Ojämställda löner, arbetstider och pensioner i handeln

I Handels rapport om handelsanställdas pensioner visades det på oacceptabelt stora skillnader mellan könen. Kvinnors låga pensioner är inte bara ekonomiskt problematiskt utan påverkar även jämställdheten i en relation Många kvinnor blir ekonomiskt beroende av sin partner.

Det är sorgligt att bli beroende av sin man. Han är mycket äldre än jag och jag bävar den dagen om jag blir ensam med så liten pension.”

”Jag är ensamstående kvinna och klarar mig inte på min pension, som samhället är uppbyggt så måste man leva i parrelation för att leva ett drägligt liv. Tyvärr. Jag arbetar med samhällstjänster för att dryga ut pensionen och det får jag nog göra tills jag lägger igen ögonen.”

Så uttryckte sig två kvinnor som intervjuades i rapporten. Pensionen du får beror på många faktorer som sammantaget missgynnar kvinnor. Vilken lön du har, om du jobbar hel- eller deltid, pensionsåldern, hur lång föräldraledighet samt sjukfrånvaro under ditt arbetsliv kommer att påverka dina framtida pensionsinkomster.

Pensionen är en avspegling av den samlade arbetsinkomsten under livet, och då denna inte är jämställd så återspeglas det livet ut.

Den allmänna pensionen samt tjänstepension är efter skatt på en mycket låg nivå. Totalt sett får Handels pensionärsmedlemmar 10 500 kronor i månaden kronor vilket är lägre än gränsen för ekonomisk utsatthet och relativ fattigdom på 11 100 kronor. Även kvinnor i riket ligger under fattigdomsgränsen när vi endast ser till inkomsterna från allmän pension och tjänstepension.

Det är en ekonomisk verklighet som de flesta inte är beredda på. När vi ställde frågan till Handels pensionärsmedlemmar om de var förberedda på hur deras pension skulle se ut svarade en majoritet att pensionen var lägre eller mycket lägre än de hade förväntat sig.

Att arbetslivet och familjelivet inte är jämställt får således konsekvenser inte bara på kort sikt utan även på lång sikt. Cecilia Berggren har skrivit om utvecklingen av otrygga anställningar på arbetsmarknaden. Där beskrev hon skillnaderna på arbetsmarknaden utifrån kön och klass. I dagarna publicerade LO en rapport om villkoren i arbets- och familjelivet som befäste bilden att ojämlikheten inte bara på arbetsmarknaden utan även i hemmet.

Det här är i första hand ett problem som kräver åtgärder inom arbetslivet. Inom kvinnodominerande yrken och sektorer finns det en stark deltidsnorm. Det utbredda deltidsarbetet i kombination med tidsbegränsade anställningar och perioder av arbetslöshet gör att pensionsutfallet blir väldigt lågt. Om tillsvidareanställning och heltid sågs som en norm på arbetsmarknaden skulle situationen för pensionärer vara bättre. Inte minst skulle det sannolikt vara den viktigaste jämställdhetsreformen av alla.

 

 

Deltid vanligast i detaljhandeln

I veckan publicerade LO en rapport om anställningsformer och arbetstider som visar att de otrygga anställningarna på arbetsmarknaden ökar. Idag är mer än en kvarts miljon personer i Sverige anställda på mycket korta kontrakt, så kallade behovs- och timanställningar. Deltidsarbetandet är också utbrett visar rapporten, framförallt i de kvinnodominerade branscherna. Den sektor på arbetsmarknaden som har högst andel deltidsanställda är detaljhandeln, där 67 % arbetar deltid.

deltid2

Det finns tydliga klass- och könsskillnader i vilka det är som arbetar deltid i butiker. Det är betydligt vanligare att arbetare deltidsarbetar jämfört med tjänstemän. Deltidsanställningar är också mycket vanligare bland kvinnor än bland män. Arbetarkvinnor är de som i allra högst utsträckning arbetar deltid, hela 74 % av dem saknar en heltidstjänst.

Den ofrivilliga deltiden är utbredd bland butiksanställda. Den största anledningen till att arbeta deltid idag är att det saknas heltidsarbete. Handels har i tidigare studier visat hur vanligt det är att anställda går i många år, många gånger ett helt arbetsliv, utan att komma upp i en heltidstjänst. Istället tvingas man jaga timmar och tacka ja till alla extratimmar som erbjuds. Av deltidsanställda arbetare i detaljhandeln jobbar 37 procent färre än 20 timmar i veckan. En anställning som gör det mycket svårt att kunna leva på sitt arbete och planera sin ekonomi. I längden påverkas både den sjukpenninggrundande inkomsten och pensionen av deltidsarbete.

Deltidsarbetandes arbetsmiljö är också sämre på flera sätt visar statistik från SCBs arbetsmiljöundersökning. De som arbetar deltid har i högre utsträckning än andra monotona arbetsuppgifter med små möjligheter till inflytande över såväl sitt arbete som sin arbetstid. Dessutom har man som deltidsanställd lägre möjligheter till kompetensutveckling och utbildning i sitt arbete.

Den ökade otryggheten på arbetsmarknaden och företagens strävan efter en flexibel personalstyrka leder inte bara till konsekvenser för den anställde. I rapporten En dålig affär visar vi hur de otrygga anställningarna gör att den ordinarie personalen får ta ett större ansvar och leder till en ökad stressnivå för alla på arbetsplatsen. Samtidigt innebär otryggheten ökade kostnader för arbetsgivare och samhället när sjukskrivningar på grund av stress ökar. Att det framförallt är arbetare, kvinnor, unga och personer med utländsk bakgrund som har de otrygga anställningarna innebär också en växande ojämlikhet på samhällsnivå.

Det är dags att fundera på vilken typ av arbetsmarknad vi vill ha. En där anställda ständigt tvingas jaga timmar och leva i ovisshet över om lönen ska räcka till hyra och mat varje månad? Eller en som gör det möjligt att kunna leva på sitt arbete och planera sitt liv och sin framtid?

Cecilia Berggren

Kompetensutveckling, jämlikhet och solidaritet är nycklar till att klara handelns omställning

”Det viktigaste i digitaliseringsutvecklingen är att vi investerar i människor. Vi kan använda teknologin på ett mänskligt sätt. För att skapa ett mänskligt samhälle är det nödvändigt. I slutändan är det människor som ska dominera utvecklingen, inte domineras av den.  Då är det viktigt att inte alla medel går tillbaka till investerare i företag utan också till utvecklingen av de arbetandes färdigheter”

Orden kommer från Tysklands arbets- och socialminister Thorben Albrecht vid ett internationellt seminarium om digitalisering förra veckan. Det hoppfulla budskapet som Albrecht förmedlar är viktigt. Digitaliseringen kan uppfattas och beskrivas som ett annalkande hot som tar arbetstillfällen. Det är ett perspektiv. Men digitaliseringen kan i själva verket bli en väg till drägligare arbetsförhållanden, ökade investeringar i människor och ett större välstånd för alla arbetande. Det är dessa möjligheter och företags möjligheter att klara digitaliseringsutvecklingen som  Handels vill ta fasta på.

Internationellt verkar det som om man likt oss på Handels mer ser möjligheter, men med en utmaning i att utveckla ny kunskap och kompetens. OECDs ekonom Paulo Falco uttryckte det så här under samma seminarium:

”Arbetsmoment försvinner, men att jobben försvinner är i stor utsträckning en villfarelse. Digitaliseringen innebär dessutom en multiplikationsfaktor vad gäller jobben.  Så problemet är egentligen inte förlorade jobb utan anpassning. Vi måste därför främst tänka igenom hur vi utvecklar ny kunskap och kompetens. Det behövs satsningar på modeller för livslångt lärande, problemlösningsförmåga i digitala miljöer och ett tänkande som går ut på att lära ut hur man lär sig att lära… En jämnare inkomstfördelning och utbildning tillgänglig för alla kan vara centralt för att klara omställningen.”

Falco beskrev jämlikhet som en förutsättning för att klara den omställning som digitalisering innebär. I den meningen är den svenska modellen i grunden en god utgångspunkt. Professor Daniel Buhrs forskningsresultat gav stöd åt den tesen:

”Produktionen ökar med ökad digitalisering. En jämnare inkomstfördelning och jämlikhet bidrar i sin tur till digitaliseringen. Genom detta blir den digitaliserade infrastrukturen och utbildningen som krävs för en omställning tillgänglig för alla. Jämlikhet ger förutsättningar för delaktighet och delaktighet skapar utveckling.”

Framtiden kräver därför att vi slår vakt om ett jämlikt och solidariskt samhälle där teknologi och möjligheter till lärande blir tillgängliga för alla. Inom handeln ska vi inte motverka den teknologiska utvecklingen utan se till att den skapar nya former för lärande, en drägligare arbetsmiljö och bättre villkor för de anställda.

 

 

Hög lönsamhet, nyanställningar och personalbrist i handeln

Dagens Industri har gjort en omfattande granskning av ICA-koncernens lönsamhet. I en genomgång av 1 200 butiker skriver man att ”ICAs lönsamhet är unikt hög”. I sin granskning finner man bland annat en ICA Supermarket i Uppsala som delade ut 50 miljoner kr till ägaren i senaste bokslutet. Fyra av ICA-butikerna har tillsammans under 10 år delat ut över en miljard kronor. Vidare kan man hitta en del företagskonstruktioner med holdingbolag dit vinster överförs. En butik i Sollentuna hade låg nettovinst och delade ut noll kr. Men samtidigt skickades 26,7 miljoner kronor till moderbolaget och där delades det ut 19,2 miljoner.

I den fackliga vardagen får dock många förtroendevalda på sina arbetsplatser höra att lönsamheten är pressad. Det sägs att kostnaderna ökar för personal, hyror och inköp, men att det inte går att höja priserna på grund av den hårda konkurrensen. Under sådana omständigheter måste arbetsgivaren skära i timmar och man har svårt att höja lönerna, hävdas det. Men oftast, när man väl tittar i det senaste bokslutet för ett sådant företag, har försäljningsintäkterna faktiskt ökat. Vidare kan man se att företaget delat ut många miljoner till ägaren. Detta faktum gör att det bland fackliga uppstått en sund skepsis mot påståenden om pressad lönsamhet.

Även på en övergripande branschnivå finns de som vill hävda att hela branschen lider av pressad lönsamhet. Men faktum är att när handelsföretagen själva berättar om sin syn på rådande lönsamhet har en mycket stor majoritet sagt att den är god eller tillfredsställande.

För en bransch som befinner sig i en ständig strukturomvandling till följd av digitaliseringen är det viktigt att ha en så korrekt bild som möjligt av det företagsekonomiska läget. På Handels gör vi därför en gång i kvartalet en avstämning av hur läget ser ut i handeln. Vi använder oss av en specialbearbetning av den statistik som det statliga Konjunkturinstitutet samlar in. Den senaste avstämningen från januari 2017 visade att handlarna såg mycket positivt på den framtida försäljningen när man blickade ut över första halvåret 2017. Lönsamheten var fortsatt god eller tillfredsställande och företagen såg behov av fler nyanställningar. Ett problem var dock att handlarna upplevde att de hade svårt att få tag på personal.

Även om ICAs lönsamhet är ”unikt hög” som DI skriver, verkar det med andra ord gå ganska bra för branschen i övrigt. Problemet med att få tag på personal kan lindras genom attraktivare anställningar, exempelvis genom fler heltider, tryggare anställningar och mer konkurrenskraftiga löner. Det skulle höja yrkets status, minska personalomsättningen och markant lösa den upplevda personalbristen. Uppenbarligen har branschen råd med det.

Stefan Carlén

Myten om den lata ungdomen

”Våra dagars ungdom uppträder ohövligt, föraktar auktoriteter, har ingen respekt för äldre människor och pratar när den borde arbeta.”

Orden påstås ha uttalats av Sokrates runt 400 f. kr. men hade lika gärna kunnat vara ett citat från idag. Inte mycket verkar ha hänt med synen på unga under de senaste 2 400 åren. Med jämna mellanrum kommer från olika håll – framförallt från arbetsgivarhåll – påståenden om hur lata och bortskämda dagens ungdomar är. Nyligen släppte Företagarna en rapport  vid namn ”Det är attityden, dumbom” som visar att det största tillväxthindret för företagare är den dåliga arbetsmoralen och bristen på mognad, intresse och ansvarstagande hos unga. ”Svenska ungdomar har den sämsta attityden av alla”, menar en av de intervjuade företagarna i rapporten.

Samtidigt som myten om den lata ungdomen fortsätter spridas finns en mängd felaktiga uppfattningar om vad unga efterfrågar på arbetsmarknaden. I en rapport  från Svenskt Näringsliv, Svensk Handel och Visita påstås att unga vill ha tidsbegränsade anställningar eftersom ”de då i högre utsträckning själva kan påverka hur mycket och när de vill jobba”.

Denna syn på unga verkar helt sakna förankring i verkligheten. Det ställs högre krav för att få ett jobb idag än för 30 år sedan. I Ungdomsbarometerns undersökning  från december 2016 svarade 86% att de hellre tar nästan vilket jobb som helst hellre än att vara arbetslösa. Arbetsmarknaden de kommer in på är också betydligt tuffare idag. Unga är överrepresenterade bland de med otrygga anställningar. I detaljhandeln är 54 % av de mellan 15 och 24 år tidsbegränsat anställda. Ofta varvas visstidsanställningar med perioder av arbetslöshet. Att få en fast tjänst på heltid är ovanligt i branschen, bara 15 % av de unga har en sådan anställning. Att det skulle bero på att unga föredrar “ett flexibelt arbetsliv” stämmer helt enkelt inte. Bland Handels medlemmar är det bara 1 % som i en undersökning svarat att de vill ha en tidsbegränsad anställning framför en tillsvidareanställning.

Otryggheten på arbetsmarknaden kommer inte utan konsekvenser. Många unga i handeln  vittnar om att de varken kan skaffa bostad, flytta hemifrån eller planera sina liv då de aldrig vet hur mycket de kommer tjäna varje månad. Osäkerheten som många lever i skapar en enorm stress. Det visar sig bland annat genom att allt fler unga sjukskrivs på grund av utmattning.

Att med denna bakgrund fortsätta prata om unga som lata är absurt. Lika verklighetsfrånvänt är det att rättfärdiga otryggheten på arbetsmarknaden genom att påstå att det är något som unga efterfrågar. Det är dags att sluta sprida myten om den lata ungdomen och istället börja prata om hur vi får en trygg arbetsmarknad för alla.

Hotas jobben inom handeln av e-handel från utlandet?

Är den svenska handelssektorn hotad? I en rapport varnar Svensk Handel för att tiotusentals jobb och tusentals butiker kan vara förlorade inom en tioårsperiod. Resonemanget bygger till stor del på tesen att utländska e-handlare kommer att ta betydande marknadsandelar. Det finns dock så många osäkerhetsfaktorer att det svårt att med tillförlitlighet göra träffsäkra prognoser över hur stor den utländska e-handeln blir. Det är också svårt att säga exakt vilken effekt ökad e-handel från utländska företag kommer att ha på sysselsättningen. Vad vi vet är att sysselsättningen inom handeln hittills har ökat trots digitalisering ökad handel från utlandet.

Med dessa osäkerheter i åtanke är det mest konstruktiva för branschen att fokusera på det som kan leda till en positiv utveckling för de svenska handelsföretagen. Forskare och branschanalytiker har pekat på förhållanden och tendenser som ger svenska företag hopp och utvecklingsmöjligheter på en handelsmarknad med internationell konkurrens. Handels ger utifrån detta några tips:

  1. Skapa värden utöver pris

Svensk Handel har rätt i att priskonkurrensen kan förväntas hårdna på en marknad med ökad internationell konkurrens. Men det finns annat än pris som är viktigt för kunden, vilket uppmärksammats av forskare och senaste av E-barometerns kartläggning över varför konsumenter e-handlar.  Utvecklar företagen sin service, satsar på sin personal, blir bra på att förutsäga kundbeteenden och bra på att odla sitt varumärke öppnas nya möjligheter.

  1. Utveckla försäljningen utomlands

Internationell e-handelsförsäljning utgör  inte bara ett hot utan är också en möjlighet. Redan idag handlar 3,5 miljoner européer utanför Sveriges gränser från Sverige, men det finns fortfarande en enorm utvecklingspotential vad gäller svenska företags försäljning i utlandet.

  1. Utforma genomtänkta digitala strategier

Då internationaliseringen av handeln ökar blir det viktigare än någonsin att ha väl utvecklade att koncept för digitalisering. Företag kommer att behöva tänka längre än att de ska finnas på nätet.

  1. Hitta nischmarknader

Enligt ekonomisk teori kännetecknas en marknad av en ständig tävlan som gör att verksamheter alltid riskerar att slås ut. Som företag hittar du då nya marknadsrum genom att erbjuda nya konceptet och nya sätt att paketera dina koncept. Framtidens handel kan komma att kräva en större kreativitet av svenska handlare, men loppet är inte kört.

  1. Satsa på den fysiska butiken

Ökad e-handel från utlandet förutsätter ökad e-handel. Den bästa försäkringen mot att internationell e-handel ska ha en negativ påverkan på den svenska handelssektorn är därför att den fysiska butiken utvecklas till en konkurrensfördel. Som Handels har kunnat visa är det högst osäkert hur stor e-handeln blir i framtiden. Det beror på om handlare tar tillvara på den konkurrensfördel som den fysiska butiken kan utgöra.

Handelsföretag tjänar på att lyssna på anställda

Enligt den amerikanska ekonomen Zeynep Ton kan detaljhandelsföretag nå framgång genom att lyssna till de anställda, skapa delaktighet och öka personalinflytandet. Hon visar också att högre bemanning, tryggare jobb och bättre arbetstider är en framgångsfaktor som leder till långsiktig och hållbar lönsamhet. Även svensk arbetsmiljöforskning om detaljhandeln visar att det är bra att lyssna på de anställda i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Så frågan är om det lyssnas tillräckligt mycket? Nej, dessvärre finns här mycket som skulle kunna förbättras. I en studie från Handels får de anställda berätta om sina upplevelser av stölder och snatterier. Det är situationer som kan leda till hot och våld. De upplevs som obehagliga och är en ständigt närvarande stressfaktor bland butiksanställda. Något som i kombination med otrygga anställningar och slimmad bemanning sätter press på arbetsmiljön. Förutom önskemål om bättre samverkan med polisen och fler väktare efterfrågar de anställda i huvudsak tre saker: Tydlighet i interna rutiner, bättre och återkommande utbildning samt fler anställda.

Arbetsklimatet kan förbättras genom att chefer ser till att skapa forum där personalen kommer till tals och får möjlighet att prata igenom situationer med besvärliga kunder och stölder. Förutom att få möjlighet att ventilera finns goda chanser till att man hittar problem på arbetsplatsen och löser dem.

Ett av de problem som de anställda lyfte fram i stöldstudien var låg bemanning och ensamarbete. Förutom att det självklart känns mer säkert om det finns kollegor i närheten, så är den låga bemanningen också ett tillfälle som gör tjuven. Det är enklare att stjäla om den enda personalen på plats är upptagen på andra sidan av butiken.

I Zeynep Tons studie visas att företag som satsar på att ha trygga jobb och en viss överbemanning långsiktigt kan vara mer lönsamma. En ökad bemanning i butikerna ser därför ut att leda till ökad säkerhet, bättre lönsamhet och färre stölder. En win-win-situation väl värd för arbetsgivare att lyssna till.

Stefan Carlén