På söndag avgörs din jobbtrygghet

Valet på söndag är avgörande för hur vi vill att samhället och arbetsmarknaden ska fungera. Handels medlemmar har varit tydliga i vilket samhälle de vill ha: en ökad anställningstrygghet, stopp för hyvling av arbetstider, satsningar på välfärden och att skattepengar inte ska gå till vinster för skol- och välfärdsbolag. I dessa frågor är skiljelinjen stor mellan de olika politiska alternativen. Där de rödgröna vill öka tryggheten vill Alliansen och Sverigedemokraterna gå i rakt motsatt riktning.

Det är viktigt att inse vad valresultatet har för innebörd för landets arbetstagare. Trygga jobb är en viktig fråga för Handelsanställdas medlemmar, hela 96 procent anser att det är mycket eller ganska viktigt är att människor har möjlighet att få en trygg anställning.

År 2006 gick Alliansen på val med att reformera arbetsmarknaden. Människor skulle jobba, inte gå på bidrag. Och Reinfeldts regering höll vad de sa. Alliansens arbetslinje sattes i verket från dag ett. Bland det första de gjorde var att avdragsrätten för fackföreningsavgiften togs bort och att a-kasseavgiften höjdes”. Detta orsakade ett stort medlemstapp för facket, bara inom Handels försvann 25 000 medlemmar. Kombinerat med införandet av allmän visstid 2007 samt försämrade villkor för sjukskrivna och arbetslösa fick en stor del av befolkningen det allt sämre. En otrygg arbetsmarknad bredde ut sig och klyftorna ökade. En arbetande fattigdom växte fram liksom en allt större utsatthet bland människor utanför arbetsmarknaden.

Även denna gång tänker har de borgerliga partierna liksom Sverigedemokraterna för avsikt att genomföra sina löften. I den nysläppta rapport ”Vem står upp för arbetsrätten och lönerna?” jämför författaren Mats Wingborg högerpartiernas föreslagna arbetsmarknadspolitik och visar på vilka förändringar de sannolikt kommer att genomföra om de får makten.

Alliansen och Sverigedemokraterna är eniga om det mesta för framtidens arbetsmarknad. De vill ändra i LAS och luckra upp turordningsreglerna. De är inte helt eniga i vilken utsträckning och hur många undantag som ska gälla, men riktningen är solklar. De fyra Allianspartierna vill förlänga möjligheten till provanställning upp till 12 månader samt införa inträdesjobb med ett lönetak på 70 procent av rådande ingångslöner. Sverigedemokraterna har några avvikande förslag men det finns inget som tyder på att partierna inte kommer att enas. Tillsammans är dessutom alla fem partier på högersidan överens om att privata arbetsförmedlingar ska ersätta den statliga Arbetsförmedlingen framåt.

Vad innebär då dessa förändringar om Alliansen och Sverigedemokraterna får bestämma? Sannolikt kan vi i ett sådant scenario se en ännu mer otrygg arbetsmarknad växa fram där flexibiliteten kommer att öka ytterligare på arbetstagarnas bekostnad. Tillsvidareanställningar och trygga jobb blir ännu mer ovanliga och särskilt inom vissa grupper, inte minst inom handeln. Den svenska modellen blir satt ur system när lägstalöner lagstadgas, facken försvagas och fler människor kommer att fastna i låglönejobb. Konsekvenserna av en sådan politik är dramatisk.

Skillnaderna i synen på framtiden för landets arbetstagare är stora mellan blocken. Det finns bara ett alternativ för oss som vill ha en fortsatt arbetstagarvänlig politik och det är att rösta för en fortsatt trygg arbetsmarknad.

Lina Stenberg

Uppenbara brister på skolmarknaden

Tidigare under månaden röstade Alliansen och Sverigedemokraterna ner förslaget om en vinstbegränsning för privata företag inom välfärdssektorn. Frågan är högaktuell efter att Skolinspektionen beslutat att stänga ner Thorén Innovation School Stockholm. Detta efter att skolan uppvisat bristande studiero och elevinflytande kombinerat med otillräckligt lärarledd undervisningstid.

Skolan hade förra året en vinstmarginal på 25 procent och gjorde en vinst på 16 miljoner. Det var en drastisk ökning mot året innan då vinstmarginalen låg på 10,7 procent. Under samma period ökade antalet elever per lärare från 13,5 till 22,6 och andelen behöriga lärare sjönk från 87,8 procent till 62,8 procent. Som jämförelse hade Stockholm stads kommunala gymnasieskolor förra året 88,1 procent behöriga lärare och i snitt 14,8 elev per lärare.

Ovanstående fall är ett exempel på utmaningarna med en välfungerande skolmarknad. Den liberala hållningen är att konkurrens och valfrihet ska förhindra missbruk. I praktiken är det ofta svårt att avgöra en skolas kvalitet. Att ta steget och byta skola är oftast förknippat med stora osäkerheter och det är nästan omöjligt att utkräva ansvar för att utbildningen varit bristfällig. Det finns därför en risk att vinstmotiverade aktörer utnyttjar situationen och låter kostnadsbesparande åtgärder gå ut över utbildningens kvalitet.

Ett annat problem som uppmärksammades i en nyligen publicerad studie är att friskolor i större utsträckning sätter högre betyg än kommunala givet elevernas kunskapsnivå. I Sverige rättas de nationella proven som vägleder betygsättningen lokalt och betygen som är viktiga för eleverna sätts av lärarna själva. Skolor och elever delar därför ett intresse av att uppvisa goda resultat samtidigt som spärrarna mot generös bedömning är få.

Professor Jonas Vlachos jämför i sin studie betygen i alla ämnen med kunskapsnivån enligt de nationella proven och hänsyn tas till att alla prov inte är lika tillförlitliga. Resultaten är tydliga och visar att alla studerade friskolegrupper sätter genomgående högre betyg än kommunala skolor efter att hänsyn tagits till resultaten på de nationella proven. Skolor som tillhör den Internationella Engelska Skolan och Kunskapsskolan utmärker sig speciellt i det avseendet.

Vilka betyg du får har stor påverkan på ditt framtida arbetsliv. Det påverkar dina chanser att läsa vidare på högskola/universitet eller kanske din möjlighet att få en examen alls. Det är inte acceptabelt att dina framtida möjligheter kan bestämmas av inte dina kunskaper utan hur generös din skola är gällande betygssättning.

Det var därför bra att Socialdemokraterna nyligen lanserade ett 6-punktsprogram med bland annat förslag för att sätta stopp för nya vinstdrivna skolor samt stopp för betygsinflationen. Det är bra att Socialdemokraterna likt Vänstern fortsätter att driva vidare frågan tills valet eftersom inte bara Handels medlemmar utan även hela svenska befolkningen är emot vinster i välfärden.

Anton Strömbäck

 

 

 

Handels medlemmar vill sätta stopp för vinster i välfärden

När man frågar Handels medlemmar om deras uppfattning om vinster i välfärden är svaret tydligt. En mycket stor majoritet (92 %) instämmer i att skattepengar avsedda för välfärd inte ska kunna gå till vinster för privata bolag. Oavsett vilket politiskt parti som medlemmarna sympatiserar med så är motståndet mycket stort. Det visar Handels rapport om frågan.

Motståndet är starkt oavsett vilket parti Handels medlemmar säger sig sympatisera med. Bland rödgröna sympatisörer (s, v, mp) instämmer hela 99 procent. Och av de som sympatiserar med högerpartier (M, C, Kd, L och Sd) så instämmer 85 procent.

Handels medlemmars motstånd är rationellt. De som arbetar i handeln är beroende av välfärden för att kunna få ihop arbetsliv och familjeliv. När offentliga skolor och omsorgsverksamhet tvingas spara så är det för många en gåta att privata företag samtidigt kan göra mångmiljardvinster på våra skattepengar. Ett exempel är vårdföretaget Attendo som 2016 dubblade sin vinst till 649 miljoner, främst av skattepengar avsedda för välfärd. Ett annat exempel är skolkoncernen Academedia som gjorde ett resultat efter avskrivningar på 540 miljoner. En orsak till vinsten är betydligt färre lärare per elev än i offentliga skolor. Skulle Academedia haft samma lärartäthet som kommunala skolor hade det enligt Kent Werne, som studerat frågan, inneburit 900 fler lärare. Handels medlemmar förstår att dessa övervinster dränerar den välfärd man är beroende av.

Men Handels medlemmar lever också i ett samhälle och kan se de negativa effekterna av marknadsstyrning och etablering av vinstdrivande företag. Många av medlemmarna har barn och vet om det dilemma som förekomsten av privat ägda friskolor innebär. I en ny studie visade nationalekonomen Jonas Vlachos på den stora betygsinflationen hos privata skolföretag. För vinstdrivande företag på en marknad så är det logiskt att företagen vill locka till sig elever för att öka sina vinster. Detta vet alla som har barn i skolåldern men det är utmärkt att det också visats vetenskapligt. Marknadsstyrning och vinstdrift leder förutom till betygsinflation även till att kvaliteten försämras. Det sker genom att viktiga kvalitetsfaktorer som personaltäthet, utbildningsnivå och anställningsvillkor försämras för att generera vinster. Men det skapar också ett mer segregerat samhälle.

Motståndet är inte unikt för Handels medlemmar utan gäller även svenska folket i allmänhet. Så har det varit sedan Sverige kom att bli en experimentverkstad för privata intressen inom välfärden sedan 1990-talet. Trots detta motstånd är det först i juni 2018 som ett konkret förslag från en regering om att begränsa vinsterna lagts till riksdagen. Detta röstades ner av samtliga högerpartier – trots att deras egna väljare är för vinstbegränsning. Detta demokratiska underskott är ett resultat av en lyckosam vinstlobby som betalats för att säkerställa att privata företag fortsatt ska kunna göra stora vinster på skattepengar.

Men bara för att det idag inte finns majoritet i riksdagen innebär inte att det måste vara så för alltid. Redan i riksdagsvalet den 9 september kan man ändra på detta.

Stefan Carlén