Tänk till innan du tar en påse – och använd den många gånger

Hur vi använder plast är en av handelns mest brännande miljöfrågor. Inte minst plastpåsen vi tar hem varorna i från butiken har varit i blickfånget.

För ett par år sedan fick butikerna ett större ansvar för att bidra till en minskad förbrukning av plastbärkassar. Bland annat ska de rapportera hur många kassar som går till kunderna. Sedan dess tar nästan alla butiker betalt för sina plastpåsar. Detta har lett till att förbrukningen av dem minskat markant. Under 2018 minskade förbrukningen av plastbärkassar från 114 till 102 per person. Med samma minskningstakt landar antalet 2019 strax över 90. Det är en klar förbättring, men summan ligger högt över de 40 plastkassar per person som Sverige behöver komma ned i till 2025 för att leva upp till krav som satts av EU.

Budgetpropositionen för nästa år innehåller därför en skatt på plastbärkassar. För den typiska plastbärkassen som vi finner i butik kommer skatten att ligga på tre kronor per kasse. För konsumenten betyder det att plastkassen kan komma att kosta mellan sex och sju kronor.

Reformen har tveklöst ett viktigt signalvärde och markerar tydligt att plastanvändningen kopplat till handeln behöver minska. Handelns plastanvändning är dock ett betydligt mer komplext område än vad som ofta framgår av den offentliga debatten. Mycket fokus i debatten har legat på de 13 miljoner ton plast som varje år hamnar i havet och risken att det 2050 kan komma att finnas mer plast än fisk, vilket avsevärt skulle störa ekosystem och skapa ohälsa.

Forskningsstudier tyder visserligen på att förekomsten av plastpåsar i närliggande hav minskar. Men problemen som finns med plastanvändning är många fler. Utvinning av råvaror och själva produktionsprocessen är stora miljöbovar. Vad gäller plastbärkassar är ett grundläggande problem också att uppskattningsvis 90 % av konsumenter använder plastbärkassarna som soppåsar. Detta är en bidragande orsak till att en mycket liten andel av plasten kopplat till konsumtion återvinns till nya produkter. Det totala plastavfallet i Sverige uppgick 2017 till 1,6 miljoner ton, vilket är en ökning med 300 000 ton sedan 2012. Endast cirka 130 000 ton av detta avfall går till återvinning in i nya produkter (12%).

En åtgärd som företag kan göra är således att använda material i plastbärkassar som underlättar återvinning in i nya produkter, men det finns mycket mer att göra. En första nödvändig åtgärd för företagen är att sätta en ännu högre standard när det gäller att informera kunder. Det handlar bland annat om att upplysa om vikten av att återanvända kassar och att köpa tunna påsar på rulle som avfallspåsar. Det är också viktigt att alltid erbjuda miljöbärkassar tillverkade av förnybar råvara och slitstarka kassar gjorda av material som maximerar möjligheten att använda kassar många gånger. Återanvändandet är nämligen det mest centrala och det gör att en kasse tillverkad i plast inte behöver vara ett jämförelsevis dåligt alternativ.

Forskning har visat att papperskassar kan behöva återanvändas upp till tre gånger för att komma ned i samma klimatpåverkan som en plastbärkasse. Motsvarande siffra för en bomullskasse uppges ofta vara mellan 130 och 400 gånger, vilket innebär att den som köper tygkassar för att spara på miljön bör reflektera noga över hur den används.

Dessa siffor är tumregler och i slutändan beror jämförelsen på var kassen produceras, produktionsprocesser och materialanvändning. Särskilt inom sällanköpshandeln förekommer bärkassar i tjockt material, ofta med stora tryck på. Genom tjockleken går det åt mer plast och trycket på kassarna är ofta förenat med utsläpp av giftiga substanser. Att minska mängden plast och tänka på vilka tryck man sätter på kassar är därmed ytterligare förbättringsområden för många företag.

Sammanfattningsvis finns det mycket som företag kan göra för att bidra till minskad negativ miljöpåverkan av bärkassar. Det är en skyldighet sett ur ett klimatperspektiv, men också en skyldighet mot de handelsanställda. De måste kunna känna att de arbetar i en bransch som tydligt strävar mot en minskad miljö- och klimatpåverkan.

Klimatfrågan driver ökad second hand-handel

Är ett konsumtionssamhälle där vi ständigt köper alltmer nya varor hållbart ur ett klimatperspektiv? Den frågan funderar många konsumenter på. En Sifo-undersökning har visat att närmare 40 % av konsumenter känner en olust inför att konsumera nyproducerade varor. Detta understryker att klimatfrågan tillhör en av handelns viktiga framtidsfrågor.

De totala utsläppen som kan tillskrivas varor som konsumeras i Sverige har ökat över tiden. Inköpen av billiga varor från utländska e-handlare riskerar att spä på denna utveckling. Men vi ser samtidigt motreaktioner. Ett konkret exempel är White Monday som en motpol till Black Friday. Konceptet White Monday håller på att bli en kraftfull symbol för hållbar konsumtion som hakar på en utveckling som pågått under en längre tid, utvecklingen mot en expanderande second hand-handel. Under de senaste tio åren har tillväxten av antalet anställda på second hand-butiker överstigit 160 procent, visar statistik från SCB. Detta innebär att second hand tillhör de delbranscher inom handeln som har högst tillväxttakt.

I takt med den ökande e-handeln ökar också konsumenters intresse för second hand på internet. Fenomenet uppmärksammades tidigare i veckan i branschmedia under rubriken ”Sen start men nu välter second hand nätet”. Second hand online förväntas ha en stark utveckling och drar nu till sig flera typer av aktörer, exempelvis organisationer som har humanitära insatser som fokusområde. I maj förra året lanserade Erikshjälpen en egen e-handelssida och lagom till julhandeln etablerade sig Myrorna online genom ett samarbete med Tradera. Parallellt med detta växer nya mer utpräglade detaljhandelsföretag fram som försöker dra nytta av intresset för second hand. Ett uppmärksammat exempel på ett sådant företag är Sellpy (Sellhelp AB) som fördubblade sin omsättning bara under föregående klara räkenskapsår. I fallet Sellpy är dock ägarförhållandet minst lika intressant som omsättningsökningen. H&M-koncernen var tidigt den största investeraren och gjorde förra året ytterligare investeringar i verksamheten. Detta visar att de stora jättarna inom handeln börjar ta second hand-trenden på allvar.

Sammantaget kommer second hand-handeln troligen att växa kraftigt både i termer av omsättning och antalet anställda. Handelsbranschen behöver vara förberedd på detta. Tillväxten sker dock från blygsamma nivåer och inom en överblickbar framtid kommer ändå det som har störst betydelse för miljön att vara vilka val som görs när vi konsumenter köper nya varor. Medvetna val utifrån varors kvalitet, materialanvändning, produktionsprocesser, transporter och möjlighet till återvinning/reparation är avgörande för att minimera klimatpåverkan i en cirkulär ekonomi. Företagen har här ett stort ansvar att vägleda konsumenten till en mer klimatsmart och hållbar konsumtion.