Rätt riktning och mer utrymme finns

Handels medlemmar vill ha ökad trygghet på arbetsmarknaden och satsningar på välfärden. Hur stämmer det med den vårbudget som regeringen med stöd av vänsterpartiet lade fram för några dagar sedan? Nu ska man först konstatera att en vårbudget mer handlar om riktlinjer för de kommande åren än några större extra insatser. De brukar istället komma i höstbudgeten. Men det kan ända vara av intresse att se inriktningen på de satsningar som man gör.

De extra medel som satsas på arbetsmiljö och skyddsombuden innebär naturligtvis möjligheter för att öka tryggheten på arbetsmarknaden. Handels utredare har i flera rapporter pekat på en allt mer ansträngd arbetsmiljö och ökade sjukskrivningar. Signalerna att man vill satsa på förbättrade villkor och att skyddsombudsverksamheten står i centrum är välkommet. Likaså är de extra miljoner som läggs för att motverka sexuella trakasserier. För just tidsbegränsat anställda i handeln är beroendeställningen något som vi vet lett till ökad utsatthet.

I vårbudgeten finns en annan välkommen satsning på tryggheten. Det är de extra medel som avsätts för att bekämpa ekonomisk brottslighet och oseriösa företag. För handeln som bransch är det viktigt då många seriösa företag annars riskerar att konkurreras ut. Och för de anställda är det naturligtvis mer tryggt att arbeta under ordnade förhållanden och med kollektivavtal. Även detta har Handels utredare skrivit om tidigare och att problemet med svarta löner är stort inom handelsbranschen.

För välfärden är de extra satsningar på skolan och vården något som gynnar alla. Nej, det går inte att klaga på riktningen i vårbudgeten. Den kritik man skulle kunna ha är snarare storleken på satsningarna, och att en stor och viktig välfärdsreform som exempelvis fri tandvård saknas på agendan. Dessutom sjunker arbetslösheten, trots högkonjunktur, inte ned under sex procent. Det är oroväckande. De växande klyftorna sedan lång tid tillbaka har också bidragit till att samhället dragits isär. Här finns stora behov vilket också regeringen pekar på.

För en facklig ekonom är det då svårt att förstå varför inte mer budgetresurser satsas på investeringar och välfärd givet att det finns så stora behov. I vårbudgeten framstår statsfinanserna som urstarka. Sverige har kraftiga överskott och ingen nettoskuld då de finansiella tillgångarna vida överstiger skulderna. Fram till 2021 beräknas också skuldkvoten (bruttoskuldens andel av BNP) att minska drastiskt – från 40 procent 2017 till 29 procent 2021. Det betyder i praktiken att pengar läggs på hög i stället för att användas. Och för att citera Francis Bacon ”Pengar är som gödsel. De gör ingen nytta förrän de sprids”.

Trots detta är kommentarerna från de borgerliga oppositionspartierna att än mer pengar borde läggas på hög och att regeringen inte sparar tillräckligt. Man undrar om de verkligen läst budgeten? Samtidigt vill de att skatterna ska sänkas. Förutom att det är en ekvation som inte går ihop pekar de samlade signalerna från borgerligheten och SD på att valet i september kommer att stå mellan två klassiska vägval. De borgerliga och SD har signalerat ökad otrygghet på arbetsmarknaden, skattesänkningar för välbeställda och fortsatta privatiseringar. Regeringen har med sin vårbudget signalerat satsningar på ökad trygghet, ökad välfärd och att motverka privatiseringar. Det senare låter mer lockande, särskilt om det i valmanifestet kan kryddas med ytterligare reformer. Utrymme finns.

Stefan Carlén

Butiker och konsumenter överger kontanter- snart kan de vara helt borta

Nyligen presenterade forskningsresultat från KTH tyder på att Sverige kommer att kunna vara kontantlöst innan eller omkring 2030[1]. Att banker är en pådrivare och att framväxten av nya betalsätt underlättar utvecklingen har lyfts fram i tidigare studier[2]. Men nu visar de nya forskningsresultaten att också handelssektorn kan förväntas påskynda övergången till ett kontantlöst samhälle. Utifrån en omfattande undersökning av handlares attityd till kontanter konstateras det att 2/3 av handlarna förväntar sig sluta acceptera kontanter senast 2030. Detta gör att det kontantlösa samhället kan vara här snabbare än vad vi hittills anat, vilket är bra för anställda inom handeln.

För branschens anställda har kontantanvändningen flera negativa effekter som måste belysas. En sådan är rånrisken som delvis förorsakas av tillgången till pengar. Den utsatthet som risken innebär för anställda i butik uppmärksammades nyligen av Handels i en debattartikel[3]. De senaste dagarna har vi också kunnat läsa om ett rånfall i Västsverige som innebar pistolhot, misshandel av personal och slutade i en biljakt där en polis omkom[4]. Tyvärr är det grova tillvägagångsättet ingen engångsföreteelse utan en kuslig påminnelse om det oförutsägbara och ständiga hot som rånrisken innebär för många anställda inom handeln. Kontanter är inte hela problemet men de bidrar till utsattheten och traumatiserande händelser som Handels ser mycket allvarligt på.

Kontanterna ger också näringen till organiserad brottslighet, svart verksamhet och svarta löner. Med detta riskerar seriösa företag med kollektivavtal som håller sig inom lagens ramar drivas ut från handelsbranschen, vilket i slutändan drabbar handelsanställdas situation på arbetsmarknaden.

En övergång till ett kontantlöst samhälle leder till en sundare handelsbransch. Flera indikatorer pekar nu på en accelererande utveckling i den riktningen. Siffrorna över hur svenskars betalningsmönster och kontantanvändning tydliggör att utvecklingen redan har nått relativt långt. En undersökning har visat att cirka 80 % av befolkningen sällan eller aldrig använder kontanter[5] och endast 18,5 % av inköpen i de delar av handeln som traditionellt har betraktats som kontantintensiva sker kontant[6]. Svenskar är idag mest benägna i världen att betala med kort och mängden kontanter i samhället har minskat över tiden samtidigt som att allt fler alternativ till kontanter utvecklas[7].

Alla känner sig dock inte bekväma med tanken på ett samhälle utan kontanter[8]. Detta skapar behovet av den succesiva omställningsperiod som vi befinner oss i. Men att omställningen sker är nödvändigt. De positiva samhällsekonomiska effekterna är flertaliga och för dem som jobbar inom handeln innebär kontaktlöshet en bättre och tryggare arbetssituation.

[1] https://www.nyteknik.se/digitalisering/rapport-sverige-blir-kontantlost-fore-2030-6863984

[2] http://handelsradet.se/wp-content/uploads/2016/01/2013-Det-kontantlosa-samhallet-N-Arvidsson-INDEK-KTH-1.pdf

[3] https://www.sydsvenskan.se/2017-08-21/ingen-ska-behova-frukta-for-sitt-liv-och-sin-halsa-pa-jobbet

[4] http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/polis-dog-i-r%C3%A5narjakten-nu-%C3%A5talas-fyra-1.4562336

[5] https://www.dagenshandel.se/article/view/339642/atta_av_tio_ratar_kontanter

[6] https://www.svd.se/majoritet-av-handlarna-kommer-vagra-kontanter

[7] https://www.dagenshandel.se/article/view/339818/svenskar_gillar_kontantlost

[8] https://www.dagenshandel.se/article/view/340258/upprop_for_kontanter#

Personalliggare- ett sätt att komma åt svartarbetet

Svartarbete är ett problem inom handeln som det sällan talas om. Precis som i många andra branscher förekommer denna brottslighet i skymundan. Hur kommer vi då åt den svarta ekonomin? Frågan är högst relevant eftersom inkomster som undanhålls beskattning drabbar samhället hårt. Enligt tidigare beräkningar utgör svarta inkomster 3 % av BNP och uppgår till 149 miljarder kronor varje år[1]. Varje krona som undanhålls beskattning drabbar välfärden. Den som jobbar svart står dessutom skyddslös utan pensionsavsättningar.

Mot bakgrund av detta infördes 2007 en ny lag som ålade företag i vissa branscher att föra personalliggare, bland annat frisörbranschen[2]. Skatteverket har nu föreslagit att utvidga systemet till fler branscher, däribland övrig kropps- och skönhetsvård[3]. Då kropps- och skönhetsvård är en problembransch är det rimligt insatser riktas dit. Men är en utvidgning av systemet med personalliggare rätt väg att gå?

Kritik mot förslaget har kommit med motiveringen att det är ekonomiskt ineffektivt[4], men jag är av uppfattningen att en utvidgning bör ske av en rad olika skäl:

  1. Förslaget kan förväntas öka redovisningen av vita löner avsevärt. Summan beräknas uppgå till 443 miljoner per år i berörda branscher[5]. Initialt dras den ekonomiska effektiviteten visserligen ned av kontrollkostnader och omställningskostnader för företagen, men kostnaderna kan förväntas minska efterhand. Företagen torde dessutom ha goda möjligheter att minimera kostnaderna eftersom de har getts utrymme att utveckla sina egna metoder för genomförande.
  2. Utvärderingar har visat att införandet av personalliggare förefaller ha haft en positiv effekt på den vita löneredovisningen i branscher där den införts, däribland frisörbranschen. Utvärderingar har också visat att näringsidkarna själva har varit övervägande positiva till systemet, vilket borgar för att det kommer att finnas en vilja bland företag att efterfölja den nya regleringen[6].
  3. Införandet har ett starkt signalvärde och visar att problemen med den svarta ekonomin tas på allvar. Detta kan på sikt ha en effekt på den allmänna synen på svartarbete och indirekt bidra till positiva effekter bortom vad som räknats på.

En kritik mot förslaget om att utvidga systemet med personalliggare har varit att det finns brister i utvärderingen av vad det har haft för effekter. Den kritiken är till viss del befogad. För att kunna effektivisera systemet, finjustera regleringen och kunna överväga kompletterande åtgärder behövs uppdaterade utvärderingar. Revideringar av systemet kommer att behövas men det gör inte själva systemet med personalliggare som sådant mindre behövt. Idag är det system som står till buds och med en utvidgning kommer vi tydligt visa att vi inte accepterar fusk som går ut över vår välfärd.

[1] http://www.scb.se/statistik/_publikationer/NR9999_2010A01_BR_04_NRFT1002.pdf

[2] http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skatteforfarandelag-20111244_sfs-2011-1244

[3] https://www.skatteverket.se/download/18.5c281c7015abecc2e20145c6/1491312515454/PM+Personalliggare+i+fler+verksamheter.pdf

[4] https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/rattssakerhet-skatter/personalliggares-effekter-pa-lonerapporteringen-i-restaurang-och_677484.html

[5] https://www.skatteverket.se/download/18.5c281c7015abecc2e20145c6/1491312515454/PM+Personalliggare+i+fler+verksamheter.pdf

[6] https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/departementsserien/narvaroliggare-och-kontrollbesok-en-utvardering_GXB443