Kärlek med schysta villkor

Den fjortonde februari är här igen och manar oss att dra på spenderbyxorna. Annonser i både butik och reklamblad vill få oss att konsumera röda rosor, rosa gelégodisar och hjärtformade praliner. Och många av oss gör precis just det. Förra året såldes enligt Svensk Handel 118 procent mer chokladpraliner och 55 procent mer växter under alla hjärtans dag-veckan jämfört med en genomsnittlig vecka.

Detta, tillsammans med försäljning av alla hjärtans dag-presenter, gör att veckan kring den fjortonde februari kvalar in som den åttonde viktigaste högtiden för handeln. Fyra av tio svenskar planerar att på något sätt uppmärksamma alla hjärtans dag, och den genomsnittliga firaren lägger cirka 500 kronor på dagen. Detta under en månad som i övrigt står för årets svagaste försäljningssiffror. Så högtiden är med andra ord inte bara ett tillfälle att visa omtanke om våra nära och kära, utan också om detaljhandelföretagens resultat.

Men hur är det då med de som jobbar i handeln? Vilken kärlek och omtanke visas för de som snittar rosor, staplar chokladkartonger och blåser upp hjärtformade ballonger till butikerna? Hur ser deras arbetssituation ut?

Handels har gjort en specialbeställning av statistik utifrån Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökning och den hjälper oss att kasta lite ljus över frågan.

Faktum är att hela 71 % av de anställda inom handeln uppger att de varje vecka får uppskattning för sitt arbete från arbetskollegor eller kunder. Andelen som får uppskattning av sin chef är dock lägre – 41 %. Båda siffrorna ligger marginellt över snittet för hela arbetsmarknaden.

Att verbalt få uppskattning för det jobb man gör är viktigt. Och förhoppningsvis inspirerar Alla hjärtans dag till ännu mer av den varan. Men de uppskattande orden verkar tyvärr inte alltid följas av handling. I alla fall inte i termer av goda och trygga arbetsvillkor.

Handels kartläggning av anställningsformer och arbetstider inom handeln visar att i genomsnitt 28 % av arbetarna i detaljhandeln hade en tidsbegränsad anställning och 69 % hade en anställning på deltid förra året. Otryggheten är också, föga förvånande, större bland kvinnor och unga. Och denna otrygghet riskerar att ge upphov till ett annat ord på o – ohälsa. Stress orsakad av osäkerhet kring hur stor inkomsten blir i slutet av månaden, krav på att ständigt vara nåbar och allmän otrygghet kring sin arbetssituation vet vi kan ge upphov till både sömnproblem och psykisk ohälsa.

Och om vi återvänder till siffrorna från Arbetsmiljöverket så visar de att 68 % – mer än två tredjedelar – av alla arbetare inom detalj- och partihandeln uppger att de är uttröttade i kroppen varje vecka. Knappast optimala förutsättningar för romantik när man kommer hem.

Så utöver uppskattande ord önskar Handels följande som alla hjärtans dag-present till alla som jobbar inom handeln:

  • Tryggare anställningar.
  • Öka bemanningen på arbetsplatserna.
  • Mer inflytande över arbetet.

Ola Palmgren

Allvarliga brister i handelsarbetares makt och inflytande

Möjligheten att ha inflytande över sitt arbete är mycket ojämnt fördelat på den svenska arbetsmarknaden. Nästan två tredjedelar, 62 procent, av de anställda inom detalj- och partihandeln svarar att de för det mesta inte eller aldrig kan bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras. Närmare hälften av arbetarna är också uteslutna från inflytande över uppläggningen av arbetet. Bland tjänstemännen är över 80 procent med och bestämmer om uppläggningen av arbetet. Det framgår av Handels specialbeställda statistik utifrån Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökning, som görs vartannat år.

diagram blogg jan 2019

Skillnaderna är lika stora mellan heltids- och deltidsanställda. 22 procent av de heltidsanställda och 52 procent av de deltidsanställda är för det mesta inte eller aldrig med och beslutar om uppläggningen av arbetet. Eftersom deltidsanställningar är mycket vanliga för arbetare inom detaljhandeln, så innebär det att en stor del av arbetskraften i svenska butiker har mycket litet inflytande över arbetets upplägg och utförande. Inom kort kommer Handels att publicera ett faktablad med fler aspekter av handelns arbetsmiljö, som då hittas här.

Bortom diagrammen finns de enskilda människorna som blir styrda och övervakade varje minut. Sådana röster återges av Jenny Wrangborg i kapitlet ”Storebror är här” i antologin Lösa förbindelser. Om kampen för fasta förhållanden i handeln (2017). Andreas arbetar på lager med ett så kallat ”pick by voice”-system, där en röst i hörlurarna talar om exakt vart personen ska gå, vad som ska plockas och var det ska lämnas. ”Från instämpling då vi tar på oss lurarna och ordrarna börjar läsas upp, tills vi kan ta av oss lurarna och stämpla ut igen, så är vi bara här för att arbeta. Inga sekunder att förlora. Det är väl så arbetsgivarna tänker, att vi inte är på jobbet för att vara sociala och småsnacka.”

Det är en tayloristisk arbetsorganisation där de anställdas engagemang och möjlighet till att ta aktiv del i hela arbetsprocessen säljs ut för att vinna minuter – trots att större medbestämmande även tycks vara mer ekonomiskt lönsamt.

Demokrati är möjligheten till makt över sin situation – över sitt samhälle, sina möjligheter, sitt liv. Arbetarrörelsens idé är att det ska gälla också i arbetslivet. Arbetsgivaren har rätten att leda och fördela arbetet, men om det inte görs tillsammans med de anställda skapas passivitet, stress och dåliga arbeten. Det är dessutom ett stort slöseri med resurser, eftersom de anställda är de som upprätthåller verksamheten, träffar kunderna och under varje timme av arbetsdagen utför de sysslor som skapar värde. Därför behövs de anställdas kunskap och erfarenhet också i planeringen av arbetet.

100 år sedan kvinnlig rösträtt – då avskaffar högern Jämställdhetsmyndigheten

Måndagen den 17 december var en extrainsatt allmän flaggdag i Sverige – det var nämligen exakt 100 år sedan det första avgörande beslutet om att införa allmän och lika rösträtt röstades igenom i riksdagen. Det blev emellertid en flagga som slokade betänkligt, inte bara för att den jämställdhet som rösträttskämparna hoppades på ännu brister, utan också för att högermajoriteten i riksdagen bara några dagar tidigare röstade igenom en budget där den nystartade Jämställdhetsmyndigheten läggs ner.

Jämställdhetsmyndigheten skapades för att samordna och stärka arbetet för den svenska jämställdhetspolitikens grundläggande mål: att män och kvinnor ska ha samma möjligheter till makt över sina egna liv och över samhällets utveckling. Inom handeln är ojämställda villkor mellan män och kvinnor en ständigt aktuell fråga. Handels har skrivit mycket om hur kvinnor har lägre löner och arbetar mer ofrivillig deltid än män, vilket ger sämre möjligheter till makt över sitt eget liv. Kvinnor arbetar i sämre arbetsmiljö än män och när arbetslivet är slut blir kvinnors pensioner lägre.

Sexuella trakasserier är vanliga inom handeln och ett allvarligt hot mot kvinnors möjligheter att forma sina liv. Att behöva vara rädd för, förhålla sig och anpassa sig till trakasserande kunder, kollegor eller chefer inskränker rörelse- och handlingsfrihet och förminskar människor. Sexuella trakasserier är ett stort arbetsmiljöproblem inom handeln som särskilt drabbar unga kvinnor med osäkra anställningar. Att samla kunskap om problemen och att föreslå och utvärdera åtgärder hör till Jämställdhetsmyndighetens huvuduppdrag, men när högern nu får sin vilja igenom ska denna nybildade struktur slås i spillror.

Mönstret känns tyvärr igen. År 2007 lade den borgerliga regeringen ner Arbetslivsinstitutet, en forskningsmiljö som gav ovärderlig kunskap om arbetsmiljö. Avsaknaden av denna institution märks fortfarande av för alla som intresserar sig för arbetsmiljöfrågor. Nu ska forskning om jämställdhet drabbas av samma ideologiskt motiverade förstörelse.

Varje steg på vägen mot jämställdhet hotar makt och privilegier och kommer därför att bli ifrågasatt. Det fick rösträttskämparna känna av innan de för 100 år sedan lyckades med det som idag uppfattas som en självklarhet. Jämställdhetsmyndighetens öppnande föregicks också av en lång kamp – och det är tydligt att den aldrig kan tillåtas att vila.

Dags att flagga på halv stång för den slaktade Jämställdhetsmyndigheten? Nej, vi struntar i flaggan och fortsätter kampen för jämställdhet: i politiken och på varje arbetsplats.

Hur påverkar arbetsmiljön ohälsa och sjukskrivning?

Sjukskrivningar är ett omdebatterat problem, men fortfarande saknas kunskap om många av de mekanismer som styr ohälsa och sjukskrivningar. Höga sjukskrivningstal är ofta en indikator på arbetsmiljöproblem, men faktum är att även låga sjukskrivningstal kan dölja underliggande problem.

Försäkringskassan visar i en ny rapport att yrken med hög andel osäkert anställda har lägre sjukskrivningstal än förväntat, vilket inte antas bero på bättre hälsa. I rapporten förklaras det istället med osäkert anställdas svagare ställning på arbetsmarknaden och sämre ekonomiska förutsättningar. Avsaknaden av social och ekonomisk trygghet vid sjukskrivning visas också förklara lägre sjukskrivningstal för osäkert anställda i en omfattande kanadensisk studie. Andra studier visar hur upplevd ohälsa har ett starkt samband med osäkerhet på arbetsmarknaden.

Ungas sjukskrivningsmönster ser delvis annorlunda ut än äldres. Afa försäkringar har studerat längre sjukskrivningsfall och arbetsplatsolyckor för personer under 30 år. Unga är mindre sjukskrivna än äldre på grund av generellt bättre hälsa, men två resultat sticker ut som särskilt allvarliga för de unga. Unga kvinnor har en mycket hög förekomst av långa sjukskrivningar på grund av psykiska diagnoser, och unga av båda könen är påtagligt mer utsatta för rån varav de flesta sker inom handeln.

Utifrån dessa rapporter förefaller tre aspekter vara särskilt viktiga för att förstå sjukskrivningar och ohälsa bland handelns anställda:

Ensamarbete. Hur utbrett ensamarbetet är finns det ingen statistik över. I Arbetsmiljöundersökningarna ställs frågan ”Arbetar du ensam och riskerar att utsättas för hot och våld?”. Inom handeln föreligger så gott som alltid risken för hot och våld, men frågan missar att fånga det ensamarbete som inte upplevs som riskfyllt. 2017 svarade 15 procent av handelns anställda att de arbetade ensamma med risk för hot och våld varje vecka, och det var mer utbrett bland de unga. Ensamarbete är starkt förknippat med risken för rån, hot och våld, men också för trakasserier, fysiska faror, psykosociala problem och svårigheter att utvecklas i arbetet. Hur påverkas unga av att börja sitt arbetsliv med att arbeta utan kollegor en stor del av tiden?

Ohälsa, sjukskrivning och anställningsform. Enligt Arbetsmiljöundersökningen är riskfaktorer som stress och för hög arbetsbelastning vanligare bland fast anställda, medan ekonomisk oro och ofritt arbete är vanligare bland tidsbegränsat anställda. Men i vilken utsträckning hänger den höga arbetsbelastningen för fast anställda samman med det ökande antalet tidsbegränsat anställda? Det behövs fler fallstudier som studerar sambandet på arbetsplatsnivå.

Arbetsmiljörisker för olika grupper. Även här behövs fler studier som undersöker sambanden på arbetsplatsnivå, såsom en dansk studie som undersöker riskbeteende bland unga i handeln, vilken visar att det viktigaste för att förklara vilka risker unga tar på arbetsplatsen inte är deras ålder, utan deras anställningsform, förankring på arbetsmarknaden och möjlighet att få andra jobb. I Arbetsmiljöundersökningen 2017 visades att en tredjedel av de unga på arbetsmarknaden upplever att kraven på dem är högre än deras kunskaper och färdigheter. Är det i själva verket så att ungas risker i viss mån är ett resultat av att de i allt högre utsträckning lämnas ensamma med arbetsuppgifter de inte i tillräcklig grad fått vägledning i att utföra?

Det finns ett behov av fler studier som klarlägger sambanden mellan ohälsa och sjukskrivningar och arbetsmiljö, anställningsform och arbetsmarknadens förändring.

Otrygga anställningar ökar risken för sexuella trakasserier

Handelsanställdas förbund har under lång tid visat på problemen med otrygga anställningar inom en rad områden, allt medan de mest otrygga formerna av anställningskontrakt har fortsatt att öka för handelns anställda. När Arbetsmiljöverket nu presenterar sin senaste arbetsmiljöundersökning för år 2017 framträder ytterligare ett område där otryggt anställda är mer utsatta, nämligen sexuella trakasserier. LO har tidigare visat i en rapport att anställningsformen har betydelse för i vilken utsträckning anställda utsätts för sexuella trakasserier, och i nedanstående diagram syns omfattningen av sexuella trakasserier på hela arbetsmarknaden uppdelat på anställningsform.

Diagram blogg okt 2018

Att vara ung kvinna och arbeta inom detaljhandeln innebär att löpa stor risk att bli utsatt för sexuella trakasserier, särskilt av kunder. Bland kvinnor under 30 år på hela arbetsmarknaden har tre av tio blivit utsatta minst en gång de senaste 12 månaderna, och bland butikssäljare inom detaljhandeln i alla åldrar har så många som en femtedel blivit utsatta för sexuella trakasserier av andra än chefer eller arbetskamrater 2017. Men det går att minska utsattheten, även för dem som har mycket kundkontakt i jobbet. Med trygga anställningar ökar möjligheten för de anställda att säga ifrån och lyfta problem på sin arbetsplats. Ingen arbetsgivare vill ha sexuella trakasserier på arbetsplatsen och därför bör systematiskt användande av tidsbegränsade anställningar minska, mot bakgrund av vad Arbetsmiljöverkets undersökning visar.

Risken för utsatthet ökar också med ensamarbete. Att stå som ensam anställd i en butik hela eller delar av dagen ökar både risken för trakasserier och känslan av otrygghet, och även ensamarbetet är mer utbrett bland tidsbegränsat anställda. Möjligheten till kontroll över det egna arbetet är ytterligare en aspekt där det finns tydliga skillnader mellan fast och tidsbegränsat anställda. Hälften av de tidsbegränsat anställda svarar att de för det mesta inte eller aldrig deltar i besluten om uppläggningen av det egna arbetet, medan en fjärdedel av de fast anställda svarar samma sak. Att ha kontroll i sitt arbete och att kunna påverka hur det ska utföras är viktiga hälsofaktorer, och det är först när de anställda har inflytande över sin situation som åtgärder emot till exempel sexuella trakasserier kan få effekt. Otrygga anställningar skapar tysta arbetsplatser, och statistiken från Arbetsmiljöundersökningen visar också att bland de tidsbegränsat anställda är det fler som svarar att de alltid eller för det mesta har svårt att framföra kritiska synpunkter på arbetsförhållanden. Även internationell forskning om sexuella trakasserier inom handeln visar på den omfattande utbredningen liksom hur möjligheten att reagera och säga ifrån för den som blir utsatt är beroende av trygghet på arbetsplatsen.

Kombinationen av att många av de anställda i handeln är unga kvinnor och den utbredda användningen av tidsbegränsade anställningar gör att alltför många anställda utsätts för sexuella trakasserier. Trygga anställningar och mer kontroll över arbetets utförande är åtgärder som inte bara gynnar arbetssituationen i stort utan som också kan motverka sexuella trakasserier.

Stressen kostar mer än vi tror

Förra veckan släpptes första delbetänkande för utredningen ”Utredningen för hållbart arbetsliv över tid”.  Ett av uppdragen har varit att kartlägga kostnaden för stressrelaterad sjukfrånvaro. Kostnaderna är höga såväl för individen som ur ett arbetsgivar- och samhällsekonomiskt perspektiv. Enligt utredarna står bara de offentliga kostnaderna för 8–9 miljarder årligen men om hänsyn tas till produktionsbortfall och kostnaden för individen blir de ännu högre.  OECD uppskattade 2013 att den psykiska ohälsan kostar Sverige över 70 miljarder årligen genom utgifter för vård och omsorg och förlorad produktivitet. Sedan dess har kostnaderna dessutom bara ökat.

Det finns tydligt stöd i forskning om hur stressrelaterad sjukfrånvaro kan förebyggas och vilka riskfaktorer som finns i arbetslivet. Arbetsplatser med höga krav i kombination med svag kontroll, bristande ledarskap och dåligt stöd är farliga. Kvinnodominerade arbetsplatser har fler riskfaktorer och det gör att kvinnor drabbas i större utsträckning av stressrelaterad sjukfrånvaro än män. Enligt en studie från AFA försäkringar ökar risken att drabbas av psykisk ohälsa snabbare bland unga än bland övriga på arbetsmarknaden. Eftersom Handels är ett ungt kvinnodominerat förbund har det länge varit en prioriterad fråga för oss och Handels har tidigare skrivit om just sambandet mellan psykisk ohälsa och arbetsmiljö i rapporterna ”Utarbetad eller utbytbar”, ”Otryghet och Flexibilitet” och ”Hur mår handeln?”. Såväl Handels rapporter som forskning visar på ett tydligt samband mellan otrygga anställningsförhållanden och psykisk ohälsa. Arbetsplatser med hög grad av tillfällig bemanning har större problem med stress, brist på bemanning och tilltro till arbetsledning.

I handeln är tidsbegränsade anställningar och deltider vanliga, speciellt bland unga och i ännu högre utsträckning unga kvinnor. Den osäkra tillvaro som många unga lever i på grund av de otrygga villkoren på arbetsmarknaden innebär en enorm stress. Stress över att inte få ihop tillräckligt med arbetstimmar, kunna flytta hemifrån, kunna ta lån, kunna planera sin fritid eller framtid. Stress över att behöva vänta på samtal från arbetsgivaren för att få hoppa in på jobb. Stress över vad som händer om inget samtal kommer, hur man ska klara en arbetslöshet utan rätt till varken a-kassa eller omställningsförsäkring.

För att bryta trenden med den ökande ohälsan bland unga krävs åtgärder på arbetsmarknaden. Förbättrade arbetsvillkor är en av de mest basala insatserna som behövs för att minska stress och sjukskrivningar bland unga. Att veta att man har ett jobb att gå till i morgon och att man kommer att kunna betala hyran nästa månad är grundförutsättningar inte bara för ett hållbart arbetsliv, utan även för ett hållbart liv.

Anton Strömbäck

Jobba med jobbiga kunder

Förra veckan kom personerna bakom uppropet #obekväm arbetstid# på besök till Handels, för att berätta om sina erfarenheter och förslag till förändringar.  De beskrev en vardag som inte bara präglas av otrygga anställningar utan också en enorm utsatthet i sitt jobb där det inte är ovanligt att de får hantera hot eller sexuella trakasserier från kunder.

“Jag har ofrivilligt sett tre manliga kön under mina 10 år i butik. Blottare som låtsats vara kunder för att sedan stolt stå där och visa upp sitt kön.”

“En av mina gamla chefer sa till mig ”Tur att du inte har kort kjol på dig idag, Jag är så jävla kåt att jag blivit tvungen att knulla dig.”

“Jag har, som många andra, fått lära mig att ett leende och en trevlig attityd är det bästa medlet för att sälja. Men aldrig i min karriär, trots många vädjanden, har jag fått vägledning i hur jag ska avleda dessa män som fått mig att utstå så många timmar av ångest. “

Berättelserna stämmer överens med tidigare studier. Enligt en undersökning som gjorts av forskare i Borås och Karlstad 2016 hade 30 procent av de butiksanställda blivit hotade av en kund under de senaste 6 månaderna. Nästan lika många kvinnliga anställda svarade att de blivit sexuellt trakasserade. Bland manliga anställda var siffran 12 procent. Studien visade också att 88 procent svarat att kunder betett sig kränkande på något annat sätt, till exempel himlat med ögonen, suckat, stirrat argt eller gestikulerat.

Enligt Nicklas Salomonson, docent i företagsekonomi på Högskolan i Borås visar resultatet av studien på en problematik som detaljhandeln måste ta på allvar. Trots detta har 70 procent av de som svarat inte fått utbildning i hur man hanterar kunder som beter sig illa.

Personerna bakom #obekväm arbetstid tycker som Handels att alla chefer och arbetsgivare ska ta sitt ansvar och tydliggöra de enligt lag obligatoriska rutiner och riktlinjer som skall finnas på varje arbetsplats, för att förebygga och motverka diskriminering och sexuella trakasserier.

Det är även viktigt arbetsgivarorganisationer utbildar sina medlemmar i vilka skyldigheter som åligger dem gällande diskriminering och sexuella trakasserier.

En annan problematik som #obekväm arbetstid lyfter är svårigheten att porta kunder som trakasserar eller på annat sätt ansätter personal och/eller övriga kunder. Den frågan har Handels och Svenska Handels lyft tillsammans, bland annat i ett möte med justitieminister Morgan Johansson. Nyligen uttalade sig Morgan Johansson i media om detta och lovade att regeringen ska tillsätta en utredning inom kort. Det är ett viktigt steg från samhällets sida och en signal att anställdas problem med trakasserier tas på allvar.

Det brådskar. Att jobba i handeln är ett professionellt arbete. Det ska vara en självklarhet att inte behöva stå ut med återkommande kränkande trakasserier.

Anton Strömbäck