I veckan presenterade regeringen sin statsbudget. Med fanns det socialdemokratiska vallöftet, dock i avskalad form, om en familjevecka. Arbetande föräldrar till barn mellan fyra och 16 år ska få sex dagars extra ledigt att dela på. Ensamstående får sex dagar själva.
Kampen för mer tid utanför arbetet var ett av huvudkraven för den tidiga arbetsrörelsen i Sverige och frågan är inte mindre aktuell idag. När frågan ställdes i en medlemsundersökning våren 2020 var 64 procent av Handels medlemmar positiva till en lagstadgad arbetstidsförkortning. Många menar att det skulle innebära mer tid till familj, vänner och fritidsintressen och mindre av måsten och stress.
Så här uttrycker sig en av Handels många medlemmar som vill se en arbetstidsförkortning:
“Jag vill kunna ägna mer tid till barnen, hinna leka och umgås med dem mellan middag och nattning. Tid som inte består av bara måsten.”
Familjeveckan når inte hela vägen fram men är ett steg i rätt riktning för de många föräldrar inom handeln som kämpar med att få ihop vardagspusslet. Oregelbundna arbetstider med mycket arbete förlagt på kvällar och helger gör det svårt att få en bra balans mellan familjeliv och arbete. Anställda på kontor kan ofta jobba hemma eller flexa, om barnen inte kan vara i skolan på grund av en studiedag eller lov. Men det går inte för en butiks- eller lageranställd, likaså är det svårt att smita i väg från jobbet för att förskolan stänger tidigare en dag.
En medlemsundersökning från 2019 visar dessutom att över två tredjedelar av anställda i butik och på lager upplever att de har ganska litet eller mycket litet inflytande över hur deras schema läggs. Uppåt hälften är också missnöjda med sitt inflytande över sina arbetstider. Resultatet är inte förvånande med tanke på att många handelsanställdas privatliv får lida på grund av deras arbete. En stor grupp anställda i butik är anställda på korta deltider och visstider och tvingas jaga extra timmar för att få ihop ekonomin. Det försvårar planeringen av vardagen. På lager har anställda ofta svårt att få ledigt samtidigt som användandet av bemanningsanställda som får sina scheman med kort varsel är utbrett. Många av dessa problem hade kunnat undvikas om arbetsgivarna planerade sin bemanning bättre och med mer framförhållning.
För att handelsanställda ska få ökad makt över sin tid skulle både kortare arbetsvecka och fler semesterdagar vara önskvärt och här är som sagt familjeveckan ett steg i rätt riktning. Men även ökat inflytande över schema och arbetstider är nödvändigt för att öka anställdas makt över sin tid.
Sen 2016 respektive 2017 ger kollektivavtalen för anställda i butik och på lager utökade möjligheter att påverka arbetsplatsen bemanning och schema. Dels genom att det lokala facket kan vara delaktiga i att planera arbetsplatsens bemanning för de kommande tolv månaderna och dels genom att anställda har rätt att lämna in önskemål gällande schemat. För de flesta är det före 30 september detta ska lämnas.
Du som är anställd i butik eller på lager, gå inte miste om denna möjlighet till inflytande. Utnyttja kollektivavtalens möjlighet att påverka före den 30 september!
Thea Holmlund