100 år sedan kvinnlig rösträtt – då avskaffar högern Jämställdhetsmyndigheten

Måndagen den 17 december var en extrainsatt allmän flaggdag i Sverige – det var nämligen exakt 100 år sedan det första avgörande beslutet om att införa allmän och lika rösträtt röstades igenom i riksdagen. Det blev emellertid en flagga som slokade betänkligt, inte bara för att den jämställdhet som rösträttskämparna hoppades på ännu brister, utan också för att högermajoriteten i riksdagen bara några dagar tidigare röstade igenom en budget där den nystartade Jämställdhetsmyndigheten läggs ner.

Jämställdhetsmyndigheten skapades för att samordna och stärka arbetet för den svenska jämställdhetspolitikens grundläggande mål: att män och kvinnor ska ha samma möjligheter till makt över sina egna liv och över samhällets utveckling. Inom handeln är ojämställda villkor mellan män och kvinnor en ständigt aktuell fråga. Handels har skrivit mycket om hur kvinnor har lägre löner och arbetar mer ofrivillig deltid än män, vilket ger sämre möjligheter till makt över sitt eget liv. Kvinnor arbetar i sämre arbetsmiljö än män och när arbetslivet är slut blir kvinnors pensioner lägre.

Sexuella trakasserier är vanliga inom handeln och ett allvarligt hot mot kvinnors möjligheter att forma sina liv. Att behöva vara rädd för, förhålla sig och anpassa sig till trakasserande kunder, kollegor eller chefer inskränker rörelse- och handlingsfrihet och förminskar människor. Sexuella trakasserier är ett stort arbetsmiljöproblem inom handeln som särskilt drabbar unga kvinnor med osäkra anställningar. Att samla kunskap om problemen och att föreslå och utvärdera åtgärder hör till Jämställdhetsmyndighetens huvuduppdrag, men när högern nu får sin vilja igenom ska denna nybildade struktur slås i spillror.

Mönstret känns tyvärr igen. År 2007 lade den borgerliga regeringen ner Arbetslivsinstitutet, en forskningsmiljö som gav ovärderlig kunskap om arbetsmiljö. Avsaknaden av denna institution märks fortfarande av för alla som intresserar sig för arbetsmiljöfrågor. Nu ska forskning om jämställdhet drabbas av samma ideologiskt motiverade förstörelse.

Varje steg på vägen mot jämställdhet hotar makt och privilegier och kommer därför att bli ifrågasatt. Det fick rösträttskämparna känna av innan de för 100 år sedan lyckades med det som idag uppfattas som en självklarhet. Jämställdhetsmyndighetens öppnande föregicks också av en lång kamp – och det är tydligt att den aldrig kan tillåtas att vila.

Dags att flagga på halv stång för den slaktade Jämställdhetsmyndigheten? Nej, vi struntar i flaggan och fortsätter kampen för jämställdhet: i politiken och på varje arbetsplats.

Sverige är inte jämlikt – och än värre ska det bli

Jämlikhet har varit högt upp på den politiska agendan de senaste åren. Nuförtiden är det inte bara arbetarrörelsen som pratar om vikten av satsningar på jämlikhet utan även organisationer som IMF och OECD. Men i Sverige har inkomstskillnaderna ökat snabbare än i något annat jämförbart land under de senaste 30 åren. Därför var LO:s program för omfördelning ett välkommet inslag i debatten, när det kom i förra veckan. I programmet tar de upp sex punkter för ett mer jämställt samhälle.

  1. Sätt ett mål för jämlikheten – Sverige ska tillbaka till jämlikhetstoppen
  2. Rättvisare beskattning av kapitalinkomster
  3. Utjämna orättvisa skillnader mellan stad och land
  4. Arbetslöshets- och sjukförsäkringen behöver förbättras
  5. En pension att leva på
  6. Försörjningsstöd som ger rimliga levnadsvillkor

Alla punkter är viktiga för ett jämställt Sverige men för Handels är särskilt frågan om pensionen och arbetslöshets- och sjukförsäkringen viktig. Jag har tidigare skrivit om medlemmars undermåliga pensioner här, här och här.

I en perfekt värld skulle nästa budget innehålla alla ovanstående mål i form av bland annat en bred skattereform, förbättringar av socialförsäkringarna och en bättre pension. Tyvärr är det inte den verklighet vi lever i. I onsdags röstade riksdagen fram en budget som är skriven av Moderaterna och Kristdemokraterna. Den är ett hårt slag mot ökad jämlikhet. Budgeten innehåller bland annat ett nytt jobbskatteavdrag, utökat RUT-avdrag och lägre statlig skatt. Fördelningsprofilen på förslagen är väntad och gynnar framförallt höginkomsttagare. Dessutom gynnar budgeten framför allt män. Eftersom män tjänar mer än kvinnor innebär det ett större avdrag i kronor trots att avdraget är procentuellt större för lägre inkomster.

Inkomstskillnaderna måste minska – inte öka. Enligt LO:s jämlikhetsutredning så är det utöver att pressa inkomstskillnaderna nödvändigt med finanspolitiska reformer för att långsiktigt bibehålla nivån på välfärden och pressa arbetslösheten under dagens dryga 6 procent. Med minskade skatteintäkter blir det svårt att göra några större satsningar på jämlikhet oavsett vilken regering det blir som kommer att få styra med M och Kd-budgeten.

Anton Strömbäck

 

 

Jämställda löner och föräldraförsäkringen

Jämställdhet mellan män och kvinnor när det gäller löner och arbetstider är ett av Handels viktigaste mål. Men ser man till läget på vårt största avtalsområde – detaljhandeln – så framgår ett tydligt mönster. Mellan 18–20 år är löner och arbetstider relativt jämställda. Men sedan sker en successivt ökad ojämställdhet under de år som barnen föds. Från 30-årsåldern har män 10–15 kr mer i timlön och betydligt fler heltider än kvinnor. Det ger män i genomsnitt 5000 – 6000 kr mer i inkomst från 30-årsåldern – en ojämställdhet som sedan kvarstår resten av arbetslivet och ändå in i pensionen

En del kan Handels göra genom avtal och förhandlingar. Men för att verkligen komma åt denna orättvisa så krävs också politiska beslut – annars kommer de könscementerade strukturerna att bestå.

Innan jul presenterades slutbetänkandet från Utredningen om en modern föräldraförsäkring.  Syftet har varit att ”identifiera problem och föreslå åtgärder för att föräldraförsäkringen i högre grad än idag ska bidra till jämställdhet på arbetsmarknaden, ett jämställt föräldraskap och även fortsatt bidra till goda uppväxtvillkor för barn”.

Föräldraförsäkringen är av särskild vikt för Handels medlemmar och samhället i stort eftersom effekterna av att skaffa barn är väldigt olika mellan män och kvinnor. Om vi tittar närmare på inkomsten före och efter barns födelse ser vi en tydlig skillnad mellan könen. Vi kan se att inkomstutvecklingen försämras efter ett barns födelse för kvinnor men att den är oförändrad för män. [1]

Blogg föräldrarförsäkring

Källa: Socialdepartementet, 2016

Det är tydligt att inkomstgapet mellan män och kvinnor ökar efter barnets födelse. En viktig förklaring till detta är att skillnaderna i arbetstid mellan män och kvinnor ökar. Ökat deltidsarbete har både direkta och indirekta effekter på inkomsten. Med direkta effekter menas att lönen reduceras proportionerligt vid deltidsarbete och indirekta effekter menas att deltidsarbete kan leda till sämre löneutveckling. Det kommer i senare skede även att få stor effekt på pensionen.

Det blir uppenbart att en av de viktigaste frågorna för att rätta till ett ojämlikt arbetsliv är att kvinnor och män ska behandlas lika vid familjebildning. Av just den här anledningen har Handels kongress tagit ett beslut om att jobba för en helt individualiserad föräldraförsäkring.

Utredningen förslag var ett steg i rätt riktning då fem månader skulle vikas åt pappan, fem åt mamman och ytterligare fem månader skulle kunna fördelas som man vill. Tyvärr saknar förslaget stöd i riksdagen just nu eftersom alla borgerliga partier och Sverigedemokraterna har sagt nej.

Centerpartiets talesperson Solveig Zander går till och med så långt att hon kallar förslaget förskräckligt. Synen på föräldraförsäkringen och jämställdhet illustrerar en av de viktigaste och tydligaste skillnaderna mellan S, V och Mp jämfört med de borgerliga partierna.

Anton Strömbäck

[1] Figuren bygger på statistik från alla sysselsatta året innan det första barnet föds. Därefter har individens inkomst följts tre år innan och tio år efter barnets födelse.

Det behövs mer pengar in i pensionssystemet

Att dagens pensionssystem var ohållbart var ingen hemlighet. I Handels rapport ”Man får lära sig leva på det man har ” visades att en majoritet av de handelsanställda kvinnorna hamnade under fattigdomsgränsen. Och förutom att systemet skapade fattigpensionärer såg framtiden dyster ut med allt lägre pensioner. Om detta haveri har vi tidigare skrivit på Handelsbloggen här och här. Något var helt enkelt tvunget att göras.

Därför var det av stort intresse när den nya blocköverskridande (alla riksdagspartier förutom V och Sd) pensionsöverenskommelsen presenterades. Eftersom alla detaljer inte är klara är det svårt att utvärdera överenskommelsen men det går att göra några reflektioner. Det som mest debatterats i överenskommelsen har varit att pensionsåldern höjs successivt. En av anledningarna är att vi lever längre och längre. För varje ytterligare år pensionen måste delas med allt fler så minskar nivån på pensionerna. Det gör att varje år man kan arbeta extra eller avvakta med att ta ut pension är betydelsefullt för inkomsten. För vissa är det dock inget alternativ att arbeta längre då kroppen inte orkar längre. Det är därför välkommet att det föreslås att åldersgränserna i de övriga trygghetssystemen samtidigt höjs. Det skulle göra det möjligt för dem som idag inte orkar arbeta fram tills pensionering att vid sjuklighet kunna få sjukersättning fram till dess. Men man funderar dock som LO-utredaren Reneé Andersson skriver vad brasklappen om att reformen ska vara statsfinansiellt neutral innebär?

En förutsättning för att kunna arbeta längre är att det skapas förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Tyvärr saknas det i dagsläget. Inom Handeln innebär det utbredda deltidsarbetet i kombination med tidsbegränsade anställningar och perioder av arbetslöshet att pensionsutfallet blir lågt för Handels medlemmar.  Det krävs därför åtgärder för att heltid och tillsvidareanställningar ska bli en norm på arbetsmarknaden, att det finns en fungerande barnomsorg och äldreomsorg som gör att det finns möjligheter att arbeta ihop en bra pension.

I uppgörelsen står det också att det kritiserade premiepensionssystemet kommer att reformeras. Staten ska ta ett större ansvar för att det inte ska finnas oseriösa aktörer och antalet fonder kommer att minskas. Det är på tiden att man ser över systemet efter skandalerna med Allra och Falcon Funds. Hur många fonder det kommer att bli kvarstår att se. Om det blir för många kommer kritiken från bland annat ESO (Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi) om att det är omöjligt att göra ett informerat val kvarstå. Med tanke på nackdelarna kan det vara aktuellt att skrota hela systemet eller åtminstone begränsa antalet fonder till runt 5–10 stycken.

Frågan är dock om överenskommelsen räcker för att höja pensionerna så att tillräckligt många lyfts ur fattigdomen? Nja, förvisso kommer pensionerna öka och det är bra. Men det behövs fortfarande ett omfattande reformpaket för arbetsmarknaden med satsningar på trygga jobb, heltider, förbättrad arbetsmiljö, rehabilitering och företagshälsovård. Och inte minst behöver det komma mer pengar in i systemet genom en höjning av arbetsgivaravgiften.

Anton Strömbäck

Dyster prognos för framtidens pensionär

I förra veckans avsnitt av Agenda debatterades det nya pensionssystemet. I inslaget var förra statsministern Göran Persson mycket kritisk till utfallet av systemet.

Vi kan inte ha en ordning där personer som jobbat ett helt liv plötsligt upplever att de blivit fattiga. Då tycker jag att det är bättre att man är proaktiv och möter det här med att höja pensionerna

Det är inte en ny kritik och utvecklingen har pågått länge. Folksam har i sin vitbok lyft hur pensionen har utvecklats. Trenden är tydlig där pensionsnivån faller i förhållande till pensionärernas slutlön. Den främsta anledningen till att den totala pensionen faller är att den allmänna pensionen har minskat kraftigt från 61 procent av slutlönen för personer födda 1938 till 48 procent av slutlönen för personer födda 1949.

Diagram

Källa:Folksam

Om inget görs kommer personer som är födda efter 1994 endast få 40 procent av sin lön i allmän pension.

Pensionen är en spegel av arbetslivet och ojämställdhet där (lägre lön, deltid) speglar pensionsutfallet. Enligt Folksam får kvinnor födda 1949 ut 5 415 kronor mindre i månaden och med nuvarande takt kommer jämställda pensioner mellan män och kvinnor att bli en verklighet först år 2070.

När den allmänna pensionen fortsätter att urholkas blir tjänstepension och privat pensionsförsäkring en allt viktigare komponent för en trygg pension. Det är långt ifrån en självklarhet att alla på arbetsmarknaden har tjänstepension men framförallt att de har råd med privata pensionsförsäkringar. Tjänstepension har lägst täckningsgrad bland låginkomsttagare (75 procent), vilket är en minskning mot tidigare granskningar (-4 procent) och högst bland medel-och höginkomsttagare (98 procent).

Handels har i rapporten ”Man får lära sig leva på det man har” visat hur ekonomiskt utsatta medlemmar är efter ett arbetsliv i Handeln. Rapporten visar att Handels medlemmar har lägre pensioner än genomsnittet i riket och att Handels medlemmar även har ett lägre privat pensionssparande.

Det här är i första hand ett problem som kräver åtgärder inom arbetslivet med tillsvidareanställningar, bättre arbetsmiljö, jämställda löner, heltidsnorm m.m. Men det är också viktigt att som både Göran Persson och Folksam påpekar höja inbetalningarna till systemet som är underfinansierat.

 

 

 

Stor skillnad i pension mellan generationerna

Under Almedalsveckan var frågan om pensioner uppe på agendan. Swedbank släppte förra veckan en rapport som visade på skillnaden i pensionsutfall mellan generationer. Enligt rapporten kommer det att vara stora skillnader mellan dem som går i pension i år och framtidens pensionärer. Dagens pensionärer får ungefär 50 procent av sin lön i allmän pension medan de som är 25 år idag kan förvänta sig runt 40 procent av sin lön i allmän pension. Om dagens respektive morgondagens pensionärer har tjänstepension får de ut 60 respektive 50 procent av sin lön i pension.

Swedbank beskriver i rapporten de livsval som påverkar pensionen. Enligt rapporten är storleken på lönen den faktor som har störst inverkan på pensionen.  Utöver det är det viktigt att börja jobba tidigt/ börja jobba så snart du kan efter studierna, arbeta heltid och skjuta på pensionsåldern något eller några år, välja en arbetsgivare som betalar in tjänstepension och komplettera med eget sparande. Swedbank rekommenderar även att man sätter av pensionspengar till den partner som tjänar mindre.

Det är viktigt att Swedbank lyfter frågan och betonar vad som påverkar ens framtida pension men för många på arbetsmarknaden är det inte ett val som individen kan styra över. Bland Handels medlemmar är deltiden en norm och långt ifrån alla kan jobba till pensionsåldern, än mindre skjuta upp den. Medelpensioneringsåldern inom LO-kollektivet är exempelvis 63,8 år.

Det utbredda deltidsarbetet i sektorn i kombination med tidsbegränsade anställningar och perioder av arbetslöshet gör att pensionsutfallet blir väldigt lågt för Handels medlemmar. Om tillsvidareanställning och heltid istället var en norm på arbetsmarknaden skulle situationen för pensionärer vara bättre.

Utöver det krävs även förändringar av arbetsmiljön så att Handels medlemmar orkar arbeta längre, och för dem som redan är utslitna kan en höjning av åldersgränsen för sjukersättning till 67 år vara ett alternativ, i kombination med att regelverket för vem som beviljas sjukersättning blir mer generöst eller åtminstone ta hänsyn till ålder. Det viktigaste för en individs pension är inte att hen arbetar till 67, utan att hen väntar med att ta ut pensionen till 67. Varje år en arbetare arbetar extra eller avvaktar med att ta ut pension är betydelsefullt för inkomsten.

 

 

 

 

 

Ojämställda löner, arbetstider och pensioner i handeln

I Handels rapport om handelsanställdas pensioner visades det på oacceptabelt stora skillnader mellan könen. Kvinnors låga pensioner är inte bara ekonomiskt problematiskt utan påverkar även jämställdheten i en relation Många kvinnor blir ekonomiskt beroende av sin partner.

Det är sorgligt att bli beroende av sin man. Han är mycket äldre än jag och jag bävar den dagen om jag blir ensam med så liten pension.”

”Jag är ensamstående kvinna och klarar mig inte på min pension, som samhället är uppbyggt så måste man leva i parrelation för att leva ett drägligt liv. Tyvärr. Jag arbetar med samhällstjänster för att dryga ut pensionen och det får jag nog göra tills jag lägger igen ögonen.”

Så uttryckte sig två kvinnor som intervjuades i rapporten. Pensionen du får beror på många faktorer som sammantaget missgynnar kvinnor. Vilken lön du har, om du jobbar hel- eller deltid, pensionsåldern, hur lång föräldraledighet samt sjukfrånvaro under ditt arbetsliv kommer att påverka dina framtida pensionsinkomster.

Pensionen är en avspegling av den samlade arbetsinkomsten under livet, och då denna inte är jämställd så återspeglas det livet ut.

Den allmänna pensionen samt tjänstepension är efter skatt på en mycket låg nivå. Totalt sett får Handels pensionärsmedlemmar 10 500 kronor i månaden kronor vilket är lägre än gränsen för ekonomisk utsatthet och relativ fattigdom på 11 100 kronor. Även kvinnor i riket ligger under fattigdomsgränsen när vi endast ser till inkomsterna från allmän pension och tjänstepension.

Det är en ekonomisk verklighet som de flesta inte är beredda på. När vi ställde frågan till Handels pensionärsmedlemmar om de var förberedda på hur deras pension skulle se ut svarade en majoritet att pensionen var lägre eller mycket lägre än de hade förväntat sig.

Att arbetslivet och familjelivet inte är jämställt får således konsekvenser inte bara på kort sikt utan även på lång sikt. Cecilia Berggren har skrivit om utvecklingen av otrygga anställningar på arbetsmarknaden. Där beskrev hon skillnaderna på arbetsmarknaden utifrån kön och klass. I dagarna publicerade LO en rapport om villkoren i arbets- och familjelivet som befäste bilden att ojämlikheten inte bara på arbetsmarknaden utan även i hemmet.

Det här är i första hand ett problem som kräver åtgärder inom arbetslivet. Inom kvinnodominerande yrken och sektorer finns det en stark deltidsnorm. Det utbredda deltidsarbetet i kombination med tidsbegränsade anställningar och perioder av arbetslöshet gör att pensionsutfallet blir väldigt lågt. Om tillsvidareanställning och heltid sågs som en norm på arbetsmarknaden skulle situationen för pensionärer vara bättre. Inte minst skulle det sannolikt vara den viktigaste jämställdhetsreformen av alla.