Hur påverkar arbetsmiljön ohälsa och sjukskrivning?

Sjukskrivningar är ett omdebatterat problem, men fortfarande saknas kunskap om många av de mekanismer som styr ohälsa och sjukskrivningar. Höga sjukskrivningstal är ofta en indikator på arbetsmiljöproblem, men faktum är att även låga sjukskrivningstal kan dölja underliggande problem.

Försäkringskassan visar i en ny rapport att yrken med hög andel osäkert anställda har lägre sjukskrivningstal än förväntat, vilket inte antas bero på bättre hälsa. I rapporten förklaras det istället med osäkert anställdas svagare ställning på arbetsmarknaden och sämre ekonomiska förutsättningar. Avsaknaden av social och ekonomisk trygghet vid sjukskrivning visas också förklara lägre sjukskrivningstal för osäkert anställda i en omfattande kanadensisk studie. Andra studier visar hur upplevd ohälsa har ett starkt samband med osäkerhet på arbetsmarknaden.

Ungas sjukskrivningsmönster ser delvis annorlunda ut än äldres. Afa försäkringar har studerat längre sjukskrivningsfall och arbetsplatsolyckor för personer under 30 år. Unga är mindre sjukskrivna än äldre på grund av generellt bättre hälsa, men två resultat sticker ut som särskilt allvarliga för de unga. Unga kvinnor har en mycket hög förekomst av långa sjukskrivningar på grund av psykiska diagnoser, och unga av båda könen är påtagligt mer utsatta för rån varav de flesta sker inom handeln.

Utifrån dessa rapporter förefaller tre aspekter vara särskilt viktiga för att förstå sjukskrivningar och ohälsa bland handelns anställda:

Ensamarbete. Hur utbrett ensamarbetet är finns det ingen statistik över. I Arbetsmiljöundersökningarna ställs frågan ”Arbetar du ensam och riskerar att utsättas för hot och våld?”. Inom handeln föreligger så gott som alltid risken för hot och våld, men frågan missar att fånga det ensamarbete som inte upplevs som riskfyllt. 2017 svarade 15 procent av handelns anställda att de arbetade ensamma med risk för hot och våld varje vecka, och det var mer utbrett bland de unga. Ensamarbete är starkt förknippat med risken för rån, hot och våld, men också för trakasserier, fysiska faror, psykosociala problem och svårigheter att utvecklas i arbetet. Hur påverkas unga av att börja sitt arbetsliv med att arbeta utan kollegor en stor del av tiden?

Ohälsa, sjukskrivning och anställningsform. Enligt Arbetsmiljöundersökningen är riskfaktorer som stress och för hög arbetsbelastning vanligare bland fast anställda, medan ekonomisk oro och ofritt arbete är vanligare bland tidsbegränsat anställda. Men i vilken utsträckning hänger den höga arbetsbelastningen för fast anställda samman med det ökande antalet tidsbegränsat anställda? Det behövs fler fallstudier som studerar sambandet på arbetsplatsnivå.

Arbetsmiljörisker för olika grupper. Även här behövs fler studier som undersöker sambanden på arbetsplatsnivå, såsom en dansk studie som undersöker riskbeteende bland unga i handeln, vilken visar att det viktigaste för att förklara vilka risker unga tar på arbetsplatsen inte är deras ålder, utan deras anställningsform, förankring på arbetsmarknaden och möjlighet att få andra jobb. I Arbetsmiljöundersökningen 2017 visades att en tredjedel av de unga på arbetsmarknaden upplever att kraven på dem är högre än deras kunskaper och färdigheter. Är det i själva verket så att ungas risker i viss mån är ett resultat av att de i allt högre utsträckning lämnas ensamma med arbetsuppgifter de inte i tillräcklig grad fått vägledning i att utföra?

Det finns ett behov av fler studier som klarlägger sambanden mellan ohälsa och sjukskrivningar och arbetsmiljö, anställningsform och arbetsmarknadens förändring.

Butiker och konsumenter överger kontanter- snart kan de vara helt borta

Nyligen presenterade forskningsresultat från KTH tyder på att Sverige kommer att kunna vara kontantlöst innan eller omkring 2030[1]. Att banker är en pådrivare och att framväxten av nya betalsätt underlättar utvecklingen har lyfts fram i tidigare studier[2]. Men nu visar de nya forskningsresultaten att också handelssektorn kan förväntas påskynda övergången till ett kontantlöst samhälle. Utifrån en omfattande undersökning av handlares attityd till kontanter konstateras det att 2/3 av handlarna förväntar sig sluta acceptera kontanter senast 2030. Detta gör att det kontantlösa samhället kan vara här snabbare än vad vi hittills anat, vilket är bra för anställda inom handeln.

För branschens anställda har kontantanvändningen flera negativa effekter som måste belysas. En sådan är rånrisken som delvis förorsakas av tillgången till pengar. Den utsatthet som risken innebär för anställda i butik uppmärksammades nyligen av Handels i en debattartikel[3]. De senaste dagarna har vi också kunnat läsa om ett rånfall i Västsverige som innebar pistolhot, misshandel av personal och slutade i en biljakt där en polis omkom[4]. Tyvärr är det grova tillvägagångsättet ingen engångsföreteelse utan en kuslig påminnelse om det oförutsägbara och ständiga hot som rånrisken innebär för många anställda inom handeln. Kontanter är inte hela problemet men de bidrar till utsattheten och traumatiserande händelser som Handels ser mycket allvarligt på.

Kontanterna ger också näringen till organiserad brottslighet, svart verksamhet och svarta löner. Med detta riskerar seriösa företag med kollektivavtal som håller sig inom lagens ramar drivas ut från handelsbranschen, vilket i slutändan drabbar handelsanställdas situation på arbetsmarknaden.

En övergång till ett kontantlöst samhälle leder till en sundare handelsbransch. Flera indikatorer pekar nu på en accelererande utveckling i den riktningen. Siffrorna över hur svenskars betalningsmönster och kontantanvändning tydliggör att utvecklingen redan har nått relativt långt. En undersökning har visat att cirka 80 % av befolkningen sällan eller aldrig använder kontanter[5] och endast 18,5 % av inköpen i de delar av handeln som traditionellt har betraktats som kontantintensiva sker kontant[6]. Svenskar är idag mest benägna i världen att betala med kort och mängden kontanter i samhället har minskat över tiden samtidigt som att allt fler alternativ till kontanter utvecklas[7].

Alla känner sig dock inte bekväma med tanken på ett samhälle utan kontanter[8]. Detta skapar behovet av den succesiva omställningsperiod som vi befinner oss i. Men att omställningen sker är nödvändigt. De positiva samhällsekonomiska effekterna är flertaliga och för dem som jobbar inom handeln innebär kontaktlöshet en bättre och tryggare arbetssituation.

[1] https://www.nyteknik.se/digitalisering/rapport-sverige-blir-kontantlost-fore-2030-6863984

[2] http://handelsradet.se/wp-content/uploads/2016/01/2013-Det-kontantlosa-samhallet-N-Arvidsson-INDEK-KTH-1.pdf

[3] https://www.sydsvenskan.se/2017-08-21/ingen-ska-behova-frukta-for-sitt-liv-och-sin-halsa-pa-jobbet

[4] http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/polis-dog-i-r%C3%A5narjakten-nu-%C3%A5talas-fyra-1.4562336

[5] https://www.dagenshandel.se/article/view/339642/atta_av_tio_ratar_kontanter

[6] https://www.svd.se/majoritet-av-handlarna-kommer-vagra-kontanter

[7] https://www.dagenshandel.se/article/view/339818/svenskar_gillar_kontantlost

[8] https://www.dagenshandel.se/article/view/340258/upprop_for_kontanter#