Makten över tiden

I veckan presenterade regeringen sin statsbudget. Med fanns det socialdemokratiska vallöftet, dock i avskalad form, om en familjevecka. Arbetande föräldrar till barn mellan fyra och 16 år ska få sex dagars extra ledigt att dela på. Ensamstående får sex dagar själva.

Kampen för mer tid utanför arbetet var ett av huvudkraven för den tidiga arbetsrörelsen i Sverige och frågan är inte mindre aktuell idag. När frågan ställdes i en medlemsundersökning våren 2020 var 64 procent av Handels medlemmar positiva till en lagstadgad arbetstidsförkortning. Många menar att det skulle innebära mer tid till familj, vänner och fritidsintressen och mindre av måsten och stress.

Så här uttrycker sig en av Handels många medlemmar som vill se en arbetstidsförkortning:

“Jag vill kunna ägna mer tid till barnen, hinna leka och umgås med dem mellan middag och nattning. Tid som inte består av bara måsten.”    

Familjeveckan når inte hela vägen fram men är ett steg i rätt riktning för de många föräldrar inom handeln som kämpar med att få ihop vardagspusslet. Oregelbundna arbetstider med mycket arbete förlagt på kvällar och helger gör det svårt att få en bra balans mellan familjeliv och arbete. Anställda på kontor kan ofta jobba hemma eller flexa, om barnen inte kan vara i skolan på grund av en studiedag eller lov. Men det går inte för en butiks- eller lageranställd, likaså är det svårt att smita i väg från jobbet för att förskolan stänger tidigare en dag.  

En medlemsundersökning från 2019 visar dessutom att över två tredjedelar av anställda i butik och på lager upplever att de har ganska litet eller mycket litet inflytande över hur deras schema läggs. Uppåt hälften är också missnöjda med sitt inflytande över sina arbetstider. Resultatet är inte förvånande med tanke på att många handelsanställdas privatliv får lida på grund av deras arbete. En stor grupp anställda i butik är anställda på korta deltider och visstider och tvingas jaga extra timmar för att få ihop ekonomin. Det försvårar planeringen av vardagen. På lager har anställda ofta svårt att få ledigt samtidigt som användandet av bemanningsanställda som får sina scheman med kort varsel är utbrett. Många av dessa problem hade kunnat undvikas om arbetsgivarna planerade sin bemanning bättre och med mer framförhållning.

För att handelsanställda ska få ökad makt över sin tid skulle både kortare arbetsvecka och fler semesterdagar vara önskvärt och här är som sagt familjeveckan ett steg i rätt riktning. Men även ökat inflytande över schema och arbetstider är nödvändigt för att öka anställdas makt över sin tid.

Sen 2016 respektive 2017 ger kollektivavtalen för anställda i butik och på lager utökade möjligheter att påverka arbetsplatsen bemanning och schema. Dels genom att det lokala facket kan vara delaktiga i att planera arbetsplatsens bemanning för de kommande tolv månaderna och dels genom att anställda har rätt att lämna in önskemål gällande schemat. För de flesta är det före 30 september detta ska lämnas.

Du som är anställd i butik eller på lager, gå inte miste om denna möjlighet till inflytande. Utnyttja kollektivavtalens möjlighet att påverka före den 30 september!

Thea Holmlund

Amazon-Bakom framgången

Mycket har skrivits om framgångssagan med Amazon och dess grundare Jeff Bezos, världens rikaste eller näst rikaste man beroende på dagens aktiekurs. Hur han lämnade Wall Street för att starta en digital bokhandel som senare kommer att dominera e-handeln i USA och stora delar av världen.

Amazon har under pandemin lyckats möta den ökade efterfrågan kring e-handel och expanderat. Företaget har anställt hundratusentals och gjort rekordvinster. Samtidigt har det lett till ett ökat fokus på Amazon som företag och historier om baksidan av framgången har börjat nå allmänheten. I början av sommaren släppte New York Times ett längre reportage om arbetsförhållandena under pandemin. Bilden som ges är konstant övervakade arbetare som utvärderas av algoritmer som signalerar när en arbetare jobbar för långsamt eller tar för långa pauser. Det leder till varningar eller att personen förlorar jobbet. Exempelvis Ms. Santos som under månader bara fått beröm men fick sparken efter en dålig dag på jobbet. Hennes buss var sen, vilket innebar att hon fick jobba på en annan avdelning med andra arbetsuppgifter än hon var van vid.  Senare samma eftermiddag fick hon veta att hon fått sparken. Arbetstempot är för de flesta inte hållbart, vilket ligger i linjen med Bezos åsikter att anställda inte ska stanna för länge, eftersom han anser att de är inneboende lata. Omsättningen av arbetare var redan innan pandemin 150 procent per år.  

Journalisten Julia Lindblom ger i boken, Amazon- bakom framgången en liknande ohållbar bild där arbetare ständigt utför monotona rörelser utan pauser eller arbetsrotation. Det har lett till att antalet allvarliga skador på Amazons lager är fem gånger så högt som genomsnittet för industrin. Endast under 2019 förekom 14 000 allvarliga skador bara i USA. Den konstanta övervakningen och risken att förlora jobbet skapar en osäkert bland de anställda, när de hela tiden kämpar för att höja arbetstempot trots att deras kroppar säger ifrån. Flera intervjuade arbetare vittnar om konstant smärta i rygg, armar och händer trots att de är mellan 25–35 år gamla.

Både reportaget från NYT och Lindbloms bok beskriver hur arbetstempot ökade under pandemin. Vittnesmål från lagret i New York berättar att HR-teamet under pandemins början ignorerade rapporter om att flera arbetare mådde dåligt och sjukskrev sig. Smittskyddsåtgärderna som vidtagits var bristfälliga och det saknades skyddsutrustning för de flesta av de 5000 arbetande på lagret. De som protesterade mot de uppenbara säkerhetsbristerna riskerade att förlora sina jobb. Det kunde gälla personer som Bahir Mohammed och Christian Smalls som försökte organiserade sina lagerkollegor i Minnesota och New York för bättre säkerhet eller Emily Cunningham och Maren Costa som jobbade som webbdesigners och hade skrivit en petition mot säkerhetsbristerna. De förlorade alla sina jobb.  Det ledde till protester internt och bland andra Tim Bray, vice direktör för Amazons Webb Services, sa upp sig i protest mot företagskulturen. I ett blogginlägg skrev han att företaget behandlade människorna på lagret som utbytbara kuggar med plocka och packa potential.  Det följer ett mönster där Amazon gjort allt de kan för att undvika att arbetare ska organisera sig.

Jeff Bezos och Amazons olika välgörenhetsprojekt lyfts ofta fram i pressen. Föra året lanserade han en fond för att rädda klimatet och året innan lovade han att Amazon skulle vara klimatneutralt till år 2040. Samtidigt kom rapporter om att Amazon under 2019 hade större koldioxidutsläpp än hela Sverige. Dessutom ökade företaget sina utsläpp med 15 procent under samma år och inget tyder på att utsläppen har minskat för 2020. Samtidigt som Bezos pratar om välgörenhet gör Amazon allt i sin kraft för att undvika att betala skatt och har satt i system att bokföra förluster i sina filialer runt om Europa för att kunna göra skatteavdrag och undvika bolagsskatter. Amazon rankas som den värsta skattesmitaren av de stora techbolagen.  

Det är bra att de här frågorna börjar komma fram och att konsumenter kan börja fråga sig vad deras konsumtion och krav på billiga och snabba leveranser kostar i form av försämrade arbetsvillkor och hur det påverkar miljön. Slutligen får fackförbund världen över fortsätta jobba för att organisera och förbättra situationen för alla arbetare på Amazon. Det senaste nyheten om att ett nationellt avtal slutits mellan Amazon och italienska fackförbund är ett litet steg i rätt riktning.

Anton Strömbäck

Modehandelns återkomst

I handelns starka återhämtning efter pandemins första tid var modehandeln länge ett undantag. Men nu har modehandeln gjort come back.

När sällanköpshandelns försäljning ökade med sju procent i juli jämfört med motsvarande månad föregående år ökade kläd- och skohandel med omkring 20 procent. Tittar vi tillbaka ser vi att detta inte är engångsföreteelse. Stilindex, som mäter försäljningsutvecklingen för fysiska butiker med tillhörande e-handel, visar att den uppåtgående trenden för kläder och skor började i mars 2021.

Sedan dess har klädhandel ökat med över 15 procent varje månad jämfört med motsvarande månad föregående år. Detta innebär att den sammantagna försäljningen under 2021 ligger på plus både för klädhandel (+7,5 procent) och skohandel (+6,2 procent). Samtidigt har lönsamheten förbättrats i många av bolagen som äger stora klädkedjor. H&M, Lindex, Zara, Brothers, Polarn & Pyret är exempel på kedjor som återfinns i sådana bolag.

Eftersom pandemin färgar jämförelserna ska man vara försiktig med att kalla utvecklingen en succé, men den innebär definitivt en ljusning. Den ökade försäljningen visar att modeartiklar möter ökad efterfrågan igen när rörligheten i samhället ökar och när livsmönstren återgår mer till det normala. I takt med att allt fler vaccineras ökar tillströmningen till butikerna. Dessutom handlar kunderna mer per köp.

Utvecklingen visar att många kunder har suktat efter att handla i butik. Nu gäller det för handlare att förvalta den efterfrågan genom att satsa på personalen. Det krävs satsningar på hög bemanning, kompetensutveckling och goda arbetsvillkor för att upprätthålla en positiv försäljningstrend.