Löneskillnader mellan kvinnor och män

Förra veckan var jag på ett seminarium för Medlingsinstitutets årliga rapport om löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Årets rapport visade att kvinnor tjänar 12 procent mindre än män när man räknar upp lönerna till heltid, vilket är en minskning med 0,5 procent jämfört med 2015. Sedan 2005 har löneskillnaden mellan kvinnor och män minskat med 4,3 procent. Inom detaljhandeln har löneskillnaden minskat från 5,1 procent till 4 procent under samma tidsperiod.

Medlingsinstitutet studerar även vad som påverkar löneskillnaderna mellan män och kvinnor.  För att studera det använder de en så kallad regressionsanalys för att se hur mycket exempelvis val av yrke, sektor, ålder, utbildningsnivå och tjänstgöringsomfattning påverkar löneskillnaderna. Efter analysen sjunker den oförklarade löneskillnaden till 3,7 procent. Den enskilt viktigaste faktorn är vilket yrke man väljer. En av nackdelarna till en sån här analys är att den inte tar hänsyn till värdediskriminering, dvs att arbeten som utförs av kvinnor värderas lägre eller tillgångsdiskriminering dvs att kvinnor trots samma kvalifikationer inte har samma tillgång till exempelvis chefspositioner. Analysen pekar bara ut att löneskillnaden beror på att mannen exempelvis är chef eller har ett annat yrke som förklaring.

En annan nackdel med sådana analyser är att den inte tar hänsyn till arbetstimmar. Vi vet att det är särskilt vanligt med deltidsarbete inom kvinnodominerade yrken. Medlingsinstitutet försöker i den här rapporten studera om den högre ackumulerade arbetstiden kan förklara skillnaden i lön i någon högre utsträckning. För att studera detta närmare följer författarna en grupp nyexaminerade kvinnor och män över flera år. Med hjälp av en regressionsanalys studeras effekten av arbetstid och ackumulerad arbetstid som förklaring till löneskillnaden.  Enligt författarna har det ingen väsentlig skillnad på löneskillnaderna.

Det är bra att medlingsinstitutet tittar närmare på arbetstid eftersom det får stora effekter på din faktiska månadslön.  Några av anledningarna till att kvinnors kortare arbetstid är att de har högre sjukfrånvaro, tar ut föräldrapenning i större utsträckning, oftare tar ansvar för sjukt barn eller vårdar närstående. Detta beror på att kvinnor generellt sätt har sämre arbetsmiljö och fortfarande idag tar större ansvar för hem och familj.

Om vi tittar närmare på hur arbetstiden påverkar den faktiska månadslönen för våra medlemmar är skillnaden enorm.

Faktiska löner

Det kommer inte bara att påverka dagens ekonomiska situation för Handels medlemmar utan även få konsekvenser på lång sikt. Det utbredda deltidsarbetet i kombination med tidsbegränsade anställningar och perioder av arbetslöshet gör att det framtida pensionsutfallet blir väldigt lågt. Det är därför trygga jobb är en av våra viktigast frågor.

 

 

Ökande butikstölder- ett hot mot anställdas säkerhet och handlares verksamhet

Förekomsten av stölder och snatterier är ett utbrett problem inom handeln. Ny statistik över denna brottslighet visar på en dyster utveckling. Butiksbesökares stölder ökar kraftigt.

Stöld/snatteri har många negativa effekter. För anställda innebär stölderna otrygghet och en sämre arbetsmiljö. Handels rapport ”Stöld och snatteri” från 2016 visade att 76 % av butikspersonalen upplever obehag på grund av denna brottslighet. För handlarna innebär stölderna en betydande ekonomisk skada. Ur samhällsekonomisk synpunkt är konsekvensen minskade skatteintäkter.

Butiksbesökarnas stölder och snatteri är handelns mest utbredda problem med avseenden på olika form av stölder och svinn. Det sammanlagda värdet av dessa stölder uppgick 2013 till 4,4 miljarder, enligt en kartläggning gjord av HUI Research för Svensk Handel. Motsvarande siffra i 2015 års undersökning var 4,6 miljarder. Idag uppgår butiksbesökarnas stölder till 6 miljarder, enligt uppskattningar i en ny rapport. Detta innebär att stölderna kan antas ha ökat med 35 % sedan 2013. Utvecklingen går av allt att döma i fel riktning.

Problemet med stöld och snatteri har många dimensioner. En är det stora mörkertalet. En annan är att alltfler anmälningar läggs ned. 2013 lades 39 % av anmälningarna ned att jämföra med 54 % 2015. Oroande är också att en relativt stor andel av stölderna tycks ha kopplingar till organiserad brottslighet, vilket gör de anställda mer utsatta.

Förbättrad samordning mellan polis och myndigheter är som Handels visat en viktig komponent i att komma till rätta med brottsligheten. Det krävs också god samverkan mellan polis och handlare utifrån perspektivet av hur anställda och butiksägare upplever situationen. Företagare kan inte förväntas lösa hela problematiken själva genom investeringar i bevakning och säkerhet. Det finns dock som Handels rapport åskådliggjorde åtskilliga saker som butiker kan göra. Av yttersta vikt är att ge anställda utbildning och information, att lyssna på personalens berättelser och att se över bemanningen.

Åtgärder behövs här och nu. Butiken måste vara en trygg plats för de anställda och möjligheten att driva butik kan inte få urholkas av kriminella handlingar.

Handelsföretag tjänar på att lyssna på anställda

Enligt den amerikanska ekonomen Zeynep Ton kan detaljhandelsföretag nå framgång genom att lyssna till de anställda, skapa delaktighet och öka personalinflytandet. Hon visar också att högre bemanning, tryggare jobb och bättre arbetstider är en framgångsfaktor som leder till långsiktig och hållbar lönsamhet. Även svensk arbetsmiljöforskning om detaljhandeln visar att det är bra att lyssna på de anställda i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Så frågan är om det lyssnas tillräckligt mycket? Nej, dessvärre finns här mycket som skulle kunna förbättras. I en studie från Handels får de anställda berätta om sina upplevelser av stölder och snatterier. Det är situationer som kan leda till hot och våld. De upplevs som obehagliga och är en ständigt närvarande stressfaktor bland butiksanställda. Något som i kombination med otrygga anställningar och slimmad bemanning sätter press på arbetsmiljön. Förutom önskemål om bättre samverkan med polisen och fler väktare efterfrågar de anställda i huvudsak tre saker: Tydlighet i interna rutiner, bättre och återkommande utbildning samt fler anställda.

Arbetsklimatet kan förbättras genom att chefer ser till att skapa forum där personalen kommer till tals och får möjlighet att prata igenom situationer med besvärliga kunder och stölder. Förutom att få möjlighet att ventilera finns goda chanser till att man hittar problem på arbetsplatsen och löser dem.

Ett av de problem som de anställda lyfte fram i stöldstudien var låg bemanning och ensamarbete. Förutom att det självklart känns mer säkert om det finns kollegor i närheten, så är den låga bemanningen också ett tillfälle som gör tjuven. Det är enklare att stjäla om den enda personalen på plats är upptagen på andra sidan av butiken.

I Zeynep Tons studie visas att företag som satsar på att ha trygga jobb och en viss överbemanning långsiktigt kan vara mer lönsamma. En ökad bemanning i butikerna ser därför ut att leda till ökad säkerhet, bättre lönsamhet och färre stölder. En win-win-situation väl värd för arbetsgivare att lyssna till.

Stefan Carlén

Fler jobb i handeln trots digitalisering

Fram till 1950-talet fanns en stor yrkesgrupp i handeln som kallades isarbetare. Det var före kyldiskarnas tid. De sågade upp isar på vintrarna och lade upp dessa isstycken i stora islager . Under sommarhalvåret krossade man is och körde dagligen ut det till detaljhandlare som behövde det för att kyla ned färskvaror. I och med att kyldiskarna uppfanns så försvann också behovet av dessa jobb.

Före till 1980-talet fanns en särskild arbetsuppgift i handeln som handlade om att prismärka varor, och även omprismärka vid exempelvis reor. Det var ett slitsamt arbete och sysselsatte många arbetstimmar i detaljhandeln i Sverige. När företagen började gå över till EAN-koder som kunde ändra priser digitalt försvann behovet av dessa jobb .

Handeln är en bransch som är i ständig strukturomvandling. Ny teknik, organisatoriska förändringar och ändrade konsumtionsmönster innebär en konstant press på rådande strukturer. Det leder med nödvändighet till att vissa jobb, och ibland hela yrkesgrupper försvinner. I den svenska modellen har de fackliga organisationerna inte ställt sig i vägen för dessa förändringar. Tvärtom har man bejakat utvecklingen som lett till höjd produktivitet, ökade kompetensbehov och högre löneutrymme. Denna positiva syn på förändring grundar sig dock i att det finns en bra a-kassa och möjlighet till omställning inom den svenska modellen. Utan detta system riskerar man att få arbetare som är negativa till strukturomvandling.

Under de senaste åren har digitalisering, e-handel och självscanning setts som något som leder till minskad sysselsättning. Men i handeln stämmer inte det. Vi har fått fler säljjobb, servicetjänster, reparations- och installationstjänster samt ökad hantverkskunskap. Faktum är att antalet anställda i branschen har ökat trots denna tid av snabb omvandling.

bild-av-sysselsattning-i-handeln

När nu frågan om så kallade ”enkla jobb” (vad nu det är) diskuteras saknas ofta insikt om att jobb försvunnit därför att det inte längre finns behov av dessa. Att återinföra jobb eller arbetsuppgifter som rationaliserats bort såsom isarbetare eller prismärkare kan knappast ses som en lösning. Det finns helt enkelt inte behov av dem längre. Däremot finns goda möjligheter att fortsätta utveckla nya tjänster och arbetets innehåll i handeln.

Stefan Carlén

Jobbiga kunder i julruschen

Julen är inte enbart en tid för vila och avkoppling. För många innebär julen stress. Inte minst för de butiksanställda när trängseln i julhandeln tätnar. Jäktade kunder på jakt efter sista-minuten-klappar i kombination med låg bemanning på arbetsplatsen skapar ansträngande situationer för de anställda. Resultatet från Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökning visar att 45 procent av de butiksanställda någon gång under det senaste året har hamnat i konflikt eller bråk med en kund.

Forskning visar att det finns flera sorters situationer och kundbeteenden som av de anställda uppfattas som besvärliga. Dels handlar det om kunder som inte respekterar kösystem eller väntar på sin tur för att bli hjälpta, som klagar på varor och priser, eller som är nonchalanta och otacksamma. Ännu värre är det med kunder som trakasserar personalen, att anställda utsätts för sexism och rasism är inte ovanligt. Dessutom visar arbetsmiljöundersökningen att 15 procent av de butiksanställda någon gång det senaste året utsatts för våld eller hot om våld. Anställda hamnar också i lägen där de tvingas hantera personer som snattar eller stjäl, situationer som 76 procent av de anställda upplever som obehagliga enligt en undersökning till Handels butiksanställda medlemmar.

Även om möten med besvärliga kunder är vardag för butiksanställda så saknar 70 procent av de anställda utbildning i hur man ska hantera kunder som beter sig illa, visar en studie som forskarna Nicklas Salomonson och Markus Fellesson gjort. Där framkommer också att anställda som har mer inflytande över sitt arbete är bättre på att hantera ansträngande situationer. De pekar även på att anledningen till att konflikter och irritation uppstår beror bland annat på låg bemanning och brist på möjlighet för de anställda att ge tillräckligt god service.

Handels önskelista för en bättre arbetsmiljö för de som jobbar i julhandeln:

  • Ökad bemanning på arbetsplatserna
  • Mer inflytande över arbetet
  • Mer utbildning och bättre rutiner

Slutligen till dig som kund: kom ihåg att de anställda gör sitt bästa för att hinna med, försök därför att ha tålamod när du ger dig ut i julhandeln. Här finns fler tips för dig som vill bidra till en bättre arbetsmiljö för de anställda.

Cecilia Berggren

4 av 10 har inte råd att vara sjuka

Det pratas ofta om sjukfrånvaro, men mer sällan om fenomenet sjuknärvaro; att man jobbar trots att man är sjuk. Arbetsmiljöverkets stora arbetsmiljöundersökning från 2015 visar att hälften av de handelsanställda har gått till jobbet minst två gånger det senaste året trots sjukdom.

En av de största anledningarna till sjuknärvaro bland anställda i handeln är att man inte har råd att sjukskriva sig, visar undersökningen. 4 av 10 handelsanställda arbetare menar att de inte har råd att stanna hemma när de är sjuka. En annan vanlig orsak till arbete trots sjukdom är att man inte vill belasta sina arbetskamrater, något som 5 av 10 handelsanställda anger som skäl till sjuknärvaron. Bägge anledningarna är speciellt vanliga bland kvinnor och bland butiksarbetare.

4 av 10 arbetare i handeln har angett ”Har inte råd att vara sjuk” som orsak till sjuknärvaro på jobbet. Källa: Arbetsmiljöundersökningen 2015

emoji

Gunnar Aronsson, professor i psykologi och en av Sveriges främsta arbetslivsforskare, menar att personer med låg inkomst och otrygga anställningar i högre utsträckning än andra går till jobbet trots sjukdom. En anledning är helt enkelt att många inte har råd med karensdagen. Allra värst är det för de med mycket otrygga anställningar. Som tim- eller behovsanställd riskerar du att stå helt utan sjuklön i de fall du inte har ett schema som kan bevisa att du skulle ha jobbat när du blev sjuk. I längden kan den höga sjuknärvaron ha förödande konsekvenser. Aronsson pekar på hur grupper med hög sjuknärvaro löper ökad risk för försämrad hälsa och ökad sjukfrånvaro i framtiden.

Som Handels visade i den nysläppta rapporten Hur mår handeln? ökar sjukskrivningarna drastiskt inom handeln. Låg bemanning och otrygga anställningar tycks vara en stor orsak till den ökade ohälsan. Samma faktorer verkar ligga bakom den höga andelen sjuknärvaro. Låg bemanning med slimmade personalstyrkor gör att anställda går till jobbet trots sjukdom för att inte belasta sina kollegor. Otryggt anställda har många gånger inte råd att tacka nej till ett jobberbjudande. Att tacka nej kan också leda till att jobberbjudandet går till någon annan nästa gång det finns behov. Detta problem har många i handeln vittnat om.

För att minska den skadliga sjuknärvaron i branschen krävs ökad bemanning och tryggare anställningar. Karensdagen bör också avskaffas då ingen ska behöva gå sjuk till jobbet på grund av att man inte har råd att stanna hemma.

Cecilia Berggren

Visstider och psykisk belastning

I den fackliga världen är vecka 43 i oktober en vecka då vi särskilt uppmärksammar arbetsmiljöfrågorna. Vad kan därför så här i inledningen av denna vecka vara mer passande än att fråga sig: Hur mår man egentligen i den svenska handeln? Och hur upplever de anställda sin arbetsmiljö?

I en ny studie från Handels av Cecilia Berggren framkommer oroande signaler om kraftigt ökade sjukskrivningar i handeln till följd av psykiska problem. Särskilt har den ökat bland kvinnor.

20161025-bild-av-sjukskrivna

Studien är också en unik kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön inom detalj- och partihandeln. Den väcker många frågor om ledning och styrning, av själva arbetsorganisationen och dess betydelse för anställdas upplevelser av stress och psykisk belastning. Inte minst handlar det om graden av trygghet i anställningen, och den ökade förekomsten av korta otrygga visstidsanställningar.

Handels utredare har i flera tidigare rapporter visat på tydliga samband mellan graden av otrygga visstidsanställningar och ökad psykosocial belastning på hela arbetsplatsen. På arbetsplatser med en hög andel visstider upplever såväl anställda som skyddsombud större problem än på arbetsplatser med låg andel visstider. Man upplever större personalbrist, mer ofrivilligt deltidsarbetande, konkurrens om timmar och fler sjukskrivningar på grund av stressrelaterad ohälsa. Arbetsvillkoren är inte bara sämre för de visstidsanställda, utan även de som har trygga anställningar är betydligt mer stressade på arbetsplatser där arbetsorganisationen präglas av många visstider. Resultaten stämmer väl överens med nyare forskning som visar att individuell otrygghet hos anställda smittar av sig på hela arbetsplatsen. Det skapar ett klimat av otrygghet som påverkar även de med tryggare anställning.

För såväl individen, som företagen och samhället skulle det finnas stora vinster med att bryta denna negativa utveckling. En arbetsmarknad som präglas av heltider och fasta anställningar skapar inte bara ett bättre arbetsliv. Det leder också till ekonomiska vinster – för alla.

Stefan Carlén