effekter bortom vad som räknats på.

En kritik mot förslaget om att utvidga systemet med personalliggare har varit att det finns brister i utvärderingen av vad det har haft för effekter. Den kritiken är till viss del befogad. För att kunna effektivisera systemet, finjustera regleringen och kunna överväga kompletterande åtgärder behövs uppdaterade utvärderingar. Revideringar av systemet kommer att behövas men det gör inte själva systemet med personalliggare som sådant mindre behövt. Idag är det system som står till buds och med en utvidgning kommer vi tydligt visa att vi inte accepterar fusk som går ut över vår välfärd.

[1] http://www.scb.se/statistik/_publikationer/NR9999_2010A01_BR_04_NRFT1002.pdf

[2] http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skatteforfarandelag-20111244_sfs-2011-1244

[3] https://www.skatteverket.se/download/18.5c281c7015abecc2e20145c6/1491312515454/PM+Personalliggare+i+fler+verksamheter.pdf

[4] https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/rattssakerhet-skatter/personalliggares-effekter-pa-lonerapporteringen-i-restaurang-och_677484.html

[5] https://www.skatteverket.se/download/18.5c281c7015abecc2e20145c6/1491312515454/PM+Personalliggare+i+fler+verksamheter.pdf

[6] https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/departementsserien/narvaroliggare-och-kontrollbesok-en-utvardering_GXB443

Ökande butikstölder- ett hot mot anställdas säkerhet och handlares verksamhet

Förekomsten av stölder och snatterier är ett utbrett problem inom handeln. Ny statistik över denna brottslighet visar på en dyster utveckling. Butiksbesökares stölder ökar kraftigt.

Stöld/snatteri har många negativa effekter. För anställda innebär stölderna otrygghet och en sämre arbetsmiljö. Handels rapport ”Stöld och snatteri” från 2016 visade att 76 % av butikspersonalen upplever obehag på grund av denna brottslighet. För handlarna innebär stölderna en betydande ekonomisk skada. Ur samhällsekonomisk synpunkt är konsekvensen minskade skatteintäkter.

Butiksbesökarnas stölder och snatteri är handelns mest utbredda problem med avseenden på olika form av stölder och svinn. Det sammanlagda värdet av dessa stölder uppgick 2013 till 4,4 miljarder, enligt en kartläggning gjord av HUI Research för Svensk Handel. Motsvarande siffra i 2015 års undersökning var 4,6 miljarder. Idag uppgår butiksbesökarnas stölder till 6 miljarder, enligt uppskattningar i en ny rapport. Detta innebär att stölderna kan antas ha ökat med 35 % sedan 2013. Utvecklingen går av allt att döma i fel riktning.

Problemet med stöld och snatteri har många dimensioner. En är det stora mörkertalet. En annan är att alltfler anmälningar läggs ned. 2013 lades 39 % av anmälningarna ned att jämföra med 54 % 2015. Oroande är också att en relativt stor andel av stölderna tycks ha kopplingar till organiserad brottslighet, vilket gör de anställda mer utsatta.

Förbättrad samordning mellan polis och myndigheter är som Handels visat en viktig komponent i att komma till rätta med brottsligheten. Det krävs också god samverkan mellan polis och handlare utifrån perspektivet av hur anställda och butiksägare upplever situationen. Företagare kan inte förväntas lösa hela problematiken själva genom investeringar i bevakning och säkerhet. Det finns dock som Handels rapport åskådliggjorde åtskilliga saker som butiker kan göra. Av yttersta vikt är att ge anställda utbildning och information, att lyssna på personalens berättelser och att se över bemanningen.

Åtgärder behövs här och nu. Butiken måste vara en trygg plats för de anställda och möjligheten att driva butik kan inte få urholkas av kriminella handlingar.