Stoppa klyftorna som tar oss till 1930-talet

Just nu pågår avtalsrörelsen där fackförbund inom LO förhandlar kollektivavtal för närmare tre miljoner anställda. Inom handeln är skiljelinjerna mellan fack och arbetsgivare stora. Det handlar om vilka löner och villkor som ska gälla. Resultatet påverkar människors hela liv och vardag. Men avtalsrörelsen handlar om ännu mer, det handlar om vilket samhälle vi vill leva i.

I dagarna släppte LO rapporten ”Makteliten – i en egen bubbla” som visar att klassklyftorna ökar snabbt på vanligt folks bekostnad. Sedan LO började mäta 1950 har toppcheferna i näringslivet aldrig tjänat så mycket som nu jämfört med vanliga löntagare.

En VD-lön i den ekonomiska eliten motsvarar nu 60,8 industriarbetarlöner (heltidslön). På mindre än ett år tjänar direktören betydligt mer än vad en arbetare gör under ett helt yrkesliv. LO jämför också med den bredare gruppen ”makteliten” där en mängd olika toppositioner inom näringslivet, politiken och samhället i stort ingår. Också här är skillnaderna historiskt stora. Det är skrämmande läsning för alla oss som tror på ett jämlikt samhälle som håller ihop.

Jämfört med handelsanställda är klyftorna, inte minst på grund av deltidsproblematik, ännu större. Samtidigt går handeln som bransch bra och VD:arna i handelsföretagen ökar sina löner mycket snabbt. Branschtidningen Markets genomgång visar att VD-lönerna inom de största handelsbolagen ökade med i genomsnitt 7,2 procent under 2018. Samma år fick vanliga handelsanställda nöja sig med 1,6 procents löneökning.

De växande klyftorna syns inte bara i relation till VD-lönerna och maktelitens inkomstutveckling. I Sverige är lönegapet mellan arbetare och tjänstemän nu lika stort som på 1930-talet. Ja du läste rätt, på samma nivå som innan andra världskriget och Saltsjöbadsavtalets tillkomst.

Jämlikheten i Sverige behöver öka för att vårt samhälle ska hålla ihop. Det tjänar alla på. Vi kan aldrig acceptera att föras tillbaka till en tid med inkomstklyftor som borde höra historien till. En del går att åstadkomma på politisk väg men i grunden handlar det om att vanligt folks löner och villkor måste hänga med. Därför är fackens krav i avtalsrörelsen helt nödvändiga för att stoppa de växande klyftorna.

Daniel Söderberg Talebi

Stark utveckling av vinsterna i handeln

Det finns en föreställning om att vinsterna i handeln är pressade till följd av prispress och ökad konkurrens. Inte sällan framförs den pågående strukturomvandlingen, med digitalisering och e-handel som orsak till pressad lönsamhet. Tuff utmaning för handeln, var kontentan i en analys i Dagens Industri där det hävdades att vinsterna stått stilla och att digitaliseringen skulle pressa branschen än hårdare.

I Handels nya rapport ”Hur har handelns vinster och lönsamhet påverkats av strukturomvandlingen?” undersöks hur vinster och lönsamhet utvecklats i handeln sedan 2008 – en tid med snabb digitalisering, ökad e-handel och strukturomvandling. Data från SCB visar att såväl vinster som lönsamhet utvecklats relativt bra under denna period. Perioden är vald dels för att statistiken lades om just det året, dels för att den täcker in såväl lågkonjunktur (finanskrisen) som högkonjunktur.

När det gäller vinsterna – mätt i form av rörelsevinst i kronor – så har dessa ökat under perioden. Även när vi tar hänsyn till att marknaden vuxit, och att priserna ökat så ser vi en stark vinstökning. De totala vinsterna i branschen har i fasta priser ökat med hela 42 procent. Det är en genomsnittlig årlig vinsttillväxt på 4,7 procent. En överraskning var att det är sällanköpshandeln som varit drivande i vinsttillväxten. Det resultatet var oväntat eftersom den allmänna uppfattningen i branschen har varit att det är sällanköpshandeln som varit mest pressad av e-handel och strukturomvandling.

Även när vi ser till lönsamheten – mätt i form av rörelsemarginal – så har den haft en uppåtgående trend. Handeln är till sin natur en bransch som utgår från hög omsättning. Det gör att marginalerna ofta kan vara låga även om själva vinsterna är höga. Men här ser vi en ökning av marginalen för hela branschen med 46 procent, och för sällanköp med hela 79 procent.

Nej det går inte att hävda att vinster och lönsamhet är pressad generellt i branschen. Förvisso finns det enskilda företag som går sämre, och några går till och med i konkurs. Men förutom att detta inte är konstigt i en dynamisk marknadsekonomi, så finns inga data som tyder på att branschen i sig är hårt pressad.

Nära kopplat till frågan om pressad lönsamhet finns också en slentrianmässig analys som menar att ökade personalkostnader är negativt för lönsamheten. Det beror säkert på att man ser personalkostnader som just kostnader, vilket då per definition skulle innebära lägre vinster. Men personalkostnader är inte endast kostnader för företag utan också nödvändiga sociala investeringar för hela verksamheten. Handels rapport visar att vinsterna som andel av personalkostnaderna ökat under hela perioden. Vidare finns inget samband som tyder på att högre personalkostnader skulle leda till lägre vinster. Tvärtom, finns en tydlig samvariation mellan högre personalkostnader och högre vinster.

Den slutsats man kan dra av rapporten är att handelsbranschen hittills har klarat av digitalisering och strukturomvandling relativt väl. Vinsterna har ökat och utrymme finns för fortsatta satsningar, på såväl förnyad verksamhet som på personalen. På sikt verkar det vara investeringar som lönar sig i längden.

Stefan Carlén