Handelsanställdas jobb utvecklas och det är bra

En sak som slog mig när jag i förra veckan, tillsammans med Handels ordförande Linda Palmetzhofer, besökte medlemmar och förtroendevalda på IKEA:s planeringsstudio i Sickla var vilken yrkesstolthet de handelsanställda utstrålade. Som tidigare anställd säljare i samma köpcentrum blev jag berörd av yrkesskickligheten.

Jag slogs också av hur viktigt det är att bekämpa en nedvärderande syn på handelsanställda. En syn som saknar grund i verkligheten.

För Handels är det självklart att arbetaryrken inom handeln utvecklas. Det tycker vi är bra och en naturlig del av teknikutveckling, digitalisering och omställning till mer hållbar handel. Det handlar fortfarande om arbetarjobb. Jobb som behöver uppvärderas och där personalens yrkesskicklighet behöver värdesättas mer. De handelsanställda är branschens viktigaste resurs. Arbetsgivarna vinner på att satsa på den resursen.

Ett exempel på allt detta är IKEA:s nya butikskoncept med planeringsstudios där handelsanställda säljare med personlig service hjälper kunder att planera, beställa och på så vis köpa kundanpassade heminredningslösningar för bland annat kök, förvaring, sov- och badrum. Samma service finns på IKEA:s större varuhus. Nu kan fler kunder träffa IKEA:s personal (och Handels medlemmar) för att få hjälp närmare hemmet.

Vi känner inte igen en bild av att arbetarjobben försvinner. Tvärt om. Handelsanställdas yrken utvecklas och kompetensbehoven är stora. Det krävs ännu mer kompetens och utbildning för att klara många av de arbetsuppgifter som Handels medlemmar dagligen utför. Vi ser också att många av de hantverkskompetenser som historiskt varit viktiga i handeln nu är på väg tillbaka när fler affärsmodeller behöver bli mer cirkulära och hållbara. Många jobb kräver också högre teknisk kompetens.

IKEA:s butikskoncept visar på det självklara i att det inte går att skilja ett företags digitala kanaler från fysiska försäljningsställen. De hänger ihop. Det är inte e-handel eller butik. Det är handel och kunderna förväntar sig att handelsföretagens kanaler hänger ihop. Handels medlemmar jobbar dagligen med att serva kunder på många olika sätt, till hjälp har de både fysiska och digitala handelskanaler.

Klart är att det fysiska mötet fortfarande är viktigt. Många kunder vill träffa en människa för att diskutera sina inköp och med hjälp av säljarens kompetens få stöd att handla rätt och kundanpassat.

Ibland går det nästan att ana en föraktfull syn på arbetare i Sverige 2022. Arbetare i handeln behöver värdesättas och ses på utifrån dagens verklighet. Utan handelsanställda skulle Sverige snabbt stanna. Det handlar om komplexa samhällsviktiga jobb som verkligen kräver sin kompetens och yrkesskicklighet. Hela samhället utvecklas, det gäller självklart också arbetarjobben.

Det står också tydligt i den LO-gemensamma organisationsplanen att det är ”självklart att arbeten som utvecklas och tillförs ny teknik och nya arbetsuppgifter inte därmed automatiskt blir ett tjänstemannajobb. Den tolkningen har också Arbetsdomstolen slagit fast i ett antal domar där frågan gällt vilket avtal som ska tillämpas för sådana nya arbeten.”

LO konstaterar att företags arbetsorganisationer ständigt förändras, att kraven på utbildad arbetskraft ökar och att: ”Allt talar för att de traditionella arbetarjobben kommer att fortsätta att förändras. Det innebär att till exempel lednings‑, planerings och visst administrativt arbete kommer att ingå i det direkta produktionsarbetet i större utsträckning än tidigare. Det betyder inte att dessa arbeten blir mera tjänstemannabetonade utan att behovet av tjänstemannabefattningar helt enkelt minskar. Det är egentligen en normal strukturell förändring och inte en gränstvist”.

LO skriver även att det tyvärr ibland förekommer en helt felaktig uppfattning om att LO-förbundens avtal inte är tillämpbara på arbetsuppgifter med mer kvalificerade arbetsmoment.

Handels delar givetvis LO:s gemensamma syn på detta.

Daniel Söderberg Talebi

Trender inom e-handeln- Om dagligvaror, second hand, e-handel från utlandet och fria returer

Nu i veckan släpptes E-barometerns årsrapport i samband med ”Retail Day 2022”. Rapporten är en viktig temperaturmätare på hur e-handeln utvecklas. Denna gång är årsrapporten extra intressant sett till e-handelns explosionsartade utveckling under 2020. E-handeln gick in i 2021 med en årstillväxt på 40 procent i ryggen. Men vad hände sen? Vilka trender kan vi se inom e-handel när 2021 nu summeras? Detta är vad denna text handlar om. Den plockar upp och beskriver i korthet några av e-handelns mest intressanta trender.

Dalande intresse för att e-handla när restriktioner släpps

Handels har tidigare belyst att e-handeln under 2021 gått starkt under perioder av mer långtgående restriktioner och svagare till förmån för fysisk handel när samhället öppnat upp. E-barometerns försäljningssiffror bekräftar detta. Årstillväxten är till stor del produkten av ett starkt första kvartal med en tillväxt på 53 procent. Under sista kvartalet minskade däremot e-handeln trots att den totala detaljhandelsförsäljningen ökade (jämfört med föregående år).

Försäljningssiffrorna är intressanta, men för att förstå långsiktiga trender är det ofta viktigare att titta på kunders beteenden. En sådan aspekt är var kunder gjorde sitt senaste inköp. E-barometern visade 2019 att 64 procent gjorde det i fysisk butik. Under pandemiåret 2020 sjönk den siffran dramatiskt till 47 procent. Men under 2021 är den fysiska butiken åter den tydligt vanligaste kanalen (56 procent). Med andra ord har kunder delvis återgått till tidigare vanor och intresset för att handla i fysisk butik har inte försvunnit.

Fortsatt stark tillväxt för mat på nätet

Dagligvaruhandeln på nätet var den bransch som växte mest i procent under 2020. Det mönstret håller i sig under 2021 även om tillväxttakten minskat från 96 till 35 procent. Det innebär att e-handelns marknadsandel nu ligger på sex procent och att dagligvaror online växt till att bli e-handelns näst största delbransch. Det finns utsikter för en fortsatt tillväxt. Men i det sammanhanget bör det noteras att omkring 50 procent av beställningar hämtas i butik. Många e-handelsköp involverar alltså den fysiska handeln.

Intresset för att handla second hand syns inom e-handeln, men det behöver öka

Handels miljö- och klimatpolitiska program konstaterade att en övergång till mer av second hand är en viktig del av branschens omställning. E-barometern visar nu att nästan hälften av konsumenterna, 45 procent, har handlat begagnat på nätet under 2021. Det är en ansenlig andel, men jämfört med 2020 har ingen ökning skett. Fler handlare behöver sälja mer second hand. Ett avgörande hinder idag är dock svårigheter att hålla en prisnivå som gör att alla vill och har råd att handla. Det problemet gjorde att Handels miljö- och klimatpolitiska program efterlyste styrmedel som kan göra det mer överkomligt att handla second hand. Priset är nämligen viktigt. Det lägre priset är den främsta anledningen att köpa second hand, säger 44 procent av konsumenterna, enligt E-barometern.

Svag utveckling för e-handel från utlandet

För några år sedan präglades branschen av hotet från e-handlare som säljer varor från utlandet. Handels analyserade fenomenet och kunde därigenom nyansera bilden. Den utveckling vi kunnat se stödjer de slutsatser Handels drog. Sedan 2017 har andelen konsumenter som handlat från utlandet minskat från 31 procent till 15 procent 2021. Sett i ljuset av tillbakagången för e-handel från utlandet kommer sannolikt e-handeln från utländska företag med säte i Sverige vara viktigare att följa framöver.

Tillbakagången kan vara positivt för miljö- och klimat. Beställningar från svenska e-handlare med kortare transporter är överlag bättre för miljön. All utveckling vad gäller e-handelns transporter pekar dock inte i rätt riktning.

Fler företag erbjuder fri returfrakt

E-barometerns kartläggning pekar mot att fler e-handlare har börjat erbjuda fri frakt för returer under 2021, vilket gör att antalet returer blir fler. År 2021 svarade 62 procent av handlarna att de inte erbjuder fria returer, mot 70 procent år 2020. Utvecklingen är oroande sett till de negativa effekter på klimat och arbetsmiljö som identifierades i Handels, Transports och Sekos rapport ”Fri frakt till ett högt pris”. Problemen är inte bara kopplade till priset för att returnera utan också till leveranserna. I linje med vad vår rapport visar lyfte den profilerade e-handelsexperten Arne Andersson under Retail Day att handlare behöver våga testa att ta betalt för leveranser, eftersom någon alltid får betala priset för den fria frakten. Svensk Digitals VD talades samtidigt om att företagen behöver vägleda kunden till hållbara transportval genom ”nudging”, vilket också vår rapport belyser. Det är av stor vikt att dessa tankegångar får ett fäste hos branschens företag.

.

Kan Black Friday bli del av handelns gröna omställning?

Shoppingens högsäsong är här. Det startar med Black Week och Black Friday som infaller nu på fredag och varar om än inte till påska så åtminstone till efter mellandagsreorna. Att ge sig ut och shoppa den fjärde fredagen i november är dock en relativt ny tradition i Sverige. Black Friday kommer ursprungligen från USA där den infaller dagen efter högtiden Thanksgiving. Många skolor och arbetsplatser i USA håller till och med stängt för att människor ska ha möjlighet att shoppa till rabatterade priser. Dagen gjorde sitt intåg i Sverige i mitten av 2010-talet och har snabbt blivit en av de viktigaste dagarna för svenska handlare.

Enligt Svensk Handels konsumentundersökning planerar nästan varannan konsument att handla på årets Black Friday och omsättningen väntas landa på totalt 9 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på 20 procent jämfört med 2020. Bland företag inom sällanköpshandel ses Black Friday som den näst viktigaste högtiden/reaperioden för försäljningen efter julen. Föga förvånande är e-handelsföretagen de som tillmäter dagen allra störst betydelse.

Men hur hållbart är det egentligen med shoppinghögtider likt Black Friday?

Generellt sett är svensk konsumtion långt ifrån hållbar. Om alla levde som i Sverige skulle det behövas ungefär 4 jordklot för att får resurserna att räcka. Ser vi enbart till utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser som orsakas av vår konsumtion ligger de på ca 9-10 ton per person och år. Det är cirka 10 gånger högre än vad planeten egentligen klarar av om vi ska stoppa den globala uppvärmningen. Av dessa utsläpp kommer ungefär en tredjedel från privat konsumtion av varor.

Handels har flera gånger tidigare pekat på dessa siffror och på behovet av att snabbt ställa om handeln att bli mer hållbar. Det innebär till exempel att handelsföretag behöver växla över till mer av uthyrning, reparationer, installations- och remake-tjänster samt andrahandsförsäljning. Man behöver helt enkelt hitta sätt att tjäna pengar på samma hållbara varor om och om igen. För att Black Friday skulle kunna ses som en del av handelns gröna omställning vore det därför välkommet om erbjudandena fokuserade på just cirkulär handel och inte försäljning av nyproducerade varor. På så sätt skulle Black Friday kunna bli ett tillfälle för fler att upptäcka fördelarna med att hyra varor, handla second hand och/eller ta hand om de produkter man redan har.

När det gäller e-handeln som är i särskilt stort fokus under Black Friday har vi nyligen satt ljuset på dess utveckling och hållbarhet i rapporten Fri frakt till högt pris, framtagen tillsammans med fackförbunden Transport och Seko. I rapporten konstaterar vi att det finns betydande brister både när det gäller arbetsvillkor för de anställda och när det gäller miljöarbetet.

I intervjuer med förtroendevalda på e-handelslager blir det till exempel tydligt att många företag inte anpassat sin bemanning i tillräcklig utsträckning när e-handeln växt under pandemiåret 2020, och särskilt märks det under kampanjperioder likt Black Friday när ordervolymerna stiger ytterligare men förväntningarna på snabb leveransfrakt är desamma. Övervakning och kontroll på arbetsplatserna blir också allt vanligare.

När det gäller e-handelns miljöpåverkan så har den potential att vara en förhållandevis miljö­vänlig form av handel förutsatt att många privata shopping­resor med bil ersätts med effektiva och samordnade varutransporter som körs på fossilfria drivmedel till utlämningsställen. Dessvärre vet vi att endast tre procent av alla lätta lastbilar i Sverige körs på förnybart bränsle och det finns inga tecken på att de privata shopping­resorna skulle ha minskat. Last mile-transporterna, det vill säga transporter i sista ledet av e-handelns logistik­kedja, sker till stor del utan effektiv planering eller samordning, vilket gör att många budbilar kan passera ett och samma bostads­område eller uthämtnings­ställe under en dag. Transporterna sker dessutom ofta med upprepade korta stopp för hemleveranser, vilket ökar utsläppen.

Dessutom bidrar e-handelns erbjudanden om fri leverans- och returfrakt till många impulsköp som inte bara leder till onödigt stor resurs­förbrukning utan också till onödigt många och spridda beställningar samt fler retur­transporter. Det är inte ovanligt att returnerade produkter först skickas utomlands för ompaketering innan de är redo att säljas igen, med ytterligare utsläpp som följd.

Sammantaget finns det alltså mycket som behöver göras. Handeln i sin helhet behöver bli mer cirkulär och produkterna mer hållbara. E-handeln måste också ställa om till fossilfria, samordnade transporter. För att åstadkomma det behövs en mer offensiv hållning från handelsföretagen, men också ekonomiskt stöd och politisk styrning. Men konsumenter kan såklart också bidra genom att  göra mer medvetna val, samla sina inköp till färre tillfällen och bara beställa det man verkligen tror kommer passa och det man har behov av. Gör vi allt det så har Black Friday potential att inte bara vara en svart dag för miljön, utan en del av handelns gröna omställning.

Konsumtionsutsläpp – det politikerna missar

Sveriges klimatomställning går för långsamt och hittills har klimatpolitiken varit otillräcklig. Det är det hårda men ärliga budskapet i Klimatpolitiska rådets årliga rapport som presenterades för någon vecka sedan. Rådet är regeringens egen expertmyndighet, ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar hur väl regeringens samlade politik leder mot klimatmålen. De är dock inte ensamma om att tycka det. Naturvårdsverket, S-föreningen Reformisterna och tankesmedjan Global Utmaning har alla inom loppet av några veckor släppt rapporter som har liknande budskap.

Samtidigt visar rapporterna också på möjliga vägar framåt. Klimatpolitiska rådet menar att återhämtningen efter coronakrisen är ett tillfälle att skynda på klimatomställningen, men att det kräver att krispolitiken kopplas starkare till klimatomställningen. Enligt rådet är det bara en tiondel av regeringens återhämtningsprogram som i dagsläget bidrar positivt till att nå de klimatpolitiska målen. Det måste såklart ändras. Rådet pekar själva på att de offentliga investeringarna behöver öka för att möta både coronakrisen och klimatkrisen, och att detta i sin tur kräver större flexibilitet i det finanspolitiska ramverket. Staten måste helt enkelt göra sig redo att låna pengar för klimatets skull.

Att staten ska lägga om finanspolitiken i en mer offensiv riktning har länge varit ett krav från Handels och andra delar av fackföreningsrörelsen. En höjd investeringskvot är ett säkert sätt att öka sysselsättningen i ekonomin och samtidigt skapa nyttigheter som kommer både folket och företagen till del, exempelvis i form av infrastruktur, bostäder, satsningar på välfärd och kompetensutvecklande insatser. Sådana satsningar har ett värde i sig och kan bidra till ökad rättvisa och jämlikhet. Men nu är det absolut nödvändigt att genomföra sådana investeringar som ställer om samhället till ökad hållbarhet. Exempelvis genom att skapa fossilfria transportsystem, energieffektiva bostäder och ett kompetenslyft som rustar Sveriges arbetstagare för att ta nya jobb i hållbara verksamheter.

Det finns dock risker med en expansiv politik och stora investeringar. De senaste åren har ett flertal experter pekat på risken för så kallade rekyleffekter. Om klimatinvesteringarna leder till ökade sysselsättning och ökade löneinkomster, och dessa huvudsakligen går till konsumtion av nyproducerade varor som i sin tur genererar nya utsläpp så har vi ju inte vunnit så mycket. Därför krävs också politik och branschinitiativ som ställer om handeln.

Dessvärre lyser sådana förslag med sin frånvaro i de ovan nämnda rapporterna. Flera av dem tar inte ens upp de utsläpp som skapas av svenskars konsumtion utan fokuserar enbart på utsläppen som sker inom Sveriges gränser. Tyvärr saknas konsumtionsperspektiv även i regeringens klimatmål och klimatpolitik. Resultatet är att om klimatskadlig produktion flyttas till andra länder så ser det bra ut i den svenska utsläppsstatistiken, men om svenskarna fortsätter att köpa samma prylar så minskar ändå inte vår totala miljöpåverkan. På pappret ser det då bättre ut att äta en biff från Brasilien än att käka bönor från Öland.

Därför behövs ett konsumtionsperspektiv i miljö- och klimatdebatten. I det miljö- och klimatpolitiska program som Handels presenterade i september förra året lägger vi fram 48 förslag för hur politiken och branschen tillsammans kan ställa om handeln från försäljning av nyproducerade varor till att skapa lönsamhet i second hand-försäljning, uthyrning, reparationsverksamheter och remake. Kombinerat med en höjd skattekvot för att stärka välfärden ger det oss möjlighet att öka samhällsinvesteringarna och sysselsättningen utan att det spiller över i ökade konsumtionsutsläpp.

För att sammanfatta: omställningen går för långsamt och den förda politiken är otillräcklig. Dessutom missar såväl regeringen som flera av dess kritiker rollen som handeln och konsumtionen spelar för att åstadkomma ett bättre och mer hållbart samhälle. Investeringarna måste öka och återhämtningspolitiken måste genomsyras av den gröna omställningen, men båda måste kompletteras med mål och åtgärder för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen. Annars riskerar vi att missa klimatmålen – med ödesdigra konsekvenser för både människor och miljön.

Ola Palmgren, utredare

Second hand måste bli mer än ett marknadsföringstrick

Handeln måste ställa om, det är enda chansen om vi ska kunna bidra till att rädda vår miljö och vårt klimat. En bransch som bygger på att en ständigt ökande mängd nya varor och råvaror sätts i omlopp är inte hållbar. Därför är övergången till mer cirkulära affärsmodeller en viktig del i branschens omställning.

Detta framgår av Handels miljö- och klimatpolitiska program som nyligen släpptes. Programmet visar tydligt att handeln behöver mer av second hand, uthyrning, reparationer och kringtjänster. Vi ser nu att flera aktörer inom handeln tar initiativ till cirkulära affärsmodeller. Exempelvis har det blivit en stor nyhet att IKEA lanserar ett pilotprojekt för second hand på ReTuna- gallerian i Eskilstuna.  Detsamma gäller Zalandos lansering av second hand-försäljning som en egen kategori på hemsidan.

När så stora aktörer tar sådana initiativ kan det tolkas som tecken på ett genombrott för en mer cirkulär handel. Det ger hoppfulla signaler. Men analysen som Handels gör i det Miljö- och klimatpolitiska programmet ger anledning att höja ett varningens finger. Av flera skäl finns en risk att initiativ till second handförsäljning får liten verkan.

• Second hand blir inte mer än positiv marknadsföring

En omställning av handeln kräver mer än att second hand är liten kringverksamhet som ger fina tidningsrubriker. En uppenbar risk är att allt fler företag kommer att ha en second handverksamhet som ser bra ut på papper, men som man inte satsar helhjärtat på. En butik på ReTuna i Eskilstuna kan vara en lovande start på en omställning, men det kan också visa sig vara mer av ett marknadsföringstrick.

• Satsningar bär sig inte ekonomiskt

För att second hand ska kunna slå igenom på bred front måste den kunna bära sig ekonomisk. Privata vinstdrivande företag kommer aldrig satsa fullt ut på olönsamma projekt. Nu när handeln snabbt behöver ställa om är det förutsättningen oavsett vad man tycker om det. Ett hinder för ökad second hand har varit lönsamheten och här spelar momsen en stor roll. Idag gäller samma moms på nya och begagnade varor för kommersiell handelsverksamhet. Precis som forskare hävdat är detta helt ologiskt. All second handförsäljning måste vara jämförelsevis premierade ur momssynpunkt.

• Second hand blir en ny arena för masskonsumtion

Vitsen med ökad second hand och mer uthyrning är att få till längre och effektivare livscykler för varor. Om produkter är av dålig kvalitet eller är svåra att reparera försvinner mycket av fördelarna. Så ser det generellt ut idag. Därför behöver det också ställas ökade krav på producenter att varor håller längre, att de går att laga och att de tillverkas i miljövänliga material. Ställer politiken ökade krav på handlare utan att ställa ökade krav på producenter blir miljöpolitiken ett slag i luften.

• Kompetensförsörjningen brister

Personalen är handelns viktigaste resurs. Så kommer det också att vara i framtidens handel när branschen ställer om. Det finns god potential till många nya arbetstillfällen och nya yrkesroller. Men framförallt kommer de yrkesroller som finns idag utvecklas och kräva ny kompetens. Det gäller inte minst med en ökande second hand. Kompetenser som krävs är bland annat en hög allmän kännedom om hållbarhet och kunskap om att utvärdera och prissätta begagnade varor. Vad som oroar är att kompetensutvecklingen med avseende på hållbarhet är otillräcklig i många företag. En opinionsundersökning som Handels gjort bland handelsanställda visar att närmare 75 % ser brister i kompetensutvecklingen på området. Då är det inte konstigt att endast 30 % av handelsanställda anser att kunder får tillräcklig information om varors miljö- och klimatpåverkan. Så kan det inte se ut om handeln på allvar ska klara omställningen till att i stor utsträckning bygga på cirkulära affärsmodeller. Företag måste därför ta behovet av kompetensutveckling på mycket större allvar. Kopplat till detta är också behovet av goda arbetsmiljöer och arbetsvillkor. Den som verkligen vill rädda miljö och klimat måste också sträva efter att förbättra arbetssituationen för branschens anställda. 

Sammanfattningsvis behövs både politiska reformer och krafttag inom branschen för att handeln ska bli så cirkulär som den måste bli. ”Business as usual” är inget alternativ.

/Martin Rosenström & Ola Palmgren, Utredare och författare av Handels Miljö- och klimatpolitiska rapport