Slimmade organisationer gör handeln mindre attraktiv att jobba i

Längre öppettider, fler deltidstjänster och mer ensamarbete. Det är sånt som gör att handeln kan bli mindre attraktiv som arbetsplats, konstaterar forskare som studerat detaljhandeln som arbetsplats.

Tidigare i år publicerade forskarna Rebecka Arman, Nanna Gillberg, Maria Norbäck, på Handelshögskolan i Göteborg, en studie om detaljhandeln som arbetsplats. Forskarna fann att utökade öppettider och omstrukturering under 2000-talet har lett till betydande förändringar och försämringar för personalen. Deltidstjänsterna har ökat, konkurrensen om timmar likaså, karriärmöjligheterna är sämre och det är mer ensamt att arbeta inom butik. Forskarna tror att det riskerar att leda till att handels attraktivitet som arbetsplats minskar.

Omstruktureringen inom branschen har ofta skett via så kallad hyvling. Efter en omorganisation erbjuds personalen nya tjänster, oftast med färre timmar än tidigare. Samtidigt har butikernas öppettider blivit längre. Men arbetsgivarna vill ha personal som kan jobba fler timmar vid behov och det har lett till att de som tidigare såg varandra som kollegor nu måste konkurrera med varandra om extra timmar. Det blir svårare att försörja sig och känna samhörighet med sina kollegor.

En annan effekt av en mer slimmad organisation är att man inte träffar sina kollegor så mycket. Det gör att det finns väldigt lite utrymme att diskutera viktiga frågor och ha en gemensam röst. Enligt Maria Norbäck påverkas hela arbetsplatsen av mer slimmade organisationer

Arbetslagen har blivit fragmentiserade eftersom de är så slimmade och då har chefen kommit att fungera som enda kommunikationscentralen och hen blir ju viktigare då. Inom organisationsteori brukar man prata om att det finns en kärngrupp med anställda och sådana som är mer med i periferin, men vår studie är ett exempel på att alla blir perifera förutom chefen då som utgör kärnan. Detta gör också det mycket svårare för personalen att rent konkret kunna prata om viktiga frågor och föra gemensam talan.

Konsekvenserna av långa öppettider och en ambition att sänka personalkostnaderna innebär att det blir färre som arbetar samtidigt. Personal kan arbeta många timmar utan att träffa varandra. Det gäller särskilt butiker som är större till ytan, vilket kan leda till känslor av ensamhet och isolation.

Enligt Maria Norbäck finns det stora risker med den är utvecklingen:

Det finns ju en stor risk för att handeln blir en mindre attraktiv arbetsplats då det finns små möjligheter till karriärutveckling om man inte vill bli chef. Deltidstjänster och flexibla timmar funkar bäst för den som inte har familj och inte behöver ha jobbet för sin heltidsförsörjning. Eftersom arbetet inte kan fungera under en persons alla livsfaser kan det bli stor rotation, särskilt på större arbetsplatser, vilket också är kostsamt. Kanske skulle handeln behöva tänka mer på hur man långsiktigt investerar i personal och även se om man kan konkurrera på andra sätt än med låga priser.

Handels har tidigare skrivit om konsekvenserna av ensamarbete, slimmade organisationer och det är bra att forskningen bekräftar våra resultat. I en tid när konkurrensen från e-handeln och digitalisering ökar är det dags att arbetsgivarna satsar mer på sin största konkurrensfördel nämligen arbetarna. Teknikutveckling och en ökad digitalisering gör att nya kunskaper och kompetenser efterfrågas. Det har gjort att det i likhet med på övriga arbetsmarknaden råder brist på kompetent arbetskraft i handeln. För att möta arbetsgivarnas behov av arbetskraft krävs därför en höjning av kompetensen i branschen.

Anton Strömbäck

Stark utveckling av vinsterna i handeln

Det finns en föreställning om att vinsterna i handeln är pressade till följd av prispress och ökad konkurrens. Inte sällan framförs den pågående strukturomvandlingen, med digitalisering och e-handel som orsak till pressad lönsamhet. Tuff utmaning för handeln, var kontentan i en analys i Dagens Industri där det hävdades att vinsterna stått stilla och att digitaliseringen skulle pressa branschen än hårdare.

I Handels nya rapport ”Hur har handelns vinster och lönsamhet påverkats av strukturomvandlingen?” undersöks hur vinster och lönsamhet utvecklats i handeln sedan 2008 – en tid med snabb digitalisering, ökad e-handel och strukturomvandling. Data från SCB visar att såväl vinster som lönsamhet utvecklats relativt bra under denna period. Perioden är vald dels för att statistiken lades om just det året, dels för att den täcker in såväl lågkonjunktur (finanskrisen) som högkonjunktur.

När det gäller vinsterna – mätt i form av rörelsevinst i kronor – så har dessa ökat under perioden. Även när vi tar hänsyn till att marknaden vuxit, och att priserna ökat så ser vi en stark vinstökning. De totala vinsterna i branschen har i fasta priser ökat med hela 42 procent. Det är en genomsnittlig årlig vinsttillväxt på 4,7 procent. En överraskning var att det är sällanköpshandeln som varit drivande i vinsttillväxten. Det resultatet var oväntat eftersom den allmänna uppfattningen i branschen har varit att det är sällanköpshandeln som varit mest pressad av e-handel och strukturomvandling.

Även när vi ser till lönsamheten – mätt i form av rörelsemarginal – så har den haft en uppåtgående trend. Handeln är till sin natur en bransch som utgår från hög omsättning. Det gör att marginalerna ofta kan vara låga även om själva vinsterna är höga. Men här ser vi en ökning av marginalen för hela branschen med 46 procent, och för sällanköp med hela 79 procent.

Nej det går inte att hävda att vinster och lönsamhet är pressad generellt i branschen. Förvisso finns det enskilda företag som går sämre, och några går till och med i konkurs. Men förutom att detta inte är konstigt i en dynamisk marknadsekonomi, så finns inga data som tyder på att branschen i sig är hårt pressad.

Nära kopplat till frågan om pressad lönsamhet finns också en slentrianmässig analys som menar att ökade personalkostnader är negativt för lönsamheten. Det beror säkert på att man ser personalkostnader som just kostnader, vilket då per definition skulle innebära lägre vinster. Men personalkostnader är inte endast kostnader för företag utan också nödvändiga sociala investeringar för hela verksamheten. Handels rapport visar att vinsterna som andel av personalkostnaderna ökat under hela perioden. Vidare finns inget samband som tyder på att högre personalkostnader skulle leda till lägre vinster. Tvärtom, finns en tydlig samvariation mellan högre personalkostnader och högre vinster.

Den slutsats man kan dra av rapporten är att handelsbranschen hittills har klarat av digitalisering och strukturomvandling relativt väl. Vinsterna har ökat och utrymme finns för fortsatta satsningar, på såväl förnyad verksamhet som på personalen. På sikt verkar det vara investeringar som lönar sig i längden.

Stefan Carlén