Handeln måste rusta för minskad klimatpåverkan

På lördag går årets ”Earth Hour” av stapeln. Lamporna kommer att släckas i hem och på företag världen över som en påminnelse om vikten av att ta klimatfrågan på allvar. Mellan 20.30 och 21.30 äger manifestation rum. Manifestationer av detta slag är av stort symbolvärde, men det räcker inte med enskilda symboliska handlingar. Livsmönster behöver ändras i grunden för att rädda klimatet. Ett ansvar vilar på den enskilda individen, men också på företag. Det gäller inte minst företag inom handeln. Företag inom den svenska handelssektorn är både skyldiga samhället och dess anställda att ta det ansvaret.

Det är lätt att underskatta Sveriges negativa klimatpåverkan på grund av att statistik kan misstolkas. Av officiell SCB statistik framgår det att Sveriges koldioxidutsläpp har minskat med 26 % sedan 1990. Det låter som en framgång, men problemet är att den statistiken bara mäter direkta utsläpp inom ramen för Sverige. Utsläpp som kommer från svensk konsumtion av bland annat varor och transporter utanför Sveriges gränser inkluderas inte. Dessa utsläpp står för 2/3 av svenskars klimatpåverkande utsläpp. Medan utsläppen i Sverige minskar ökar utsläppen som svensk konsumtion orsakar utanför landets gränser. Detta innebär att svenska konsumenter faktiskt står för en ansenlig klimatpåverkan. Uppskattningar gör gällande att den genomsnittliga svensken har ett leverne som hade varit hållbar om vi hade haft 4 jordklot. Konsumtionens påverkan tillhör de tyngsta posterna.

Situationen är illavarslande, men det finns många förändringar som kan påverka till det bättre. Forskning har visat att de val av livsstil i vardagen som minskar klimatpåverkan mest är att leva utan bil, undvika flygresor, att använda förnybar energi och att gå över till växtbaserad kost. Kopplat till konsumtion av varor är det bland annat viktigt att minska matsvinnet, konsumera närodlat, spara in på plastpåsekonsumtion, undvika att köpa engångsartiklar och att välja varor med mer miljövänliga förpackningar.

Varje individ och konsument har en möjlighet att göra förändringar som sparar på klimatet, men att lägga allt ansvar på individen är varken meningsfullt eller rättvist. För att ta ett exempel är det förhållandevis lätt att från ett storstadsperspektiv leva utan bil, men förutsättningar för att göra det är inte lika goda i alla delar av landet givet dagens kollektivtrafik, därför är det mindre förvånande att få väljer att åka kollektivt på landsbygden. Stat, kommun och landsting har ett ansvar i att styra samhället mot miljövänligare konsumtion och livsmönster, men det har även handelsföretagen.

Företag behöver nyttja möjligheten att hjälpa konsumenten till mer klimatsmarta val genom utformning av sortiment, prissättning och ställa krav på leverantörer. Vad som är positivt är att vi i synnerhet inom dagligvaruhandeln börjar se utvecklingar i den riktningen hos större aktörer. Axfood har nyligen gått ut med att man är i begrepp att fasa ut engångsprodukter ur sortimentet och att juiceflaskor inkluderas i pantsystemet. Coop har presenterat att man lanserar Rpet-flaskor för egna produkter, flaskor som ger pant och innehåller återvunna plastkomponenter. Även bland företag som är leverantörer till större kedjor tas nu egna initiativ för att skapa miljövänligare förpackningar till volymvaror som juice, mejeriprodukter och toalettpapper. När intresset för miljövänligare förpackningsmaterial ökar kommer dessutom ny forskning som erbjuder nya tekniska lösningar. Ett aktuellt exempel är ett forskningsprojekt på KTH som resulterat i nya förpackningsmodeller som har potential att öka livsmedels hållbarhetstid och därigenom minska matsvinnet.

Sett i ljuset av det överhängande globala klimathotet som vi står inför ter sig initiativ av den art som nämnts i denna text som ganska små. Men när medvetna konsumenter förväntar sig förändring kan initiativen blir fler och när de blir många kan resultaten bli betydande.

Därför är varje initiativ för minskad negativ klimatpåverkan kopplat till handeln både välkommet och nödvändigt. Det är nödvändigt för klimatet, men också för att handelsanställda ska kunna identifiera sig med den bransch de arbetar inom och trivas med sitt arbete. Handeln har många anställda med ett starkt intresse för miljöfrågor. Det minsta man kan kräva är att alla dessa ska kunna känna att de arbetar i företag som långsiktigt och målmedvetet strävar efter att minska sin klimatpåverkan.

 

Hur miljövänlig är egentligen e-handeln?

I diskussioner om handelsbranschen läggs ofta fokus på branschens försäljning och ekonomiska vinster. Men den största långsiktiga vinsten är handelns bidrag till att uppnå ett hållbart samhälle. En viktig del av detta är att skapa jobb med goda arbetsvillkor, vilket ger social hållbarhet. En annan del är att bidra till miljömässig hållbarhet. Klimatsituation är alarmerande. Ändå hamnar frågan om handelns miljöpåverkan ofta i skymundan.

Trenden inom handeln är att e-handeln ökar för varje år som går. Det gör att vi behöver ställa oss frågan hur miljövänlig e-handeln egentligen är. Uppfattningen har länge varit att ökad e-handel leder till minskad klimatpåverkan, men denna tes har i allt större utsträckning blivit ifrågasatt av forskare[1]. Potentialen finns, men både internationella[2] och svenska studier[3] har kommit till slutsatsen att den ökande e-handeln hittills inte har minskat handelns klimatpåverkan. Ytterligare forskning pågår[4].

Ett vanligt antagande är att e-handeln är bättre för miljön därför att den minskar det privata bilåkandet. En sådan utveckling hade kunnat innebära stora miljövinster mot bakgrund av att inköpsresor står för hela 13 % av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Men forskning har visat att det är en myt att inköpsresorna tydligt minskar på grund av ökad e-handel[5]. Resmönstren är i princip oförändrade eftersom konsumenterna fortfarande tar sig med bil till fysiska butiker.

Ett annat vanligt antagande är att e-handeln minskar klimatpåverkan på grund av effektiv logistik. Det stämmer inte heller enligt forskare[6]. E-handelns logistik är långt ifrån optimal. Transporter sker ofta med dålig fyllnadsgrad, efter rutter som inte alls är effektiva ur miljösynpunkt och med färdmedel som ger stor miljöpåverkan. Det krävs också en omställning till förnybara energikällor i transporter på bred front för att e-handeln ska uppnå sin fulla potential till minskad klimatpåverkan[7].

Företagen bär ett ansvar här, liksom samhällsplanerare[8], men det gör också konsumenten. Ju snabbare leveranser som efterfrågas, ju färre varor som köps åt gången och ju mer vi konsumenter vill styra över när transporterna sker[9], desto större klimatpåverkan får e-handeln. Klimatpåverkan ökar dessutom vid långväga transporter, särskilt transporter som kräver flyg. Därför finns det anledning att som konsument göra medvetna val kring varifrån man handlar.

I övrigt är varureturer en av de största miljöbovarna vid e-handel. Returer ger en extra transport som belastar klimatet. Dessutom tillkommer ofta en klimatpåverkan av att paketen packas om i ny förpackning[10]. Statistik visar att omkring 30 % av alla e-handelspaket returneras[11]. Denna siffra måste minska drastiskt om e-handeln ska kunna bli ett riktigt miljövänligt alternativ.

Gällande returer kan företag göra mycket för att förbättra situationen. Att returnerande kunder är lönsamma kunder[12] får inte hindra företagen från att ta ansvar. Bättre information om varors egenskaper och mer verklighetstrogna bilder kan minska returerna[13]. Returerna kan också minska genom att företagen faktiskt tar ut en kostnad för dem. Miljövänligare förpackningsmaterial och ett minimerat användande av material kan i sin tur minska den negativa påverkan av de returer som ändå sker. Företag kan dessutom bli bättre på att använda fysiska butiker i returhanteringen.

Av dessa slutsatser dragna inom forskning om e-handelns klimatpåverkan kan vi konstatera att företag bär ett tungt ansvar för att bidra till att göra e-handeln miljömässigt hållbar. Även staten har en möjlighet att påverka utvecklingen genom styrmedel. Exempelvis skulle företagens incitament att förpacka mer miljövänligt kunna ökas genom reglering. Men ett tungt ansvar för hur e-handelns påverkar miljön vilar också på konsumenten. Det är hög tid för oss alla att börja reflektera över våra beteenden. Tar vi bilen när vi hämtar paket? Ställer vi krav på hemleveranser som gör transporter mindre miljövänliga? Handlar vi varor som kräver långväga transporter i onödan? Beställer vi hem varor som vi skulle kunna köpt i en närliggande butik? Var och en behöver tänka över sin roll som konsument för att e-handelns klimatpåverkan ska minska.

[1] http://www.design.lth.se/nyheter/visa/article/osaekert-om-e-handel-aer-ett-groent-alternativ-1/

[2] https://www.market.se/nyhet/studie-fysiska-butiker-mer-hallbara-an-e-handel

[3] https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6863035

[4] https://www.forskning.se/2016/03/24/ar-det-en-miljovinst-att-handla-pa-natet/

[5] http://www.lum.lu.se/e-handlare-aker-lika-ofta-till-affaren-som-andra/

[6] https://www.aktuellhallbarhet.se/det-kravs-att-e-handeln-ska-ge-miljonytta/

[7] http://www.lo.se/start/lo_fakta/fem_forslag_for_en_investeringsledd_klimatpolitik

[8] https://www.trivector.se/infotek/single-view/e-handelns-roll-och-potential-foer-ett-mer-energieffektivt-och-haallbart-transportsystem/

[9] https://hallbarstad.se/innovationskraft-for-hallbar-tillvaxt/handla-mat-pa-natet/

[10] https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=6828595

[11] https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=6828595

[12] http://handelsradet.se/wp-content/uploads/2017/06/2017-5-Konsumentreturer-i-digital-handel.pdf

[13] https://www.aktuellhallbarhet.se/det-kravs-att-e-handeln-ska-ge-miljonytta/