Slimmade organisationer gör handeln mindre attraktiv att jobba i

Längre öppettider, fler deltidstjänster och mer ensamarbete. Det är sånt som gör att handeln kan bli mindre attraktiv som arbetsplats, konstaterar forskare som studerat detaljhandeln som arbetsplats.

Tidigare i år publicerade forskarna Rebecka Arman, Nanna Gillberg, Maria Norbäck, på Handelshögskolan i Göteborg, en studie om detaljhandeln som arbetsplats. Forskarna fann att utökade öppettider och omstrukturering under 2000-talet har lett till betydande förändringar och försämringar för personalen. Deltidstjänsterna har ökat, konkurrensen om timmar likaså, karriärmöjligheterna är sämre och det är mer ensamt att arbeta inom butik. Forskarna tror att det riskerar att leda till att handels attraktivitet som arbetsplats minskar.

Omstruktureringen inom branschen har ofta skett via så kallad hyvling. Efter en omorganisation erbjuds personalen nya tjänster, oftast med färre timmar än tidigare. Samtidigt har butikernas öppettider blivit längre. Men arbetsgivarna vill ha personal som kan jobba fler timmar vid behov och det har lett till att de som tidigare såg varandra som kollegor nu måste konkurrera med varandra om extra timmar. Det blir svårare att försörja sig och känna samhörighet med sina kollegor.

En annan effekt av en mer slimmad organisation är att man inte träffar sina kollegor så mycket. Det gör att det finns väldigt lite utrymme att diskutera viktiga frågor och ha en gemensam röst. Enligt Maria Norbäck påverkas hela arbetsplatsen av mer slimmade organisationer

Arbetslagen har blivit fragmentiserade eftersom de är så slimmade och då har chefen kommit att fungera som enda kommunikationscentralen och hen blir ju viktigare då. Inom organisationsteori brukar man prata om att det finns en kärngrupp med anställda och sådana som är mer med i periferin, men vår studie är ett exempel på att alla blir perifera förutom chefen då som utgör kärnan. Detta gör också det mycket svårare för personalen att rent konkret kunna prata om viktiga frågor och föra gemensam talan.

Konsekvenserna av långa öppettider och en ambition att sänka personalkostnaderna innebär att det blir färre som arbetar samtidigt. Personal kan arbeta många timmar utan att träffa varandra. Det gäller särskilt butiker som är större till ytan, vilket kan leda till känslor av ensamhet och isolation.

Enligt Maria Norbäck finns det stora risker med den är utvecklingen:

Det finns ju en stor risk för att handeln blir en mindre attraktiv arbetsplats då det finns små möjligheter till karriärutveckling om man inte vill bli chef. Deltidstjänster och flexibla timmar funkar bäst för den som inte har familj och inte behöver ha jobbet för sin heltidsförsörjning. Eftersom arbetet inte kan fungera under en persons alla livsfaser kan det bli stor rotation, särskilt på större arbetsplatser, vilket också är kostsamt. Kanske skulle handeln behöva tänka mer på hur man långsiktigt investerar i personal och även se om man kan konkurrera på andra sätt än med låga priser.

Handels har tidigare skrivit om konsekvenserna av ensamarbete, slimmade organisationer och det är bra att forskningen bekräftar våra resultat. I en tid när konkurrensen från e-handeln och digitalisering ökar är det dags att arbetsgivarna satsar mer på sin största konkurrensfördel nämligen arbetarna. Teknikutveckling och en ökad digitalisering gör att nya kunskaper och kompetenser efterfrågas. Det har gjort att det i likhet med på övriga arbetsmarknaden råder brist på kompetent arbetskraft i handeln. För att möta arbetsgivarnas behov av arbetskraft krävs därför en höjning av kompetensen i branschen.

Anton Strömbäck

Fyra myter om den fysiska handelns försäljning

Hur går det egentligen för den fysiska handelns försäljning? Nyligen publicerad statistik ger viktiga pusselbitar för att med belägg kunna besvara den frågan. Statistiken visar att den fysiska handeln på flera sätt står sig starkare än vad som ofta påstås. Nedan kommer fyra dystra påståenden jag ofta möter i branschen, som faktiskt motbevisas när statistiken analyseras.

”Fysisk handel har en minskad tillväxt”

Utifrån vetskapen om att e-handeln ökar antas ofta den fysiska handelns tillväxt i kronor minska för varje år som går. Statistiken visar dock att det antagandet saknar stöd.

Bild-blogg Fysisk handel1

Tillväxten det senaste året är lägre än rekordåren, men inte osedvanligt låg. Den är högre eller i paritet med årsnoteringen för hälften av åren under 2010-talet. Värt att notera är också att den fysiska handelns tillväxt faktiskt ökade kraftig under 2018. Tillväxten 2018 var närmare 60 procent högre än motsvarande 2017.

”E-handeln växer mer än fysiska handeln”

Ett vanligt påstående är att e-handeln har sprungit om fysisk handel i att generera ökad försäljning. Inte heller detta stämmer.

Bild- Blogg Fysisk handel2

Försäljningssiffror visar att utvecklingen har gått mot att e-handeln står för en allt större del av den ökade handeln. 2017 växte e-handeln för första gången mer än fysisk handel. Det låg då nära till hands att se det som ett bestående trendbrott. Men när vi summerar 2018 visar det sig att fysisk handel återigen växt mer än e-handeln. Närmare 12 miljarder i ökad försäljning för fysisk detaljhandel kan jämföras med 10 miljarder för svensk e-handel.

”Den fysiska sällanköpshandeln minskar”

Statistiken visar att sällanköpshandelns tillväxt minskar, men det sker alltjämt en tillväxt. Både under 2017 och 2018 skedde en försäljningsökning som sammanlagt uppgår till 1 miljard. Tillväxten är blygsam, men den är inte mycket lägre än tillväxten under perioden 2011-2012, efter vilken försäljningen sköt i höjden. Sammanlagt har fysisk sällanköpshandeln växt med cirka 20 procent under 2010-talet.

”Fysisk dagligvaruhandel hotas nu av ökad e-handel”

Faktiskt försäljningsutveckling ger inget som helst stöd för uppfattningen om att e-handeln med dagligvaror börjar bli ett allvarligt hot mot fysisk handel. Under 2018 ökade den fysiska dagligvaruhandeln med cirka 11 miljarder. Det är en ökning som bara överträffas av en årsnotering under 2010-talet. Försäljningsökningen 2018 var dessutom avsevärt större än 2017, vilket ytterligare motbevisar påståendet.

Den fysiska handeln står uppenbarligen inför stora framtidsutmaningar. Men med all fakta på bordet blir det tydligt att den i flera avseenden står sig starkare än vad det ofta antas inom branschen.

 

Satsa på handelns viktigaste resurs – de anställda

Handeln är liksom andra branscher föremål för ständig strukturomvandling. Mycket talar för att branschen har stor potential att växa framöver. Arbetsuppgifter kommer att förändras – inte försvinna. Den utveckling vi ser till följd av teknisk utveckling och digitalisering sätter allt mer fokus på de anställdas kompetenser. Branschens viktigaste resurs.

För fortsatt stark konkurrenskraft krävs, förutom goda arbetsvillkor, insatser för att öka lärandet i arbetslivet. Tillgången till kompetensutveckling är idag låg på arbetsplatser inom handeln. Det behövs också förbättringar när det kommer till de reguljära utbildningsvägarna.

Fack och arbetsgivare arbetar tillsammans intensivt för att förbättra de gymnasiala utbildningarna mot handeln. Fler behöver välja en utbildning riktad mot branschen och de olika utbildningsvägarna in behöver bli fler. Ökande kompetensbehov ställer krav på attraktiva och kvalitativa utbildningar som utgår från branschens behov av personal med rätt kompetens.

Förutom efterfrågan på nya kunskaper skruvas kraven också upp på kompetenser som länge varit viktiga för handeln. Här är mötet med kund centralt. Inte minst fysiska butiker måste i konkurrensen erbjuda hög nivå på områden som kundservice, tillgänglighet, produkt- och specialistkunskap, konsumentkunskap och hållbarhetsfrågor.

Det är därför glädjande att Skolverket nu föreslår regeringen att besluta om förändringar i gymnasieskolan för att bättre svara upp mot branschens skärpta kompetensbehov.

Yrkesprogrammet ”handels- och administrationsprogrammet” föreslås bli det mer sammanhållna ”försäljnings- och serviceprogrammet” med uppdaterade examensmål och kursplaner. Inriktningen administrativ service föreslås avvecklas och förutom sälj och service så blir det mer genomgripande fokus på digital handel och hållbar utveckling.

Skolverket föreslår också att valbara handelskurser ska finnas på de flesta andra yrkesprogram. Det är en åtgärd som är positiv för den specialisering handeln går igenom. Avslutningsvis föreslås en omfattande försöksverksamhet med handelsinriktning (med yrkeskurser) på det studieförberedande ekonomiprogrammet. Det är något som branschens parter ser positivt på.

Mot den bakgrunden är det mycket anmärkningsvärt att C, L, KD, M och SD, i riksdagen nyligen röstat igenom att regeringen bör utreda en tvåårig yrkesskola på gymnasiet. Som olika branschföreträdare påpekat är det en dålig idé som saknar förankring i behoven på arbetsmarknaden. Förslaget går också i en helt annan riktning än handelns parters pågående arbete för mer kvalificerade gymnasieutbildningar mot branschen.

Förslaget om en tvåårig yrkesskola saknar relevans för svensk arbetsmarknad. Dessutom riskerar elever att hamna i en situation där se ser sin utbildning som helt otillräcklig för de yrken de faktiskt valt att utbilda sig till. Lösningen på utmaningen att få fler elever att nå gymnasiebehörighet kan inte vara att sänka kunskapskraven.

Genom att satsa på handelns viktigaste resurs, personalen, ges förutsättningar för fortsatt stark konkurrenskraft i en föränderlig tid. Det arbetet förutsätter gymnasiala utbildningar som utgår från branschens kompetensbehov, inte politiska poänger.

Daniel Söderberg Talebi

Är bilden av USAs butiksdöd en myt?

”Det som händer i handeln i USA kommer att hända i Sverige några år senare.” Detta är en fras som alla som jobbar med att analysera handelsbranschens strukturomvandling känner till. Och den är oftast sann. Stora teknologiska och organisatoriska språng har kommit tidigare i USA, exempelvis självbetjäning, externhandel och stora köpcentrum.

Ett fenomen som det talats om en tid är den amerikanska butiksdöden. Bilden av hur ett stort antal butiker stänger, att varuhusen är i kris och att branschen håller på att stagnera har varit ett tema i affärstidningar i USA.

Men i en ny amerikansk studie från IHL, Debunking the Retail Apocalypse (Sanningen om detaljhandelns undergång), visas en helt motsatt bild av butiksdöden. När man räknar såväl butiker som läggs ned som butiker som öppnar så visar det sig att antalet fysiska butiker faktiskt ökar. Undersökningen är upplagd så att 1 804 kedjeföretag som har fler än 50 butiker har granskats. Det visar sig att drygt 10 000 butiker har lagts ned i dessa stora kedjeföretag under de första månaderna 2017. Men samtidigt har det öppnats drygt 14 000 butiker. Det innebär att det netto tillkommit 4 000 butiker.

I studien bryts det också ned på 10 delbranscher. Och det visar sig att i ingen av dessa delbranscher har antalet fysiska butiker minskat. I såväl dagligvaruhandel som i fackhandel finns en kraftig ökning, och inte ens de hotade varuhusen noterar någon minskning.

”Trots att rapportering om ”detaljhandeln apokalyps” fortsatt dominerar mediebilden av branschen så visar data och fakta en helt annan berättelse, om en bransch i förändring men som fortsatt växer, ” skriver Mark Matthews på NRF (USAs motsvarighet till Svensk Handel) med anledning av rapporten.

Studien ger lite perspektiv på hur vi kan se på handelns strukturomvandling i Sverige. Ett sådant är att nedläggningar av butiker sker i en strukturomvandling men att vi också ska bli bättre på att analysera nyöppnade butiker. Ett annat perspektiv är mer övergripande. Kan det vara så att handelns och e-handelns övergång till multikanaler och vidare till omnikanaler (snarare än butiksdöd) kan synas i statistiken? Det kanske är för tidigt att säga. Men rapporter från Handels utredningsgrupp har tidigare pekat på att en sådan utveckling med en parallell tillväxt av e-handel och fysiska butiker är en konkurrensfördel för handelsföretag.

Stefan Carlén

Tankar om handelns framtida bransch- och arbetsmarknad

Handelns ekonomiska råds rapport utgår från större teknologiska skiften i handeln för att sedan resonera om nutidens större skifte – digitalisering och e-handel. Vilka konsekvenser kommer det att ha för branschens framtid? Historiska skiften som uppkomsten av kedjeföretag, självbetjäningssystem, externhandel och liknande förändrade påtagligt branschen och arbetsmarknaden. Vad kan vi förvänta oss av framtiden?

Enligt ekonomiska rådets rapport utgör handeln drygt 10 procent av BNP och sysselsätter mer än en halv miljon människor. Utöver detta räknar man också med så kallade handelsnära tjänster – tjänster som finns endast för att de efterfrågas av handelsbranschen. Det kan handla om bevakning, städning, IT-tjänster, marknadsföring, konsultverksamhet, design mm. Med dessa så sysselsätter handeln direkt och indirekt – enligt rådet – runt en miljon anställda och står för hela 20 procent av BNP. Vad som händer i handeln är därför av yttersta vikt för svensk ekonomi och arbetsmarknad.

I rapporten pekar man på olika scenarier. Dessa ligger fram till 2025 i huvudsak i linje med det som Handels utredare Martin Rosenström analyserat om e-handelns tillväxt och andelen köp från utländska e-handlare. För sällanköpshandeln drar de dock trenden vidare till 2050. Man tillstår givetvis att det är svårt att veta men landar i ett huvudscenario på en andel e-handel 2050 i sällanköpshandeln på ca 60 procent.

De beskriver också en mer diversifierad och komplex branschstruktur med många segment och nischer. Den fysiska handeln kommer leva kvar vid sidan om e-handeln och polariseras i två ytterligheter – lyxhandel och lågprishandel. Behovet att få personlig service kommer att växa samtidigt som lågprisets gör-det-självlogik. På samma gång kommer vi få se en utveckling mot omni-kanalshandel – dvs integrerad e-handel och fysisk handel. Utöver detta ser man framväxten av ett så kallat re-techkluster (retail technology) där fler företagstjänster utvecklas.

Teknologiska skiften påverkar naturligtvis arbetsmarknaden. Detta område går dock inte rådet specifikt in på i denna rapport. För ett fackförbund som Handels är detta dock avgörande frågor. Till att börja med ser inte vi någon överhängande risk för minskat antal anställda. Den framtida branschen kommer behöva anställa i såväl e-handel som fysisk handel.

Frågan är då hur vi ska se på arbetets innehåll. Forskningen pekar på att kunniga, kompetenta och tillräckligt många anställda är en konkurrensfördel för den fysiska butiken och för omni-kanalshandeln. Handelsforskaren Malin Sundström skriver att, ”Framtidens handel kommer att kräva välutbildade medarbetare, vilket kommer att leda till en enorm kompetensförskjutning. Det skulle tyda på ökad status och bättre villkor för en majoritet av framtidens anställda. Samtidigt kan det i vissa nischer och segment finnas polariseringstendenser – att vissa delar inom lågpris kan få en press på löner och arbetsvillkor.

För ett fackförbund är det viktigt att kunna jobba med båda delarna samtidigt – med såväl kraven på högre kompetens som med ökad press i vissa segment. Man bör också då komma ihåg att även om teknologin påverkar så är så kallade institutionella förhållanden väl så viktiga. Här är kollektivavtal och lagstiftning avgörande. Lagstiftning om visstidsanställningar har lett till försämrade villkor och polarisering bland butiksanställda. På motsvarande sätt skulle en ökad trygghet i lagstiftningen och avtalen leda till bättre villkor. Framtidens arbetsmarknad är inte skriven än – det hänger som alltid på organisering, facklig styrka och politiska beslut. Och dessa kan vi påverka.

Stefan Carlén

Ökande butikstölder- ett hot mot anställdas säkerhet och handlares verksamhet

Förekomsten av stölder och snatterier är ett utbrett problem inom handeln. Ny statistik över denna brottslighet visar på en dyster utveckling. Butiksbesökares stölder ökar kraftigt.

Stöld/snatteri har många negativa effekter. För anställda innebär stölderna otrygghet och en sämre arbetsmiljö. Handels rapport ”Stöld och snatteri” från 2016 visade att 76 % av butikspersonalen upplever obehag på grund av denna brottslighet. För handlarna innebär stölderna en betydande ekonomisk skada. Ur samhällsekonomisk synpunkt är konsekvensen minskade skatteintäkter.

Butiksbesökarnas stölder och snatteri är handelns mest utbredda problem med avseenden på olika form av stölder och svinn. Det sammanlagda värdet av dessa stölder uppgick 2013 till 4,4 miljarder, enligt en kartläggning gjord av HUI Research för Svensk Handel. Motsvarande siffra i 2015 års undersökning var 4,6 miljarder. Idag uppgår butiksbesökarnas stölder till 6 miljarder, enligt uppskattningar i en ny rapport. Detta innebär att stölderna kan antas ha ökat med 35 % sedan 2013. Utvecklingen går av allt att döma i fel riktning.

Problemet med stöld och snatteri har många dimensioner. En är det stora mörkertalet. En annan är att alltfler anmälningar läggs ned. 2013 lades 39 % av anmälningarna ned att jämföra med 54 % 2015. Oroande är också att en relativt stor andel av stölderna tycks ha kopplingar till organiserad brottslighet, vilket gör de anställda mer utsatta.

Förbättrad samordning mellan polis och myndigheter är som Handels visat en viktig komponent i att komma till rätta med brottsligheten. Det krävs också god samverkan mellan polis och handlare utifrån perspektivet av hur anställda och butiksägare upplever situationen. Företagare kan inte förväntas lösa hela problematiken själva genom investeringar i bevakning och säkerhet. Det finns dock som Handels rapport åskådliggjorde åtskilliga saker som butiker kan göra. Av yttersta vikt är att ge anställda utbildning och information, att lyssna på personalens berättelser och att se över bemanningen.

Åtgärder behövs här och nu. Butiken måste vara en trygg plats för de anställda och möjligheten att driva butik kan inte få urholkas av kriminella handlingar.

Ökad e-handel och förlorade butiksjobb?

Är butiksjobben på väg att försvinna på grund av att e-handeln ökar? Det kan vara lätt att tro det i en tid då det talas mycket om ökad e-handel. Men Handels rapport ”Tar e-handeln över” kunde visa att den fysiska handel haft en stark försäljningsutveckling trots ökad e-handel.  Utifrån rapportens analys kunde det konstateras att hela 74 % av handelns ökade försäljning de senaste åren kommit från fysisk butik och att försäljningsökningen är ansenlig. Detta har banat väg för en positiv utveckling av sysselsättning inom handeln. Analyser har visat att utvecklingen kan förväntas fortsätta i den riktningen.

Ökad försäljning lägger således grund för ökad sysselsättning. Hur ser det då ut just nu? Är den fysiska handelns försäljning på väg att svikta? Färska siffror från E-barometerns årsrapport ger svaret. Statistiken visar att fysisk försäljning inom detaljhandeln ökade med cirka 16 miljarder totalt under 2016. Samtidigt ökad e-handeln med 8 miljarder. Detta innebär att den fysiska handeln stod för 67 % av försäljningsökningen. E-handeln har stor utvecklingspotential, men som det ser ut just nu går alltså den fysiska handeln fortsatt starkt och står för en majoritet av handelns ökade försäljning.

Den positiva försäljningsutvecklingen får också företag att satsa på fysisk handel. En nyligen genomförd kartläggning visar att 2,6 miljoner kvadratmeter ny handelsyta planeras i köpcentrum och handelsområden de närmaste åren.  En effekt av ökad butiksyta kan vara att nya butiker tar marknadsandelar från befintliga. Men det är likväl så att om den fysiska butikens försäljning hade antagits svikta hade det inte gjorts satsningar på butiker i den här omfattningen. Satsningarna banar väg för en fortsatt stark butikshandel.

Även ny forskning pekar mot den butiken kommer att ha en stark ställning i framtidens handel både som försäljningskanal och som en del av företags multikanalstrategier.

Allt detta talar sammantaget för att vi ska vara försiktiga med att måla upp dystra profetior om den fysiska handelns död eller om en e-handel som innebär att jobben försvinner.

De framgångsrika företagen inom framtidens handel kommer sannolikt primärt vara företag som lyckas skapa synergieffekter genom att integrera fysisk handel med e-handel. Detta föder ett fortsatt behov av fysisk personal som källa till kunskap och trygghet för konsumenten.