Under sommaren har ett förslag från regeringen om att ersätta karensdagen med ett karensavdrag varit ute på remissrunda. För Handels är det ett efterlängtat förslag. I praktiken innebär det att ersättningen vid sjukfrånvaro blir mer rättvis, framförallt för de som arbetar oregelbundna arbetspass med varierande timmar under arbetsveckan. Att stanna hemma sjuk på en dag då man har ett långt arbetspass inplanerat gör att man förlorar oproportionerligt stor del av lönen. Med det nya karensavdraget görs istället ett avdrag som motsvarar en femtedel av den sjuklön arbetstagaren får en genomsnittlig arbetsvecka.
Karensdagen är en förlegad kvarleva från 90-talskrisen då den infördes som en kompromiss mellan den borgerliga regeringen och Socialdemokraterna. Åtgärden, som skulle se till att friska inte stannade hemma från arbetet, har inneburit att sjuka går till jobbet och riskerar att smitta andra. Att folk arbetar trots sjukdom är negativt på både kort och lång sikt. Forskning visar nämligen att sjuknärvaro leder till långsiktigt negativa konsekvenser för folkhälsan och kan innebära högre kostnader än sjukfrånvaron.
Karensdagen drabbar också de minst priviligierade grupperna i samhället hårdast. Låginkomsttagare, deltidsarbetande och tidsbegränsat anställda har ofta inte råd att stanna hemma när de är sjuka på grund av karensdagen. Framförallt är detta vanligt i kvinnodominerade låglöneyrken. I handeln har hälften av de anställda gått till jobbet minst två gånger det senaste året trots sjukdom. Av dem menar 4 av 10 att de har gått till jobbet eftersom de inte har råd att sjukskriva sig.
Även om karensavdraget är bättre än karensdagen så finns det fortfarande vissa problem för de som saknar trygghet i sin anställning. Bland butiksanställda är det 29 % som har en tidsbegränsad anställning, varav de allra flesta en mycket otrygg form av anställning som innebär att de är timanställda eller kallas in vid behov. För att få någon sjuklön om din anställning är kortare än en månad krävs att du börjat jobba och därefter varit anställd 14 dagar i följd. I Handels nya detaljhandelsavtal regleras att butiksanställda inte får ha anställningar kortare än 14 dagar, men för många grupper på arbetsmarknaden med kortare anställningstid än så innebär det att man helt saknar rätt till sjuklön. Det gör att visstidsanställda ofta tvingas gå till jobbet trots att de är sjuka.
Ett annat problem är att många med otrygga anställningar arbetar mer än vad som står i deras kontrakt. Enligt utredningen som ligger till grund för förslaget bör man utgå ifrån den överenskomna tjänstgöringsgraden i anställningsavtalet för att räkna ut den genomsnittliga arbetsveckan som karensavdraget ska baseras på. Man behöver här hitta sätt att ta hänsyn till att ersättningen blir rättvis även för de som arbetar mertid i varierande utsträckning.
Karensavdraget är ett steg i rätt riktning för ökad jämlikhet och jämställdhet. Nästa steg är att helt slopa karensen i sjukförsäkringen.
Cecilia Berggren