E-handeln ökar mest – men fysiska butiker behövs ändå

Hur ser framtiden ut för den fysiska butiken? När branschexperter, beslutsfattare och ledande forskare med koppling till detaljhandels- och logistiksektorn sammanstrålade vid konferenserna ”D-Logistics” (Arrangerat av Svensk Digital Handel) och ”Logistik och Transport” på Svenska Mässan i Göteborg förra veckan var denna fråga ett av de centrala diskussionsämnena.

Ur diskussioner och presentationer under konferensen kan fem saker som är väsentliga för att fysiska butiker ska förbli relevanta och viktiga urskiljas. Både rapporter om branschen från Handels  och en ny forskningsantologi från Lunds Universitet ger stöd för att peka ut dessa fem som nycklar till att förbättra den fysiska handelns framtidsutsikter:

1. Teknik i butik

Att butiker kan öka sin attraktionskraft genom att dra nytta av teknikutvecklingen  betonades av många deltagare under konferensen. Detta gäller teknik i butiken som sådan, men också tekniska hjälpmedel som kunden själva använder spontant vid besök i fysisk butik, primärt mobiltelefonen. I ny forskning har mobiltelefonens betydelse för köp i butik analyserats. I motsats till vad som tidigare antagits visar forskningen att kunder som använder mobiltelefoner i butiksmiljö köper mer än andra kunder (Bokkapitel: Nordfält, 2018). Detta gör att den fysiska handeln kan vinna mycket på att förstärkta och förenkla köpupplevelsen genom att satsa på ett digitalt innehåll som hjälper kunden i det fysiska rummet.

2. Butiker som centrum för upplevelser och service

Många butiker behöver i framtiden kunna erbjuda upplevelser och service som skapar ett mervärde för kunden. Ny forskning understryker behovet av att vidareutveckla och bredda verksamheten i den riktningen, och beskriver olika koncept (Bokkapitel: Johansson, 2018). Exempel på detta är: heminredningsbutiker som erbjuder knivslipning och matlagningskurser, sportbutiker som erbjuder skobehandling och lagning, samt bokhandlare som kombinerar detaljhandelsförsäljning med caféverksamhet och eventkvällar.

3. Butikspersonalen som konkurrensfördel

Ny forskning lyfter fram den fysiska personalen som butikens största potentiella konkurrensfördel. Personalen är ofta den huvudsakliga anledningen till att man besöker en butik (Bokkapitel: Bäckström, 2018). Under konferensdagarna lyftes de anställda fram som en viktig resurs i många sammanhang. Men för att de anställda ska kunna vara den resurs som framtidens handel kräver måste de också behandlas som en tillgång. Fundamenten för det är goda arbetsvillkor, trygga jobb, trivsamma arbetsmiljöer och att det ges tillräcklig utbildning på arbetsplatsen.

4. Integration mellan butikshandel och e-handel (Omnikanalkoncept)

En framgångsfaktor för många butiker kommer i framtiden vara att bedriva handel i flera kanaler som är sömlöst sammanlänkade med varandra i alla tänkbara avseenden. Detta gäller inte bara de stora handelsföretagen utan kan vara relevant för mindre butiker utifrån enklare modeller för integration. Inom storföretag, särskild kedjeföretag, kan modellerna för integration vara desto mer avancerade. På konferensen talades det om hur väsentligt det är för kedjeföretag att utveckla logistik- och datasystem mellan e-handel och fysisk butik som är så väl integrerade att det i realtid går att upplysa kunden om exakta lagersaldon i såväl centrallager som varje butik. Kopplat till detta finns möjligheten att utveckla sofistikerade verktyg för att kunna förutse lagerbehov, samt möjligheten att upprätta system för snabba leveranser mellan olika butiker. Forskning visar att detta sammantaget skulle kunna ge kunder en ökad bekvämlighet som är efterfrågad (Kapitel ur antologin: Bäckström, 2018).

5. Butiker som logistikhubbar

Det blev tydligt under konferensdagarna att det hos många inom branschen finns en övertygelse om att fysiska butiker, i synnerhet butiker i citymiljö, har potential att fylla viktiga logistiska funktioner för e-handeln. Kraven på snabba och bekväma e-handelsleveranser sätter butiker i en position där de kan vara väsentliga som lagerstationer. De fysiska butikerna kan dessutom bidra till att förbättra företagens returhantering i samband med e-handelsköp. Om returer i större utsträckning går via butiker ökar möjligheterna att få till en mer effektiv och hållbar returhantering. Idag är e-handelns kostsamma returhantering ett problem. Butikens kärnverksamhet förblir försäljning, men en framtid av ökad e-handel talar för att butiken samtidigt kan bli en ovärderlig del av företagens logistikkedjor.

Statistik över försäljningsutveckling i detaljhandeln under 2017 tyder på att butikverksamheter kan vara i behov av att ta fasta på de tips som nu presenterats. Under 2017 ökade detaljhandeln med 2 % och uppgick till 766 miljarder. Ökningen på 2 % fördelar sig på 9 miljarder i ökad e-handel och 7 miljarder i fysisk handel (Presentation: HUI Research, 2018-11-07). E-handeln växte således mer än den samlade fysiska handeln under året. Det är anmärkningsvärt eftersom det är första gången som e-handeln stått för majoritetens av handelns ökning.

E-handelns genomslag syns ännu tydligare om vi tittar på handeln uppdelat i sällanköp och dagligvaror. Inom sällanköp står e-handeln för över 90 % av ökad försäljning. Detta kan jämföras 2016 då butikerna stod för 58 % av ökningen. Den fysiska sällanköpshandeln ökar visserligen enligt statistiken, främst på grund av att försäljningen inom handelsområden ökar, men ökningen understiger 1 miljard.

Statistiken visar att e-handeln fortsätter att utvecklas starkt och att den fysiska handeln, i synnerhet delar av sällanköpshandeln, står inför stora utmaningar när det gäller att upprätthålla en stark position och relevans som handelskanal. Men det finns potentiella konkurrensfördelar att utveckla och nya möjligheter att ta fasta på när gränserna för vad som är fysisk och digital handel suddas ut. En högst uppsatt chef på ett marknadsledande kedjeföretag uttryckte det väl när han i sin presentation på konferensen berörde konkurrensen från e-handeln:

”För ett år sedan skulle jag säga att vi borde lägga ner 15- 20 butiker. Men nu är jag inte så säker på att det är rätt väg att gå. Jag tror på synergieffekterna mellan kanalerna.”

 

 

 

 

Öka kvaliteten i subventionerade anställningar

Handels har tidigare skrivit om hur antalet arbetsplatsförlagda insatser från Arbetsförmedlingen har ökat kraftigt. Med arbetsplatsförlagda insatser avses de stöd som sker via Arbetsförmedlingen. Mellan 2009–2015 ökade antalet insatser från ca 93 000–170 000 individer. Handeln är den bransch som har störst antal individer i dessa insatser, drygt 24 000. Av dessa är 85–90 procent inom arbetaryrken. Subventionerade anställningar är en viktig del av den aktiva arbetsmarknadspolitiken för att möjliggöra för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden att få arbete. Men för att få positiv effekt behöver insatserna hålla hög kvalitet och vara riktade till dem som inte har möjlighet att få arbete utan subventioner. Alltför breda subventioner riktade direkt till arbetsgivare riskerar att leda till missbruk, snedvriden konkurrens och undanträngningseffekter.

Det är därför välkommet att professor Anders Forslund vid IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) presenterat en genomgång av forskning som gäller subventionerade anställningar. Som diagrammet nedan visar har det skett en dramatisk ökning av antalet anställda med subventionerade anställningar. Ökningen återspeglar huvudsakligen en ökning av antalet personer ned någon form av nystartsjobb. Vi kan även se att andra former av subventionerade anställningar har använts blygsamt.

IFAU

Så hur ska subventionerade anställningar utformas på effektivaste sätt? Enligt Forslund finns det goda skäl att rikta anställningsstöd mot avgränsade målgrupper. Det är sannolikt att de grupper som är mest betjänta av subventionerade anställningar är grupper som står långt från arbetsmarknaden. Grupper som står närmare arbetsmarknaden får jobb även utan subventioner och åtgärder riktade emot dessa innebär snarare en subvention som minskar arbetsgivares kostnader utan att öka möjligheterna för personer som verkligen är i behov av insatser.  Subventionerade anställningar är ofta förenade med undanträngningseffekter dvs att subventionerna tränger undan vanliga jobb som skulle skapats. Det är därför viktigt att utforma stödet så att allt annat lika det medför så små undanträngningseffekter som möjligt och att det går till som behöver hjälp att ta sig in på arbetsmarknaden. Det är svårt att motivera att subventioner riktas till personer som i genomsnitt skulle ha samma sannolikhet att få ett jobb som de personer som trängs undan, så som breda subventioner som sänkt arbetsgivaravgift.

Det är ett av de stora problemen med nystartsjobb där avsaknaden av en portvakt innebär att fel grupper subventioneras. Arbetsförmedlingens egna undersökningar tyder på just detta då arbetslösa som fått jobb via nystartsjobben haft en starkare ställning på arbetsmarknaden jämfört med arbetslösa som fått jobb via en handläggare. Den senaste omläggningen med sänkt subvention för de med kortast tid utanför arbetsmarknaden kombinerat med höjd subvention för dem med längst tid utanför arbetsmarknaden verkar enligt Forslund rimlig. Det finns dock en risk att avsaknaden av kontrollmekanismer gör att subventionerna riktas till dem som står nära arbetsmarknaden och att volymerna, och därmed kostnaderna fortsatt blir höga på grund av undanträngning och dödviktskostnader. Handels förespråkar också att större hänsyn tas till fackens yttranden för att förhindra att personer utnyttjas som billig arbetskraft istället för att få en möjlighet till subventionerad anställning med kvalitativ handledning och ordnade villkor. Handels ser stora behov av att satsa på handledning, utbildningsplaner och dokumentation av vad man utfört eller lärt sig. Tyvärr saknas detta idag vilket leder till sämre kvalitet i arbetsmarknadspolitiken.

Arbetsmarknadspolitikens viktigaste funktion är att förbättra möjligheterna för de som har de svårt och utjämna skillnaderna vid inträdet på arbetsmarknaden. För att påverka sysselsättningen i en större utsträckning krävs ökade investeringar, mer utbildning och nya satsningar på välfärden.

Anton Strömbäck

 

Hur påverkar arbetsmiljön ohälsa och sjukskrivning?

Sjukskrivningar är ett omdebatterat problem, men fortfarande saknas kunskap om många av de mekanismer som styr ohälsa och sjukskrivningar. Höga sjukskrivningstal är ofta en indikator på arbetsmiljöproblem, men faktum är att även låga sjukskrivningstal kan dölja underliggande problem.

Försäkringskassan visar i en ny rapport att yrken med hög andel osäkert anställda har lägre sjukskrivningstal än förväntat, vilket inte antas bero på bättre hälsa. I rapporten förklaras det istället med osäkert anställdas svagare ställning på arbetsmarknaden och sämre ekonomiska förutsättningar. Avsaknaden av social och ekonomisk trygghet vid sjukskrivning visas också förklara lägre sjukskrivningstal för osäkert anställda i en omfattande kanadensisk studie. Andra studier visar hur upplevd ohälsa har ett starkt samband med osäkerhet på arbetsmarknaden.

Ungas sjukskrivningsmönster ser delvis annorlunda ut än äldres. Afa försäkringar har studerat längre sjukskrivningsfall och arbetsplatsolyckor för personer under 30 år. Unga är mindre sjukskrivna än äldre på grund av generellt bättre hälsa, men två resultat sticker ut som särskilt allvarliga för de unga. Unga kvinnor har en mycket hög förekomst av långa sjukskrivningar på grund av psykiska diagnoser, och unga av båda könen är påtagligt mer utsatta för rån varav de flesta sker inom handeln.

Utifrån dessa rapporter förefaller tre aspekter vara särskilt viktiga för att förstå sjukskrivningar och ohälsa bland handelns anställda:

Ensamarbete. Hur utbrett ensamarbetet är finns det ingen statistik över. I Arbetsmiljöundersökningarna ställs frågan ”Arbetar du ensam och riskerar att utsättas för hot och våld?”. Inom handeln föreligger så gott som alltid risken för hot och våld, men frågan missar att fånga det ensamarbete som inte upplevs som riskfyllt. 2017 svarade 15 procent av handelns anställda att de arbetade ensamma med risk för hot och våld varje vecka, och det var mer utbrett bland de unga. Ensamarbete är starkt förknippat med risken för rån, hot och våld, men också för trakasserier, fysiska faror, psykosociala problem och svårigheter att utvecklas i arbetet. Hur påverkas unga av att börja sitt arbetsliv med att arbeta utan kollegor en stor del av tiden?

Ohälsa, sjukskrivning och anställningsform. Enligt Arbetsmiljöundersökningen är riskfaktorer som stress och för hög arbetsbelastning vanligare bland fast anställda, medan ekonomisk oro och ofritt arbete är vanligare bland tidsbegränsat anställda. Men i vilken utsträckning hänger den höga arbetsbelastningen för fast anställda samman med det ökande antalet tidsbegränsat anställda? Det behövs fler fallstudier som studerar sambandet på arbetsplatsnivå.

Arbetsmiljörisker för olika grupper. Även här behövs fler studier som undersöker sambanden på arbetsplatsnivå, såsom en dansk studie som undersöker riskbeteende bland unga i handeln, vilken visar att det viktigaste för att förklara vilka risker unga tar på arbetsplatsen inte är deras ålder, utan deras anställningsform, förankring på arbetsmarknaden och möjlighet att få andra jobb. I Arbetsmiljöundersökningen 2017 visades att en tredjedel av de unga på arbetsmarknaden upplever att kraven på dem är högre än deras kunskaper och färdigheter. Är det i själva verket så att ungas risker i viss mån är ett resultat av att de i allt högre utsträckning lämnas ensamma med arbetsuppgifter de inte i tillräcklig grad fått vägledning i att utföra?

Det finns ett behov av fler studier som klarlägger sambanden mellan ohälsa och sjukskrivningar och arbetsmiljö, anställningsform och arbetsmarknadens förändring.

USAs detaljhandelsjättar höjer lägstalönerna

Den 1 november höjer detaljhandelsjätten Amazon lägstalönen i USA för sina anställda till 15 dollar per timme. Det är mer än dubbelt så mycket än den lagstiftade federala lägstalönen på 7,25 dollar per timme är. Amazon har också sagt att de ska lägga kraft på att politisk påverka för högre federal lägstalön. Initiativet har fått den socialistiske politikern Bernie Sanders, som annars varit kritisk mot de stora företagens låglönepolitik, att prisa Amazons ägare Jeff Bezos. ”Jag applåderar Jeff Bezos idag för att Amazon höjer minimilönen” säger Sanders.

Redan före detta beslut hade det dock rört på sig inom de stora detaljhandelsföretagen i USA. Wal-Mart höjde i februari lägstalönen till 11 dollar per timme, och Costco har haft 14 dollar per timme. Att Amazon som dominerar USAs e-handel nu lyfter till nya höjder kan leda till ytterligare höjningar från konkurrenterna Vad ligger då bakom allt detta? Varför börjar de stora och dominerande företagen höja lägstalönerna?

En förklaring kan ligga i den omfattande kritik som de låga lönerna fått. Lönerna har i många fall varit så låga att det varit omöjligt att försörja sig, vilket har skapat många arbetande fattiga. Arbetarnas inkomster har varit så låga att de tvingats söka stöd från USA ganska magra välfärdsprogram. I en tidigare studie om Wal-Mart, Hidden cost of Wal-Mart jobs, (dolda kostnaderna för Wal-Marts jobb(av låga löner) visades att USAs skattebetalare var tvungna att stå för sociala stöd till följd av företagets låglönepolitik. I ett svenskt perspektiv är det sällan som man gör denna koppling. Men i USA har det varit ett stående tema, och situationen för arbetande fattiga analyseras kontinuerligt.

Samtidigt får man inte tro att höjda lägstalöner enbart handlar om godhjärtad välvilja från de rika företagen. I grunden har USA ridit på effekterna av Obamas stora stimulanspaket 2009 – 2011 vilket skapade en väg ur finanskrisen som påverkat USAs ekonomi än idag. Arbetslösheten ligger nu ner mot 3,7 procent och det finns stor konkurrens om arbetskraft inom handeln. De stora detaljhandelsföretagen Amazon, Wal-Mart och Costco har alla signalerat problem med att rekrytera arbetskraft. Och de tvingas konkurrera om jobben med högre löner.

För en svensk facklig ekonom är det som upp-och-ner-vända-världen att läsa om den senaste utvecklingen i USA. I Sverige är fokus nästan alltid på att sänka de lägsta lönerna. Deras funktion att motverka fattigdom och extrema låglönesektorer lyfts sällan fram. Tvärtom vill svenska högerpolitiker inom alliansen och SD på politisk väg sänka de lägsta lönerna för vissa redan utsatta grupper. Inte bara skulle det vara ett ingrepp i den fria förhandlingsrätten, det skulle också leda till ökad ojämlikhet och att många i Sverige skulle få svårt att försörja sig. Den svenska högern borde kanske också fundera lite över det som händer i USA.

Stefan Carlén

Otrygga anställningar ökar risken för sexuella trakasserier

Handelsanställdas förbund har under lång tid visat på problemen med otrygga anställningar inom en rad områden, allt medan de mest otrygga formerna av anställningskontrakt har fortsatt att öka för handelns anställda. När Arbetsmiljöverket nu presenterar sin senaste arbetsmiljöundersökning för år 2017 framträder ytterligare ett område där otryggt anställda är mer utsatta, nämligen sexuella trakasserier. LO har tidigare visat i en rapport att anställningsformen har betydelse för i vilken utsträckning anställda utsätts för sexuella trakasserier, och i nedanstående diagram syns omfattningen av sexuella trakasserier på hela arbetsmarknaden uppdelat på anställningsform.

Diagram blogg okt 2018

Att vara ung kvinna och arbeta inom detaljhandeln innebär att löpa stor risk att bli utsatt för sexuella trakasserier, särskilt av kunder. Bland kvinnor under 30 år på hela arbetsmarknaden har tre av tio blivit utsatta minst en gång de senaste 12 månaderna, och bland butikssäljare inom detaljhandeln i alla åldrar har så många som en femtedel blivit utsatta för sexuella trakasserier av andra än chefer eller arbetskamrater 2017. Men det går att minska utsattheten, även för dem som har mycket kundkontakt i jobbet. Med trygga anställningar ökar möjligheten för de anställda att säga ifrån och lyfta problem på sin arbetsplats. Ingen arbetsgivare vill ha sexuella trakasserier på arbetsplatsen och därför bör systematiskt användande av tidsbegränsade anställningar minska, mot bakgrund av vad Arbetsmiljöverkets undersökning visar.

Risken för utsatthet ökar också med ensamarbete. Att stå som ensam anställd i en butik hela eller delar av dagen ökar både risken för trakasserier och känslan av otrygghet, och även ensamarbetet är mer utbrett bland tidsbegränsat anställda. Möjligheten till kontroll över det egna arbetet är ytterligare en aspekt där det finns tydliga skillnader mellan fast och tidsbegränsat anställda. Hälften av de tidsbegränsat anställda svarar att de för det mesta inte eller aldrig deltar i besluten om uppläggningen av det egna arbetet, medan en fjärdedel av de fast anställda svarar samma sak. Att ha kontroll i sitt arbete och att kunna påverka hur det ska utföras är viktiga hälsofaktorer, och det är först när de anställda har inflytande över sin situation som åtgärder emot till exempel sexuella trakasserier kan få effekt. Otrygga anställningar skapar tysta arbetsplatser, och statistiken från Arbetsmiljöundersökningen visar också att bland de tidsbegränsat anställda är det fler som svarar att de alltid eller för det mesta har svårt att framföra kritiska synpunkter på arbetsförhållanden. Även internationell forskning om sexuella trakasserier inom handeln visar på den omfattande utbredningen liksom hur möjligheten att reagera och säga ifrån för den som blir utsatt är beroende av trygghet på arbetsplatsen.

Kombinationen av att många av de anställda i handeln är unga kvinnor och den utbredda användningen av tidsbegränsade anställningar gör att alltför många anställda utsätts för sexuella trakasserier. Trygga anställningar och mer kontroll över arbetets utförande är åtgärder som inte bara gynnar arbetssituationen i stort utan som också kan motverka sexuella trakasserier.

Tidsbegränsade anställningar ett problem inom Handeln

Handeln är en del av arbetsmarknaden där skillnaderna mellan klass och kön är särskilt tydlig. Kvinnliga arbetare har tidsbegränsade anställningar i avsevärt högre grad än andra grupper. Det är framförallt de otrygga formerna av tidsbegränsade anställningar som är vanliga inom handeln. Bland butiksanställda arbetare har 75 procent av de visstidsanställda en timanställning eller kallas in vid behov.

Blogg tillfälliga antällningar

De tillfälliga anställningarna i handeln kombineras oftast med deltidsarbete. De allra flesta som är visstidsanställda, hela 75 procent, har en mycket otrygg form av visstidsanställning som innebär att de jobbar per timme eller kallas in vid behov. Ofta vet de inte hur många timmar de får jobba kommande vecka, vilket gör det svårt att planera både sin privatekonomi och sin fritid. Till skillnad från vad näringslivet påstår så är allmän visstid knappast något som gagnar de svagaste grupperna på arbetsmarknaden. Tidigare forskning har även visat att sådana tillfälliga anställningar präglas av mindre kompetensutveckling, inflytande över arbete och högre grad av ohälsa jämfört med exempelvis provanställning och vikariat.

Handels har länge pekat på problemen med att använda sig av en sådan bemanningsstrategi och får nu stöd av OECD som i sin rapport GOOD JOBS FOR ALL IN A CHANGING WORLD OF WORK: THE OECD JOBS STRATEGY bland annat skriver att länder med institutioner och riktlinjer som syftar till att främja inte bara antalet jobb utan fokuserar på en arbetsmarknad med större delaktighet och trygga jobb presterar bättre än länder som övervägande fokuserar på marknadsflexibilitet. Med andra ord är det enligt OECD viktigt att kombinera riktlinjer som uppmuntrar ekonomisk tillväxt med riktlinjer som skyddar arbetare och ökar delaktigheten på arbetsmarknaden.

Handels har tidigare skrivit om hur det går att kombinera flexibilitet och trygga jobb. Istället för att använda en numerär flexibilitetsmodell där företagen hanterar sin flexibilitet genom tidsbegränsade anställningar, deltidsarbete och anlitande av bemanningsföretag kan företagen använda sig av funktionell flexibilitet. Med funktionell flexibilitet avser företags och organisationers egen förmåga till omorganisation och omställning av sin personal till andra, kanske nya, uppgifter som kan möta upp förändringar i efterfrågan och produktion. Funktionell flexibilitet kräver ofta en organisation där medarbetarna har ett relativt brett arbetsinnehåll. Det vill säga att de kan utföra många olika arbetsmoment och utvecklas i sitt arbete.

Fördelen med funktionell flexibilitet för arbetstagaren är att den stärker kompetensen och ökar anställningsbarheten på arbetsmarknaden. Arbetstagare som jobbar som så kallad flexibilitetsbuffert får oftare enklare och mer ensidiga arbetsuppgifter som gör att de får svårare att hävda sig på en arbetsmarknad som präglas av hög arbetslöshet och korta anställningskontrakt.  OECD delar den uppfattningen och skriver i sin rapport att användningen av för många tillfälliga kontrakt riskerar att vara kontraproduktivt då det leder till låg arbetskvalité och hög nivå av ojämlikhet utan det behöver skapa fler arbetstillfällen.

Det är lovvärt att fler aktörer, även internationella sådana, ger stöd till det Handels länge har påpekat och som är viktigt framåt. Vi behöver ett samhälle med mindre flexibilitet för arbetstagaren och mer för arbetsgivaren för en sund och bra arbetsmarknad.

 

Anton Strömbäck

 

Bedrägerier hotar e-handeln- så kan du som konsument skydda dig

Har du någon gång blivit lurad vid ett e-handelsköp eller varit rädd för att bli lurad om du genomför köpet? Många skulle tyvärr behöva svara ja på denna fråga. E-handeln ökar ständigt. Enligt den nyss publicerade e-handelsbarometern ökade e-handeln med 14 % bara under 2018 års första kvartal. Samtidigt ökar andelen av befolkningen som e-handlar frekvent. Med denna utveckling blir allt fler allt oftare exponerade för bedrägerier online, vilket är en form av ekobrott som ökar vid sidan om brotten mot välfärden som Handels analyserat.

 
Den utbreda oron för att bli lurad vid ett e-handelsköp syns tydligt i statistiken. Tryggheten har blivit en viktig faktor i valet av e-handlare. 82 % av konsumenter tycker idag att det är viktigt att e-handlare är trygghetscertifierade och för 75 % är det viktigt att man känner till e-handlaren man handlar hos. Vill man minimera risken för att bli bedragen kan det vara klokt att just hålla sig till handlare man känner till och handlare som har en erkänd trygghetscertifiering. Svensk Digital Handels ”Trygg E-handel” är en sådan. Logotypen för certifiering på en e-handelssite är dock inte alltid en garanti för att företaget är certifierat. För att vara helt säker på att handlaren är seriös bör äktheten undersökas genom att gå in på certifieringsaktörens hemsida.

 
Oron för att bli lurad online finns, men är den befogad? Statistiken visar att det tyvärr finns anledning att vara försiktig. Ett typiskt och enkelt brottsupplägg är att oseriösa företag missbrukar kortuppgifter eller identitetsuppgifter som ges i samband med ett inköp. Denna typ av brottslighet tillhör brottskod ”datorbedrägeri”. Uträkningar baserad på BRÅs statistik över anmälda brott visar en ökning av anmälda datorbedrägerier på närmare 300 % sedan 2010. En annan form av bedrägeri som har en koppling till handeln är beställningar som görs i någon annans namn och hämtas ut av bedragaren. Brottstypen återfinns under beteckningen ”bedrägeri med hjälp av internet”. Sedan 2010 har antalet anmälda brott inom detta område ökat med 55%.

 
Ett stort problem är att brottsupplägg för bedrägerier i digitala miljöer ständigt utvecklas och ändrar form. Förra veckan var jag talare på en ekobrottskonferens där en ny våg av bedrägerier av typen ”nätfiske” diskuterades. Den yttrar sig ofta genom mejl, sms, eller telefonsamtal där bedragaren uppger sig komma från en myndighet, en bank, ett kreditkortsföretag, ett fakturaföretag eller en handlare om ett ärende som innebär att man måste ange sina kortuppgifter eller sitt Bank-ID.

 
Mejladresser och länkar till hemsidor i samband med kontakten kan i dessa fall se trovärdiga ut. Det är därför viktigt att vidta försiktighetsåtgärder. Enkla tumregel när brottsligheten är kopplad till inköp är att noga håll koll på vad du har köpt genom att samla information om alla ordar på ett ställe. Minst lika viktigt är att ha koll på sina lösenord, på hur man exponerar sina ID-handlingar och att välja säkra betalningsvägar.
Vid minsta tveksamhet bör äktheten av ett mejl eller ett sms undersökas. Det kan kräva direktkontakt med den aktör som påstås vara avsändaren via organisationens officiella hemsida. Tänk också på att aldrig lämna kortuppgifter eller logga in på Bank-ID vid ett telefonsamtal. Inga seriösa aktörer inom näthandeln eller finanssektorn går tillväga på det sättet.

 
Som privatperson är det viktigt att hålla sig uppdaterad när det gäller nya former av bedrägerier och vidta de försiktighetsåtgärder man kan. Ett sätt är att ta reda på vad polisen har för tips. Men det behövs även en kraftsamling mellan branschorganisationer, myndigheter och företag för att minska bedragarnas möjlighet att ligga steget före. Bedrägerier ska inte få överskugga digitaliseringens positiva effekter eller leda till en generell misstänksamhet mot e-handel som drabbar seriösa företag.