Ökad efterfrågan på ekologiska varor ställer nya krav på handeln

Handelns försäljning ökar för varje år som går. Med detta ökar också betydelsen av att handeln bidrar till att skapa ett mer hållbart samhälle. Här håller kartan på att ritas om. Hållbarhet är inte längre bara en moralisk skyldighet som företag har att förhålla sig till. Pendeln har svängt mot en utveckling som nu börjar bli konsumentdriven.

Den medvetna konsumenten som ställer krav på hållbarhet är här, vilket skapar helt nya förutsättningar för branschen. Vi har kunnat se det i kundens inställning till plastbärkassar. Vi kan nu också se det i kundens inställning till ekologiska varor. En färsk Sifo-undersökning visar att 85 % av konsumenter förväntar sig ökad försäljning av ekologiska varor och att närmare hälften av alla konsumenter efterfrågar mer svensk ekomat i butiken.

Ökad efterfrågan återspeglar sig i ökad försäljning. Marknaden för ekologiska varor har haft en explosionsartad utveckling de senaste åren. Förra året ökade försäljningen av ekologiska livsmedel med 18 %. Marknadsrummet har mer än fyrfaldigats sedan 2008 och uppgår idag till cirka 25 miljarder. Försäljningen förväntas öka med ytterligare 4 miljarder under innevarande år.

Idag handlar 8 av 10 konsumenter ekologiska varor och från statistiken kan vi se att allt fler handlar allt mer. Ändå hålls försäljningen tillbaka. Vad som är intressant är att det inte är efterfrågan som sviktar, utan utbudet. Det produceras helt enkelt inte tillräckligt mycket ekologiska varor. Det kan ligga nära till hands att tro att detta har med lönsamheten att göra. Så är dock inte fallet. Ekologisk produktion har i studier visat sig bidra till högre lönsamhet. Förklaringarna till det begränsade utbudet ligger i att många producenter inte har hunnit ställa om, vilket kan ta två år, och att producenter kan ha svårt att klara omställningskostnaden som sedan betalar sig i längden.

För att förändra detta dödläge behöver det arbetas på flera fronter. Butikerna behöver ställa krav på leverantörerna och marknadsföra det ekologiska sortimentet ytterligare för att skapa en efterfrågan som innebär ännu större incitament till att ställa om produktionen. Möjligheter att hitta modeller för företagen att hantera omställningskostnaden behöver också övervägas. Sist men inte minst behöver osanna föreställningar om ekologiska varor motarbetas för att möjliggöra en omställning på bred front. En vanlig myt om ekologiska varor är att det inte är värt att köpa dem på grund av hur och varifrån de fraktas. Nästan oavsett fraktsätt och härkomst är köpet av en ekologisk vara en vinst för miljön, ett steg mot ett mer hållbart samhälle och en del av omställningen till en mer hållbar handelssektor.

Ökad e-handel och förlorade butiksjobb?

Är butiksjobben på väg att försvinna på grund av att e-handeln ökar? Det kan vara lätt att tro det i en tid då det talas mycket om ökad e-handel. Men Handels rapport ”Tar e-handeln över” kunde visa att den fysiska handel haft en stark försäljningsutveckling trots ökad e-handel.  Utifrån rapportens analys kunde det konstateras att hela 74 % av handelns ökade försäljning de senaste åren kommit från fysisk butik och att försäljningsökningen är ansenlig. Detta har banat väg för en positiv utveckling av sysselsättning inom handeln. Analyser har visat att utvecklingen kan förväntas fortsätta i den riktningen.

Ökad försäljning lägger således grund för ökad sysselsättning. Hur ser det då ut just nu? Är den fysiska handelns försäljning på väg att svikta? Färska siffror från E-barometerns årsrapport ger svaret. Statistiken visar att fysisk försäljning inom detaljhandeln ökade med cirka 16 miljarder totalt under 2016. Samtidigt ökad e-handeln med 8 miljarder. Detta innebär att den fysiska handeln stod för 67 % av försäljningsökningen. E-handeln har stor utvecklingspotential, men som det ser ut just nu går alltså den fysiska handeln fortsatt starkt och står för en majoritet av handelns ökade försäljning.

Den positiva försäljningsutvecklingen får också företag att satsa på fysisk handel. En nyligen genomförd kartläggning visar att 2,6 miljoner kvadratmeter ny handelsyta planeras i köpcentrum och handelsområden de närmaste åren.  En effekt av ökad butiksyta kan vara att nya butiker tar marknadsandelar från befintliga. Men det är likväl så att om den fysiska butikens försäljning hade antagits svikta hade det inte gjorts satsningar på butiker i den här omfattningen. Satsningarna banar väg för en fortsatt stark butikshandel.

Även ny forskning pekar mot den butiken kommer att ha en stark ställning i framtidens handel både som försäljningskanal och som en del av företags multikanalstrategier.

Allt detta talar sammantaget för att vi ska vara försiktiga med att måla upp dystra profetior om den fysiska handelns död eller om en e-handel som innebär att jobben försvinner.

De framgångsrika företagen inom framtidens handel kommer sannolikt primärt vara företag som lyckas skapa synergieffekter genom att integrera fysisk handel med e-handel. Detta föder ett fortsatt behov av fysisk personal som källa till kunskap och trygghet för konsumenten.

Otrygghet och minskad makt över tiden hänger samman

Vilket inflytande eller makt har anställda över sin egen arbetstid? Och vilken makt har arbetsgivarna? Det är frågor som är viktiga. Inte bara för själva arbetslivet utan för hela livssituationen för miljoner anställda i Sverige. Tio fackliga förbundstidningar har gått samman och på ett förtjänstfullt sätt lyft upp dessa frågor om makt och inflytande för flera branscher . Här är några av de frågor som de lyfter.

Ska arbetsgivaren ha makt att när som helst förlägga arbetstid under året? Ska de från dag till dag erbjuda timmar till förstbjudande med sms? Ska de ha makt att när som helst kunna ”hyvla” och permanent minska anställdas arbetstider och inkomster? Ska de kunna lägga semesterperioder utanför sommarmånaderna?

Jag tror att de allra flesta i Sverige skulle svara nej på dessa frågor. Det strider mot våra grundläggande värderingar som inte bara har med arbetstiden att göra, utan också för rätten till ett anständigt liv utanför arbetet.

Låt oss titta närmare på detaljhandelsbranschen. Om vi grovt delar in arbetare i detaljhandeln efter deras anställningskontrakt i tre grupper så fördelas de enligt följande: De som har kontrakterad tid på 1-19 timmar per vecka utgör ca 25 procent. De som har en deltid som är över 20 timmar utgör ca 40 procent. Medan de heltidsanställda utgör 35 procent.

I en och samma bransch kan anställda i olika kategorier vara utsatta på flera sätt. Bland de som har en kontrakterad tid på 1-19 timmar per vecka finns gruppen av allmänt visstidsanställda. De har stor otrygghet då de har svårt att planera sina liv. De måste alltid vara tillgängliga och snabbt kunna svara på sms om jobberbjudanden för ytterligare timmar. Man måste alltid tacka ja, annars slutar arbetsgivaren kontakta. Otryggheten tär på hälsan och bland dessa visstidsanställda finns många oroande signaler om ökande psykosocial ohälsa .

I kategorin som har en deltid över 20 timmar är också jagandet av ytterligare arbetstid en del av livet. Med så låga deltidsmått blir löneinkomsterna sällan högre än 15 000 kr i månaden. Och det är svårt att få ihop pengar för det allra mest nödvändiga. Men det tär på såväl arbetslivets som det sociala livet att konkurrera om timmar. Deltidsanställningar är också mer slitande då det ofta är så att mer arbete kläms in på kortare tid och färre möjligheter till naturlig återhämtning finns. Det är ingen slump att deltidsarbetande kvinnor ligger i topp de det gäller långtidssjukskrivningar.

Men även för de 35 procent som har en heltidsanställning har otryggheten ökat. Genom hyvlingsdomen som gav arbetsgivarna ökad makt riskerar även de att få sin heltid hyvlad och därmed också sin löneinkomst. För de som drabbats av det är det ett hårt slag. Handels har också visat att arbetsplatser med många visstidsanställningar skapar en ökad press och fler sjukskrivningar för de som har en fast heltidsanställning . De förväntas hela tiden ta ansvar, lära upp de nya som kommer och utföra det arbete som annars inte skulle bli gjort. På så sätt drabbas även fast heltidsanställda av ökade förekomst av visstidsanställda på korta deltider. Allt hänger ihop.

Bakom denna utveckling med ökad otrygghet och minskad makt över arbetstiderna finns flera faktorer. Snart 30 år med hög arbetslöshet kombinerat med lagstiftning som försvagat arbetsrätten och försämrat tillgången till a-kassa har gett arbetsgivarna ökad makt på arbetsmarknaden. Omvänt skulle ett ökat inflytande för anställda över arbetstiderna, fler heltider och fasta anställningar öka tryggheten och minska ohälsan. Det skulle såväl individerna som samhället vinna på.

Stefan Carlén