Hur jämställd är handeln?

Medlingsinstitutet presenterar årligen sin studie om löneskillnaden mellan kvinnor och män löner. I 2016 års rapport framgår det att kvinnor i genomsnitt har 87,5 procent av mäns lön.  Det innebär att löneskillnaden mellan män och kvinnor är 12,5 procent. Det är en minskning av löneskillnaden från föregående år med 0,7 procentenheter. Det är positivt att löneskillnaden minskar men det man ska komma ihåg med sådana här studier är att de inte tar hänsyn till arbetad tid. Alla löner räknas upp till heltidslöner och fångar därför inte upp den faktiska löneskillnaden.  Och det är stor skillnad mellan timlöner som visar lön per arbetad timme och löneinkomster som visar vad man faktiskt får ut i månaden. Om vi tar detaljhandeln som exempel är löneskillnaderna i timlöner mellan män och kvinnor ca 4 procent. Det kanske inte verkar så mycket i jämförelse med hur det ser ut på hela arbetsmarknaden. Men om vi däremot tar hänsyn till faktiskt arbetat tid blir skillnaderna betydande.

jamstalld-handel

I de yngre åldrarna finns inte några större skillnader. För 18-åringar har faktiskt kvinnor högre löneinkomster än män. Men sedan ökar skillnaderna snabbt. Från 30-årsålderna och fram till slutet av yrkeslivet vid 64 år ligger kvinnors löneinkomster som andel av mäns runt 80 procent. När man pratar om jämställda löner är det viktigt att vara medveten om vad som menas. Det är den faktiska lönen handelsanställda får leva på. Så även om löneskillnaderna per timme inte är så stora så blir skillnaderna i den faktiska månadsinkomsten desto större. De ojämställda löneinkomsterna i detaljhandeln påverkas mer av deltidsarbete. Om heltid blev norm skulle stora steg i ökad jämställdhet tas – inte bara för detaljhandeln utan för hela samhället.

Anton Strömbäck

 

Slår e-handeln ut butiker?

E-handelns starka tillväxt inom detaljhandeln uppmärksammas ofta i såväl branschtidningar som riksmedia. I Dagens Industri och på SVT kunde vi läsa om en försäljningsökning på 15 procent det senaste kvartalet. I e-barometern står det att e-handeln ökat med över 14 procent varje år de senaste fyra åren. Man kan förstå att det kan bli förvirrande i sig med olika procentsatser.

Men oavsett vilken man tittar på så är det en hög tillväxttakt som redovisas. Intrycket blir att e-handeln kan vara nära att bli den dominerande formen av handel, samt att den fysiska handeln har svårt att klara sig i konkurrensen. Är det verkligen så?

Handels har undersökt frågan i den nyligen publicerade rapporten ”Tar e-handeln över?” . Svaret kanske förvånar många. En genomlysning av faktisk försäljningsutveckling visar att den fysiska handelns försäljning inte har minskat. Tvärtom har den ökat avsevärt. Mätt i kronor har den faktiskt ökat betydligt mer än e-handeln.

Medan e-handeln ökat med 25 miljarder de senaste fem åren har fysisk handel ökat med 71 miljarder. Det innebär att den fysiska handeln står för hela 74 procent av ökad försäljning inom detaljhandeln. Uppfattningen om att e-handeln har slagit hårt mot den fysiska handeln är således något av en myt. E-handeln är fortfarande förhållandevis liten. Det är orsaken till att det är lätt att feltolka den höga procentuella tillväxten. Men kommer då e-handeln fortsätta utgöra en liten del av detaljhandeln? Det kan förvisso vara lätt att tro givet hur sakta det ser ut att gå för e-handeln att ta marknadsandelar.

Men även detta har Handels studerat och funnit att e-handeln troligtvis kommer att öka sin andel av detaljhandeln framöver:

20161101e-handel

Kalkylerna visar att e-handeln kan komma att uppgå till 30 % av detaljhandeln inom 10 år. Men om utvecklingen följer de mönster vi kan se idag landar den på cirka 20 %. Denna strukturomvandling inom branschen är en utmaning för såväl företag som fackliga organisationer. Den kommer påverka företagens etablering och affärsstrategier, samhällets stadsplanering och inte minst de anställdas villkor.

Martin Rosenström

Visstider och psykisk belastning

I den fackliga världen är vecka 43 i oktober en vecka då vi särskilt uppmärksammar arbetsmiljöfrågorna. Vad kan därför så här i inledningen av denna vecka vara mer passande än att fråga sig: Hur mår man egentligen i den svenska handeln? Och hur upplever de anställda sin arbetsmiljö?

I en ny studie från Handels av Cecilia Berggren framkommer oroande signaler om kraftigt ökade sjukskrivningar i handeln till följd av psykiska problem. Särskilt har den ökat bland kvinnor.

20161025-bild-av-sjukskrivna

Studien är också en unik kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön inom detalj- och partihandeln. Den väcker många frågor om ledning och styrning, av själva arbetsorganisationen och dess betydelse för anställdas upplevelser av stress och psykisk belastning. Inte minst handlar det om graden av trygghet i anställningen, och den ökade förekomsten av korta otrygga visstidsanställningar.

Handels utredare har i flera tidigare rapporter visat på tydliga samband mellan graden av otrygga visstidsanställningar och ökad psykosocial belastning på hela arbetsplatsen. På arbetsplatser med en hög andel visstider upplever såväl anställda som skyddsombud större problem än på arbetsplatser med låg andel visstider. Man upplever större personalbrist, mer ofrivilligt deltidsarbetande, konkurrens om timmar och fler sjukskrivningar på grund av stressrelaterad ohälsa. Arbetsvillkoren är inte bara sämre för de visstidsanställda, utan även de som har trygga anställningar är betydligt mer stressade på arbetsplatser där arbetsorganisationen präglas av många visstider. Resultaten stämmer väl överens med nyare forskning som visar att individuell otrygghet hos anställda smittar av sig på hela arbetsplatsen. Det skapar ett klimat av otrygghet som påverkar även de med tryggare anställning.

För såväl individen, som företagen och samhället skulle det finnas stora vinster med att bryta denna negativa utveckling. En arbetsmarknad som präglas av heltider och fasta anställningar skapar inte bara ett bättre arbetsliv. Det leder också till ekonomiska vinster – för alla.

Stefan Carlén