En riktigt god jul att vänta för handeln?

På söndag är det en vecka kvar till julafton, men för handlare brukar hela december vara rena julafton. December är månaden då försäljningen skjuter i höjden. För de anställda är julhandeln dock en tid präglad av stress och hög belastning. De möts av jäktade kunder med ohövligt beteende och repetitiv julmusik som aldrig tycks lämna hjärnan. Med den framväxande e-handeln kommer också överbelastning och hets i e-handelns lagerpaketering, samt långa köer vid butikernas paketutlämning. Detta är baksidan av den ständigt ökande julklappsförsäljningen, en baksida som vi inte får blunda för.

Julhandelns försäljningen tenderar att öka för varje år som går. Under 22 av de 25 senaste åren har julhandeln ökat jämfört med föregående år. Förra året var inget undantag. Den ökade visserligen inte så mycket som det prognostiserades, 1 % mot 3,5 % i prognosen, men det skedde en ökning av julhandeln som innebar ett nytt ”all time high”. Hur blir det då i år?

Ser vi till prognoser som gjorts blir december åter en månad som ger många klappar runt granen. Julhandeln förväntas öka med 3 %, vilket skulle innebära en försäljning på närmare 79 miljarder. Med andra ord ett nytt rekord. Jämförelsevis låg arbetslöshet, högkonjunktur och regeringens expansiva finanspolitik är några av de faktorer som får experter att tro på en ganska kraftigt ökad försäljning. Handelns goda utveckling kan med andra ord delvis tillskrivas regeringens politiska reformer som stimulerat ekonomin.

Ett frågetecken är dock hur ”Black Friday” kommer att påverka decembersiffrorna. Fler konsumenter verkar ha valt att handla sina julklappar redan i november för att kunna nyttja rean. Den explosionsartade utveckling som skett kan inte minst ses i försäljningsutvecklingen på nätet. 2015 låg Black-Friday-försäljningen på 2,3 miljarder, 2016 hade den ökat till 3,6 miljarder. I år har den överstigit 5 miljarder. Vi har med andra ord sett mer än en fördubbling av e-handelsförsäljning under Black Friday på två år. Utvecklingen kan också ses i en ökning på 85 % av antalet klick från Pricerunner och 50 % ökning av Postnords pakethantering under årets rea.

Den stora försäljningen under Black Friday till trots behöver handeln en bra decembermånad för att nå den förväntade årliga tillväxten 2017 på 2,5 % (nedjusterat från 3 % till 2,5 % i september). Detta gäller i synnerhet vissa former av handel. En sådan är köpcentrumhandeln som har haft ett år av stagnation. Det krävs en bra decembermånad för att lyfta försäljningen över den förväntade årstillväxten på 1 %, att jämföra med 5 % under föregående år. Vissa delbranscher är också mer beroende än andra av en bra årsavslutning för att putsa till siffrorna. Bland delbranscher har leksaker, hemelektronik och skor haft en negativ försäljningsutveckling under året. Kläder och sport/fritid hör också till branscher med en lite svagare försäljningsutveckling. Här hoppas handlarna på en riktigt god jul, ännu ett ”all time high”.

De som skapar detta mervärde är dock alla anställda i handeln. För detta förtjänar de mer än väl uppskattning av kunder, inte otrevligheter. Och för arbetsgivarna som tar anställdas stora insats för given i julruschen finns frågor om lönekompensation, heltider och tryggare villkor att tänka över när julefriden infinner sig.

 

Dagligvaruhandelns framtid- Strukturomvandling och nya affärskoncept inom handeln

Hur ser framtidens dagligvaruhandel ut?

Detta är en av de viktiga frågorna för branschen. Diskussionen har de senaste åren kretsat kring den digitala försäljningens höga tillväxt och uppstickare som utmanar etablerade kedjor. E-handeln med livsmedel växte visserligen med 34 % föregående år och försäljningen för de rena e-handelsföretagen ökar, men nya fakta och en genomgång av statistik manar till att se fler nyanser i utvecklingen.

Hittills har dagligvaruhandeln över nätet karakteriserats av rena e-handlare som tar marknadsandelar och traditionella handlare som hamnat på efterkälken. Den utvecklingen kan vara på väg att brytas. Onlineförsäljningen har exempelvis börjat driva tillväxt inom ramen för ICA-Maxikonceptet (tillväxt på 5.7 % under september) och Axfood har gått på offensiven i kampen om e-handeln genom att under året både ha förvärvat Mat.se och nu senaste Middagsfrid. Branschtidningen Markets analytiker Lars Welin drar av utvecklingen slutsatsen att det är de traditionella handlarna som börjat sätta tonen och ta tillbaka taktpinnen inom dagligvarubranschen. De kan enligt analysen göra det i kraft av sin volym, sitt breda kundunderlag, större kapitalstock och genom sitt nät av fysiska butiker som möjliggör omnikanallösningar. Utvecklingen öppnar upp för en framtida dagligvarusektor där gränserna mellan fysisk handel och e-handel suddas ut och där kanalerna integreras. Dagligvaruhandel håller på att bli ett omnikanal i kölvattnet av att de traditionella handelsföretagen är på frammarsch inom e-handeln.

Tittar vi närmare på hur marknaden ser ut kan vi konstatera att e-handeln med livsmedel inte utgör mer än cirka 2 % av total livsmedelshandel. En djupare grävning i nyligen publicerad statistik över 2016 visar dessutom att butikshandeln med dagligvaror växte betydligt mer än e-handeln med dagligvaror och att dagligvaruförsäljningen, e-handel borträknat, växte i alla landet 21 län. Till detta kan det dessutom tilläggas att e-handelns tillväxttakt har bromsats in. Under det sista kvartalet 2016 stannade tillväxten vid 23 %. Under 2017 års första kvartal minskade tillväxttakten ytterligare till att ligga på 18 %, för att i den senaste undersökningen i E-barometern vara nere på 14 %. Även dessa siffror tyder på att vi kommer att se en samexistens av fysisk och digital dagligvaruhandel under en överskådlig framtid, vilket banar väg för omnikanaler.

Att det blir allt lättare för handlare att utveckla omnikanallösningar gäller handeln i allmänhet. Nya tjänster (”collect in store”) gör det till och med möjligt för de fysiska butikerna att vara sina egna e-handelsombud. Det finns exempel på företag som har anammat en sådan modell inom fackhandeln. Genom detta har bolag åstadkommit fysiska möten som skapar mervärde för kunden. Uthämtningarna har också haft den positiva effekten att kunden gör extra köp i butiken. Inom en butikskedja har logistiklösningen lett till extra köp i butiken vid 25 % av fallen. Även returhanteringen har blivit smidig eftersom att den kan lösas direkt på plats. Detta har potential att innebära avsevärda minskningar av en kostnadspost som är svår att minska eftersom att kunder förväntar sig gratis returer. Ny forskning utgiven av Handelsrådet visar dessutom att de returnerande kunderna är de mest lönsamma. Mot bakgrund av detta behöver företagen arbete för att försöka göra returhanteringen billigare och smidigare snarare än att minska alla former av returer. Här kan handelns omnikanallösningar fylla en viktig funktion.

Är bilden av USAs butiksdöd en myt?

”Det som händer i handeln i USA kommer att hända i Sverige några år senare.” Detta är en fras som alla som jobbar med att analysera handelsbranschens strukturomvandling känner till. Och den är oftast sann. Stora teknologiska och organisatoriska språng har kommit tidigare i USA, exempelvis självbetjäning, externhandel och stora köpcentrum.

Ett fenomen som det talats om en tid är den amerikanska butiksdöden. Bilden av hur ett stort antal butiker stänger, att varuhusen är i kris och att branschen håller på att stagnera har varit ett tema i affärstidningar i USA.

Men i en ny amerikansk studie från IHL, Debunking the Retail Apocalypse (Sanningen om detaljhandelns undergång), visas en helt motsatt bild av butiksdöden. När man räknar såväl butiker som läggs ned som butiker som öppnar så visar det sig att antalet fysiska butiker faktiskt ökar. Undersökningen är upplagd så att 1 804 kedjeföretag som har fler än 50 butiker har granskats. Det visar sig att drygt 10 000 butiker har lagts ned i dessa stora kedjeföretag under de första månaderna 2017. Men samtidigt har det öppnats drygt 14 000 butiker. Det innebär att det netto tillkommit 4 000 butiker.

I studien bryts det också ned på 10 delbranscher. Och det visar sig att i ingen av dessa delbranscher har antalet fysiska butiker minskat. I såväl dagligvaruhandel som i fackhandel finns en kraftig ökning, och inte ens de hotade varuhusen noterar någon minskning.

”Trots att rapportering om ”detaljhandeln apokalyps” fortsatt dominerar mediebilden av branschen så visar data och fakta en helt annan berättelse, om en bransch i förändring men som fortsatt växer, ” skriver Mark Matthews på NRF (USAs motsvarighet till Svensk Handel) med anledning av rapporten.

Studien ger lite perspektiv på hur vi kan se på handelns strukturomvandling i Sverige. Ett sådant är att nedläggningar av butiker sker i en strukturomvandling men att vi också ska bli bättre på att analysera nyöppnade butiker. Ett annat perspektiv är mer övergripande. Kan det vara så att handelns och e-handelns övergång till multikanaler och vidare till omnikanaler (snarare än butiksdöd) kan synas i statistiken? Det kanske är för tidigt att säga. Men rapporter från Handels utredningsgrupp har tidigare pekat på att en sådan utveckling med en parallell tillväxt av e-handel och fysiska butiker är en konkurrensfördel för handelsföretag.

Stefan Carlén

Tankar om handelns framtida bransch- och arbetsmarknad

Handelns ekonomiska råds rapport utgår från större teknologiska skiften i handeln för att sedan resonera om nutidens större skifte – digitalisering och e-handel. Vilka konsekvenser kommer det att ha för branschens framtid? Historiska skiften som uppkomsten av kedjeföretag, självbetjäningssystem, externhandel och liknande förändrade påtagligt branschen och arbetsmarknaden. Vad kan vi förvänta oss av framtiden?

Enligt ekonomiska rådets rapport utgör handeln drygt 10 procent av BNP och sysselsätter mer än en halv miljon människor. Utöver detta räknar man också med så kallade handelsnära tjänster – tjänster som finns endast för att de efterfrågas av handelsbranschen. Det kan handla om bevakning, städning, IT-tjänster, marknadsföring, konsultverksamhet, design mm. Med dessa så sysselsätter handeln direkt och indirekt – enligt rådet – runt en miljon anställda och står för hela 20 procent av BNP. Vad som händer i handeln är därför av yttersta vikt för svensk ekonomi och arbetsmarknad.

I rapporten pekar man på olika scenarier. Dessa ligger fram till 2025 i huvudsak i linje med det som Handels utredare Martin Rosenström analyserat om e-handelns tillväxt och andelen köp från utländska e-handlare. För sällanköpshandeln drar de dock trenden vidare till 2050. Man tillstår givetvis att det är svårt att veta men landar i ett huvudscenario på en andel e-handel 2050 i sällanköpshandeln på ca 60 procent.

De beskriver också en mer diversifierad och komplex branschstruktur med många segment och nischer. Den fysiska handeln kommer leva kvar vid sidan om e-handeln och polariseras i två ytterligheter – lyxhandel och lågprishandel. Behovet att få personlig service kommer att växa samtidigt som lågprisets gör-det-självlogik. På samma gång kommer vi få se en utveckling mot omni-kanalshandel – dvs integrerad e-handel och fysisk handel. Utöver detta ser man framväxten av ett så kallat re-techkluster (retail technology) där fler företagstjänster utvecklas.

Teknologiska skiften påverkar naturligtvis arbetsmarknaden. Detta område går dock inte rådet specifikt in på i denna rapport. För ett fackförbund som Handels är detta dock avgörande frågor. Till att börja med ser inte vi någon överhängande risk för minskat antal anställda. Den framtida branschen kommer behöva anställa i såväl e-handel som fysisk handel.

Frågan är då hur vi ska se på arbetets innehåll. Forskningen pekar på att kunniga, kompetenta och tillräckligt många anställda är en konkurrensfördel för den fysiska butiken och för omni-kanalshandeln. Handelsforskaren Malin Sundström skriver att, ”Framtidens handel kommer att kräva välutbildade medarbetare, vilket kommer att leda till en enorm kompetensförskjutning. Det skulle tyda på ökad status och bättre villkor för en majoritet av framtidens anställda. Samtidigt kan det i vissa nischer och segment finnas polariseringstendenser – att vissa delar inom lågpris kan få en press på löner och arbetsvillkor.

För ett fackförbund är det viktigt att kunna jobba med båda delarna samtidigt – med såväl kraven på högre kompetens som med ökad press i vissa segment. Man bör också då komma ihåg att även om teknologin påverkar så är så kallade institutionella förhållanden väl så viktiga. Här är kollektivavtal och lagstiftning avgörande. Lagstiftning om visstidsanställningar har lett till försämrade villkor och polarisering bland butiksanställda. På motsvarande sätt skulle en ökad trygghet i lagstiftningen och avtalen leda till bättre villkor. Framtidens arbetsmarknad är inte skriven än – det hänger som alltid på organisering, facklig styrka och politiska beslut. Och dessa kan vi påverka.

Stefan Carlén

Kompetensutveckling, jämlikhet och solidaritet är nycklar till att klara handelns omställning

”Det viktigaste i digitaliseringsutvecklingen är att vi investerar i människor. Vi kan använda teknologin på ett mänskligt sätt. För att skapa ett mänskligt samhälle är det nödvändigt. I slutändan är det människor som ska dominera utvecklingen, inte domineras av den.  Då är det viktigt att inte alla medel går tillbaka till investerare i företag utan också till utvecklingen av de arbetandes färdigheter”

Orden kommer från Tysklands arbets- och socialminister Thorben Albrecht vid ett internationellt seminarium om digitalisering förra veckan. Det hoppfulla budskapet som Albrecht förmedlar är viktigt. Digitaliseringen kan uppfattas och beskrivas som ett annalkande hot som tar arbetstillfällen. Det är ett perspektiv. Men digitaliseringen kan i själva verket bli en väg till drägligare arbetsförhållanden, ökade investeringar i människor och ett större välstånd för alla arbetande. Det är dessa möjligheter och företags möjligheter att klara digitaliseringsutvecklingen som  Handels vill ta fasta på.

Internationellt verkar det som om man likt oss på Handels mer ser möjligheter, men med en utmaning i att utveckla ny kunskap och kompetens. OECDs ekonom Paulo Falco uttryckte det så här under samma seminarium:

”Arbetsmoment försvinner, men att jobben försvinner är i stor utsträckning en villfarelse. Digitaliseringen innebär dessutom en multiplikationsfaktor vad gäller jobben.  Så problemet är egentligen inte förlorade jobb utan anpassning. Vi måste därför främst tänka igenom hur vi utvecklar ny kunskap och kompetens. Det behövs satsningar på modeller för livslångt lärande, problemlösningsförmåga i digitala miljöer och ett tänkande som går ut på att lära ut hur man lär sig att lära… En jämnare inkomstfördelning och utbildning tillgänglig för alla kan vara centralt för att klara omställningen.”

Falco beskrev jämlikhet som en förutsättning för att klara den omställning som digitalisering innebär. I den meningen är den svenska modellen i grunden en god utgångspunkt. Professor Daniel Buhrs forskningsresultat gav stöd åt den tesen:

”Produktionen ökar med ökad digitalisering. En jämnare inkomstfördelning och jämlikhet bidrar i sin tur till digitaliseringen. Genom detta blir den digitaliserade infrastrukturen och utbildningen som krävs för en omställning tillgänglig för alla. Jämlikhet ger förutsättningar för delaktighet och delaktighet skapar utveckling.”

Framtiden kräver därför att vi slår vakt om ett jämlikt och solidariskt samhälle där teknologi och möjligheter till lärande blir tillgängliga för alla. Inom handeln ska vi inte motverka den teknologiska utvecklingen utan se till att den skapar nya former för lärande, en drägligare arbetsmiljö och bättre villkor för de anställda.

 

 

Så förbättrar vi hälsan inom (e)handeln

Det finns en stark framtidstro inom handeln. Tittar vi specifikt på e-handel finns en positiv utveckling av upplevd lönsamhet och förväntad framtida försäljning. Samtidigt visar en ny rapport från Handels att många e-handelsanställda har hälsoproblem på grund av sin arbetssituation.

I en undersökning uppger 94 procent av e-handelsanställda att de känner sig utmattade och orkeslösa på grund av jobbet. 89 procent upplever någon gång psykosomatiska sjukdomsbesvär kopplade till arbetssituationen. 86 procent lider i någon mån av symtom från fysisk skada. Detta väcker en viktig fråga: Är priset för framgång alltid de anställdas hälsa? Forskning och den nya rapporten visar att svaret på den frågan är nej. Goda arbetsförhållanden betalar sig.

Inom e-handelns snabbt växande företag finns stor förbättringspotential. Många av arbetsmiljöproblemen är kopplade till företagens tillväxt. Handels rapport ger fem recept som både förbättrar arbetssituationen och företagens verksamhet:

  1. Minska personalomsättningen genom att satsa på personalen

Stor personalomsättning hindrar företag från att skapa en stabilitet och en kontinuitet som både förbättrar arbetsmiljön och företagets prestation. Företag kan minska personalomsättning genom att satsa på trygga anställningar och bättre arbetsförhållanden.

  1. Se över organisationsstrukturen

Många företag har för otydliga organisationsstrukturer. Detta skapar en situation där den anställda har svårt att veta vem den ska vända sig till och där frågor kan hamna mellan stolarna. Detta försämrar inte bara arbetsmiljön utan minskar också företagens effektivitet.

  1. Arbeta långsiktigt

I en snabbt föränderlig värld kan det vara svårt att utmejsla långsiktiga strategier, men alla kan bli vinnare på den strävan. Ständiga organisationsförändringar och ständigt nya strategier bidrar till ett negativt arbetsklimat och ökade kostnader. Ett led i att arbeta långsiktigt är att göra investeringar som förbättrar den fysiska arbetsmiljön för anställda.

  1. Rekrytera rätt chefer

En noggrann urvalsprocess som bygger på att hitta lämpliga chefer är en nyckel till att både förbättra arbetssituationen för anställda och att optimera organisationen. Att anställa chefer med rätt erfarenheter, en schyst ledarstil och en förståelse för vad som är rimligt att förvänta sig av de anställda förbättrar organisationen. Strävan att anställda billigt kan bli en förlustaffär i det långa loppet.

  1. Underlätta skapandet av ett gott arbetsklimat

Att anställda uppmuntras till att kommunicera och lära känna varandra är en förutsättning för ett gott arbetsklimat som ökar anställdas motivation och lojalitet med företaget. Med ett gott arbetsklimat skapas förutsättningar för framgång.

Martin Rosenström

Fler jobb i handeln trots digitalisering

Fram till 1950-talet fanns en stor yrkesgrupp i handeln som kallades isarbetare. Det var före kyldiskarnas tid. De sågade upp isar på vintrarna och lade upp dessa isstycken i stora islager . Under sommarhalvåret krossade man is och körde dagligen ut det till detaljhandlare som behövde det för att kyla ned färskvaror. I och med att kyldiskarna uppfanns så försvann också behovet av dessa jobb.

Före till 1980-talet fanns en särskild arbetsuppgift i handeln som handlade om att prismärka varor, och även omprismärka vid exempelvis reor. Det var ett slitsamt arbete och sysselsatte många arbetstimmar i detaljhandeln i Sverige. När företagen började gå över till EAN-koder som kunde ändra priser digitalt försvann behovet av dessa jobb .

Handeln är en bransch som är i ständig strukturomvandling. Ny teknik, organisatoriska förändringar och ändrade konsumtionsmönster innebär en konstant press på rådande strukturer. Det leder med nödvändighet till att vissa jobb, och ibland hela yrkesgrupper försvinner. I den svenska modellen har de fackliga organisationerna inte ställt sig i vägen för dessa förändringar. Tvärtom har man bejakat utvecklingen som lett till höjd produktivitet, ökade kompetensbehov och högre löneutrymme. Denna positiva syn på förändring grundar sig dock i att det finns en bra a-kassa och möjlighet till omställning inom den svenska modellen. Utan detta system riskerar man att få arbetare som är negativa till strukturomvandling.

Under de senaste åren har digitalisering, e-handel och självscanning setts som något som leder till minskad sysselsättning. Men i handeln stämmer inte det. Vi har fått fler säljjobb, servicetjänster, reparations- och installationstjänster samt ökad hantverkskunskap. Faktum är att antalet anställda i branschen har ökat trots denna tid av snabb omvandling.

bild-av-sysselsattning-i-handeln

När nu frågan om så kallade ”enkla jobb” (vad nu det är) diskuteras saknas ofta insikt om att jobb försvunnit därför att det inte längre finns behov av dessa. Att återinföra jobb eller arbetsuppgifter som rationaliserats bort såsom isarbetare eller prismärkare kan knappast ses som en lösning. Det finns helt enkelt inte behov av dem längre. Däremot finns goda möjligheter att fortsätta utveckla nya tjänster och arbetets innehåll i handeln.

Stefan Carlén