Hur miljövänlig är egentligen e-handeln?

I diskussioner om handelsbranschen läggs ofta fokus på branschens försäljning och ekonomiska vinster. Men den största långsiktiga vinsten är handelns bidrag till att uppnå ett hållbart samhälle. En viktig del av detta är att skapa jobb med goda arbetsvillkor, vilket ger social hållbarhet. En annan del är att bidra till miljömässig hållbarhet. Klimatsituation är alarmerande. Ändå hamnar frågan om handelns miljöpåverkan ofta i skymundan.

Trenden inom handeln är att e-handeln ökar för varje år som går. Det gör att vi behöver ställa oss frågan hur miljövänlig e-handeln egentligen är. Uppfattningen har länge varit att ökad e-handel leder till minskad klimatpåverkan, men denna tes har i allt större utsträckning blivit ifrågasatt av forskare[1]. Potentialen finns, men både internationella[2] och svenska studier[3] har kommit till slutsatsen att den ökande e-handeln hittills inte har minskat handelns klimatpåverkan. Ytterligare forskning pågår[4].

Ett vanligt antagande är att e-handeln är bättre för miljön därför att den minskar det privata bilåkandet. En sådan utveckling hade kunnat innebära stora miljövinster mot bakgrund av att inköpsresor står för hela 13 % av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Men forskning har visat att det är en myt att inköpsresorna tydligt minskar på grund av ökad e-handel[5]. Resmönstren är i princip oförändrade eftersom konsumenterna fortfarande tar sig med bil till fysiska butiker.

Ett annat vanligt antagande är att e-handeln minskar klimatpåverkan på grund av effektiv logistik. Det stämmer inte heller enligt forskare[6]. E-handelns logistik är långt ifrån optimal. Transporter sker ofta med dålig fyllnadsgrad, efter rutter som inte alls är effektiva ur miljösynpunkt och med färdmedel som ger stor miljöpåverkan. Det krävs också en omställning till förnybara energikällor i transporter på bred front för att e-handeln ska uppnå sin fulla potential till minskad klimatpåverkan[7].

Företagen bär ett ansvar här, liksom samhällsplanerare[8], men det gör också konsumenten. Ju snabbare leveranser som efterfrågas, ju färre varor som köps åt gången och ju mer vi konsumenter vill styra över när transporterna sker[9], desto större klimatpåverkan får e-handeln. Klimatpåverkan ökar dessutom vid långväga transporter, särskilt transporter som kräver flyg. Därför finns det anledning att som konsument göra medvetna val kring varifrån man handlar.

I övrigt är varureturer en av de största miljöbovarna vid e-handel. Returer ger en extra transport som belastar klimatet. Dessutom tillkommer ofta en klimatpåverkan av att paketen packas om i ny förpackning[10]. Statistik visar att omkring 30 % av alla e-handelspaket returneras[11]. Denna siffra måste minska drastiskt om e-handeln ska kunna bli ett riktigt miljövänligt alternativ.

Gällande returer kan företag göra mycket för att förbättra situationen. Att returnerande kunder är lönsamma kunder[12] får inte hindra företagen från att ta ansvar. Bättre information om varors egenskaper och mer verklighetstrogna bilder kan minska returerna[13]. Returerna kan också minska genom att företagen faktiskt tar ut en kostnad för dem. Miljövänligare förpackningsmaterial och ett minimerat användande av material kan i sin tur minska den negativa påverkan av de returer som ändå sker. Företag kan dessutom bli bättre på att använda fysiska butiker i returhanteringen.

Av dessa slutsatser dragna inom forskning om e-handelns klimatpåverkan kan vi konstatera att företag bär ett tungt ansvar för att bidra till att göra e-handeln miljömässigt hållbar. Även staten har en möjlighet att påverka utvecklingen genom styrmedel. Exempelvis skulle företagens incitament att förpacka mer miljövänligt kunna ökas genom reglering. Men ett tungt ansvar för hur e-handelns påverkar miljön vilar också på konsumenten. Det är hög tid för oss alla att börja reflektera över våra beteenden. Tar vi bilen när vi hämtar paket? Ställer vi krav på hemleveranser som gör transporter mindre miljövänliga? Handlar vi varor som kräver långväga transporter i onödan? Beställer vi hem varor som vi skulle kunna köpt i en närliggande butik? Var och en behöver tänka över sin roll som konsument för att e-handelns klimatpåverkan ska minska.

[1] http://www.design.lth.se/nyheter/visa/article/osaekert-om-e-handel-aer-ett-groent-alternativ-1/

[2] https://www.market.se/nyhet/studie-fysiska-butiker-mer-hallbara-an-e-handel

[3] https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6863035

[4] https://www.forskning.se/2016/03/24/ar-det-en-miljovinst-att-handla-pa-natet/

[5] http://www.lum.lu.se/e-handlare-aker-lika-ofta-till-affaren-som-andra/

[6] https://www.aktuellhallbarhet.se/det-kravs-att-e-handeln-ska-ge-miljonytta/

[7] http://www.lo.se/start/lo_fakta/fem_forslag_for_en_investeringsledd_klimatpolitik

[8] https://www.trivector.se/infotek/single-view/e-handelns-roll-och-potential-foer-ett-mer-energieffektivt-och-haallbart-transportsystem/

[9] https://hallbarstad.se/innovationskraft-for-hallbar-tillvaxt/handla-mat-pa-natet/

[10] https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=6828595

[11] https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=6828595

[12] http://handelsradet.se/wp-content/uploads/2017/06/2017-5-Konsumentreturer-i-digital-handel.pdf

[13] https://www.aktuellhallbarhet.se/det-kravs-att-e-handeln-ska-ge-miljonytta/

 

Ökad efterfrågan på ekologiska varor ställer nya krav på handeln

Handelns försäljning ökar för varje år som går. Med detta ökar också betydelsen av att handeln bidrar till att skapa ett mer hållbart samhälle. Här håller kartan på att ritas om. Hållbarhet är inte längre bara en moralisk skyldighet som företag har att förhålla sig till. Pendeln har svängt mot en utveckling som nu börjar bli konsumentdriven.

Den medvetna konsumenten som ställer krav på hållbarhet är här, vilket skapar helt nya förutsättningar för branschen. Vi har kunnat se det i kundens inställning till plastbärkassar. Vi kan nu också se det i kundens inställning till ekologiska varor. En färsk Sifo-undersökning visar att 85 % av konsumenter förväntar sig ökad försäljning av ekologiska varor och att närmare hälften av alla konsumenter efterfrågar mer svensk ekomat i butiken.

Ökad efterfrågan återspeglar sig i ökad försäljning. Marknaden för ekologiska varor har haft en explosionsartad utveckling de senaste åren. Förra året ökade försäljningen av ekologiska livsmedel med 18 %. Marknadsrummet har mer än fyrfaldigats sedan 2008 och uppgår idag till cirka 25 miljarder. Försäljningen förväntas öka med ytterligare 4 miljarder under innevarande år.

Idag handlar 8 av 10 konsumenter ekologiska varor och från statistiken kan vi se att allt fler handlar allt mer. Ändå hålls försäljningen tillbaka. Vad som är intressant är att det inte är efterfrågan som sviktar, utan utbudet. Det produceras helt enkelt inte tillräckligt mycket ekologiska varor. Det kan ligga nära till hands att tro att detta har med lönsamheten att göra. Så är dock inte fallet. Ekologisk produktion har i studier visat sig bidra till högre lönsamhet. Förklaringarna till det begränsade utbudet ligger i att många producenter inte har hunnit ställa om, vilket kan ta två år, och att producenter kan ha svårt att klara omställningskostnaden som sedan betalar sig i längden.

För att förändra detta dödläge behöver det arbetas på flera fronter. Butikerna behöver ställa krav på leverantörerna och marknadsföra det ekologiska sortimentet ytterligare för att skapa en efterfrågan som innebär ännu större incitament till att ställa om produktionen. Möjligheter att hitta modeller för företagen att hantera omställningskostnaden behöver också övervägas. Sist men inte minst behöver osanna föreställningar om ekologiska varor motarbetas för att möjliggöra en omställning på bred front. En vanlig myt om ekologiska varor är att det inte är värt att köpa dem på grund av hur och varifrån de fraktas. Nästan oavsett fraktsätt och härkomst är köpet av en ekologisk vara en vinst för miljön, ett steg mot ett mer hållbart samhälle och en del av omställningen till en mer hållbar handelssektor.