Skillnaden i sjukskrivningar mellan män och kvinnor rekordhög

Innan jul kunde vi läsa att det skett en kraftig ökning av det genomsnittliga antalet sjukpenningdagar som kvinnor tar ut i förhållande till män. Enligt den senaste statistiken tar kvinnor ut 90 procent fler dagar än män. Skillnaden mellan mäns och kvinnors sjukpenninguttag är historiskt hög. Diagrammet visar utvecklingen sen mitten på 1990-talet och ska tolkas som hur många procent mer kvinnor tar ut sjukpenning i förhållande till män.

bild-blogg

I mitten på 90-talet tog kvinnor ut ungefär 25 procent fler sjukpenningdagar än män. Sedan dess har kvinnors uttag av sjukpenningdagar ökat stadigt jämfört med till mäns. Exakt vad det beror på är inte klarlagt. Enligt artikeln är en anledning att villkoren för sjukersättning skärptes den 1 juli 2008. Före 2008 beviljades betydligt fler kvinnor än män sjukersättning, efter 2008 jämnades detta ut. Det innebär att kvinnor som tidigare kunde få sjukpenning blir kvar i sjukskrivning.

Socialförsäkringsminister Annica Strandhäll påpekar i samma artikel att det finns skillnader när det gäller fördelningen av ansvar av obetalt hemarbete. Men även att kvinnodominerande sektorer har en arbetsmiljö där den psykosociala pressen är stor.

Inom handeln känns beskrivningen igen eftersom vi under samma tidsperiod sett en kraftig ökning av otrygga anställningar. Handels har tidigare kartlagt sambandet mellan otrygga anställningar och ohälsa. I rapporten ”En dålig affär” visar Cecilia Berggren och Stefan Carlén att det är vanligare med personalbrist, mer ofrivilligt deltidsarbetande och sjukskrivningar på grund av stressrelaterad ohälsa på arbetsplatser med hög grad av flexibel bemanning. Det påverkar inte bara de anställda och arbetsplatsen, utan även arbetsgivare, som bland annat får ökade kostnader på grund av hög personalomsättning och fler sjukskrivningar. Effektiviteten minskar när kunnig personal byts ut. Trygga jobb är viktiga inte bara för anställda utan även för att minska kostnaden för sjukskrivningar för arbetsgivare och staten.

Så förbättrar vi hälsan inom (e)handeln

Det finns en stark framtidstro inom handeln. Tittar vi specifikt på e-handel finns en positiv utveckling av upplevd lönsamhet och förväntad framtida försäljning. Samtidigt visar en ny rapport från Handels att många e-handelsanställda har hälsoproblem på grund av sin arbetssituation.

I en undersökning uppger 94 procent av e-handelsanställda att de känner sig utmattade och orkeslösa på grund av jobbet. 89 procent upplever någon gång psykosomatiska sjukdomsbesvär kopplade till arbetssituationen. 86 procent lider i någon mån av symtom från fysisk skada. Detta väcker en viktig fråga: Är priset för framgång alltid de anställdas hälsa? Forskning och den nya rapporten visar att svaret på den frågan är nej. Goda arbetsförhållanden betalar sig.

Inom e-handelns snabbt växande företag finns stor förbättringspotential. Många av arbetsmiljöproblemen är kopplade till företagens tillväxt. Handels rapport ger fem recept som både förbättrar arbetssituationen och företagens verksamhet:

  1. Minska personalomsättningen genom att satsa på personalen

Stor personalomsättning hindrar företag från att skapa en stabilitet och en kontinuitet som både förbättrar arbetsmiljön och företagets prestation. Företag kan minska personalomsättning genom att satsa på trygga anställningar och bättre arbetsförhållanden.

  1. Se över organisationsstrukturen

Många företag har för otydliga organisationsstrukturer. Detta skapar en situation där den anställda har svårt att veta vem den ska vända sig till och där frågor kan hamna mellan stolarna. Detta försämrar inte bara arbetsmiljön utan minskar också företagens effektivitet.

  1. Arbeta långsiktigt

I en snabbt föränderlig värld kan det vara svårt att utmejsla långsiktiga strategier, men alla kan bli vinnare på den strävan. Ständiga organisationsförändringar och ständigt nya strategier bidrar till ett negativt arbetsklimat och ökade kostnader. Ett led i att arbeta långsiktigt är att göra investeringar som förbättrar den fysiska arbetsmiljön för anställda.

  1. Rekrytera rätt chefer

En noggrann urvalsprocess som bygger på att hitta lämpliga chefer är en nyckel till att både förbättra arbetssituationen för anställda och att optimera organisationen. Att anställa chefer med rätt erfarenheter, en schyst ledarstil och en förståelse för vad som är rimligt att förvänta sig av de anställda förbättrar organisationen. Strävan att anställda billigt kan bli en förlustaffär i det långa loppet.

  1. Underlätta skapandet av ett gott arbetsklimat

Att anställda uppmuntras till att kommunicera och lära känna varandra är en förutsättning för ett gott arbetsklimat som ökar anställdas motivation och lojalitet med företaget. Med ett gott arbetsklimat skapas förutsättningar för framgång.

Martin Rosenström

I mellanförskapets otrygga land

Coop har inte gjort något fel eller missbrukat LAS, trots att de hyvlat tjänster likt en schweizerost. Det menar i alla fall Arbetsdomstolen i en dom för några veckor sedan. Det är fel säger vi. Det ska inte vara möjligt att hux flux ändra heltid till deltid!

Arbetsgivare som inte säger upp hela tjänster, utan hyvlar, ska respektera turordningsregler och uppsägningstider.  Om inte LAS kan ge individen det skyddet, måste LAS ändras. Arbetsdomstolen har öppnat för en ny ordning på arbetsmarknaden. Det får inte gå obemärkt förbi.

Arbetsgivarna må kalla de hyvlade tjänsterna för deltidsjobb. Vi kallar det för deltidsarbetslöshet. Visst låter det fint att det är bättre att jobba några timmar än inga alls. Men inte om man tänker lite längre än näsan sticker ut.

Inte heller allmän visstid har gett några jobb. De som går på allmän visstid är anställda för att deras arbetsgivare behöver dem. Anställningsformen har bara bytt ut trygga jobb mot otrygga.

Arbetsgivarna önskar färre regleringar. Kan så vara. Vi säger att det är heltid och tillsvidareanställning som ska vara normen inte tvärtom. Ordning och reda på arbetsmarknaden behöver inte nödvändigtvis betyda fler regler. Snarare modernare system och regelverk där den enskilda människan inte tappar sin möjlighet till att försörja sig själv i en snabbt föränderlig tid. Det är inte rimligt att arbetsgivare kan kringgå de regler som gäller när tjänster sägs upp, bara för att man låter några timmar bli kvar på anställningskontraktet.

Arbetsmarknaden består inte längre enbart av de som antingen har jobb eller de som är arbetslösa. Den omfattar numera en ohyggligt stor mängd av människor i mellanförskap där heltid har ersatts av några få timmar per vecka kompletterade med sms-anställningar. En anställningsform som i förlängningen leder till brist på trygghet under yrkeslivet och många år av fattig pensionärstillvaro.

Samtalet om mellanförskapet måste starta nu. Det handlar inte bara om våra medlemmar. Det handlar om hur ett helt samhälle håller på att växa fram där otryggheten är norm. Det är ett arbetsliv som inte främjar trygghet, tillväxt eller sunda arbetsförhållanden. Det är inte vår vision om ett bättre samhälle.

Susanna Gideonsson, ordförande Handels

4 av 10 har inte råd att vara sjuka

Det pratas ofta om sjukfrånvaro, men mer sällan om fenomenet sjuknärvaro; att man jobbar trots att man är sjuk. Arbetsmiljöverkets stora arbetsmiljöundersökning från 2015 visar att hälften av de handelsanställda har gått till jobbet minst två gånger det senaste året trots sjukdom.

En av de största anledningarna till sjuknärvaro bland anställda i handeln är att man inte har råd att sjukskriva sig, visar undersökningen. 4 av 10 handelsanställda arbetare menar att de inte har råd att stanna hemma när de är sjuka. En annan vanlig orsak till arbete trots sjukdom är att man inte vill belasta sina arbetskamrater, något som 5 av 10 handelsanställda anger som skäl till sjuknärvaron. Bägge anledningarna är speciellt vanliga bland kvinnor och bland butiksarbetare.

4 av 10 arbetare i handeln har angett ”Har inte råd att vara sjuk” som orsak till sjuknärvaro på jobbet. Källa: Arbetsmiljöundersökningen 2015

emoji

Gunnar Aronsson, professor i psykologi och en av Sveriges främsta arbetslivsforskare, menar att personer med låg inkomst och otrygga anställningar i högre utsträckning än andra går till jobbet trots sjukdom. En anledning är helt enkelt att många inte har råd med karensdagen. Allra värst är det för de med mycket otrygga anställningar. Som tim- eller behovsanställd riskerar du att stå helt utan sjuklön i de fall du inte har ett schema som kan bevisa att du skulle ha jobbat när du blev sjuk. I längden kan den höga sjuknärvaron ha förödande konsekvenser. Aronsson pekar på hur grupper med hög sjuknärvaro löper ökad risk för försämrad hälsa och ökad sjukfrånvaro i framtiden.

Som Handels visade i den nysläppta rapporten Hur mår handeln? ökar sjukskrivningarna drastiskt inom handeln. Låg bemanning och otrygga anställningar tycks vara en stor orsak till den ökade ohälsan. Samma faktorer verkar ligga bakom den höga andelen sjuknärvaro. Låg bemanning med slimmade personalstyrkor gör att anställda går till jobbet trots sjukdom för att inte belasta sina kollegor. Otryggt anställda har många gånger inte råd att tacka nej till ett jobberbjudande. Att tacka nej kan också leda till att jobberbjudandet går till någon annan nästa gång det finns behov. Detta problem har många i handeln vittnat om.

För att minska den skadliga sjuknärvaron i branschen krävs ökad bemanning och tryggare anställningar. Karensdagen bör också avskaffas då ingen ska behöva gå sjuk till jobbet på grund av att man inte har råd att stanna hemma.

Cecilia Berggren