Satsa på personalen om kompetensen i handeln ska höjas

• Handeln utvecklas i rask takt.
• Snabb teknikutveckling och ett behov att ställa om till en mer hållbar handel gör att det ställs nya krav på de anställda.
• Kompetensen inom  yrkeskåren måste utvecklas och bli högre.

Så långt är Handels överens med motparten Svensk Handel, som nyligen släppte rapporten Kompetensrapport 2022. I den pekas framtidens kompetenser ut och vad som krävs för att uppnå dem. Dock saknas två grundläggande faktorer helt i rapporten:

För det första, kompetensutveckling av befintlig personal

Fascinerande nog nämns inte ordet ”kompetensutveckling” en enda gång i den 28 sidor långa rapporten. Istället fokuseras på problem med och eventuella lösningar för att locka kompetent personal till branschen.

Handeln är idag den största branschen i privat sektor. Var tionde sysselsatt arbetar där. Det innebär en enorm samlad resurs som det vore befängt att inte ta tillvara på när branschen utvecklas. Istället för att rekrytera ny personal när arbetsuppgifter förändras eller nya yrken tillkommer borde fokus ligga på att se till att befintlig personal utvecklas för att kunna möta behovet av ökad kompetens. Vi vet att intresset av mer kompetensutveckling är stort hos Handels medlemmar. En nyligen utförd undersökning till medlemmar i butik och på lager och e-handel visar att runt 40 procent i hög eller ganska hög utsträckning upplever att brist på utveckling och utbildning är ett problem på deras arbetsplats. Två av tre medlemmar menar också att de skulle vilja ha mer kompetensutveckling av arbetsgivaren.

Att kompetensutveckla den befintliga personalen skulle gynna såväl arbetsgivare som de anställda. Arbetsgivare skulle till stora delar kunna täcka sitt behov av ökad kompetens utan att behöva nyrekrytera. För anställda innebär en kompetensutveckling dels att de kan utföra sitt nuvarande jobb bättre. Dels är de bättre rustade för att kunna avancera på arbetsplatsen eller i branschen, ifall de i framtiden skulle bli uppsagda på grund av arbetsbrist. Dessutom är det i våra undersökningar tydligt att anställda som känner att de utvecklas på arbetet trivs bättre på sina arbetsplatser. Som en medlem uttrycker det:

”Det positiva är att jag har fått gå vidare och lära mig mer och utveckla mitt kunnande. Jag har det mycket mer givande på jobbet nu.”

För det andra, bra och god arbetsmiljö

Den andra aspekten som Svensk Handel missar i sin rapport är vikten av bra arbetsvillkor och arbetsmiljö. De lyfter visserligen problemet med den höga personalomsättningen som ett problem för kompetenshöjningen. Dock lyckas de inte förklara varför så många som var femte anställd (och betydligt fler bland arbetare i detaljhandeln) väljer att lämna branschen varje år. Låg sysselsättningsgrad, det vill säga få timmar på kontraktet, nämns som en möjlig orsak. Men det tillbakavisas till viss del med det felaktiga påståendet att de flesta som arbetar deltid i handeln gör det för att de vill jobba deltid. Enligt SCBs arbetskraftsundersökningar är tvärtom den främsta orsaken till deltidsarbete att det saknas heltidstjänster.

När vi frågar våra medlemmar om orsaken till att man lämnar handeln är svaret tydligt: de allra flesta som planerar att byta bransch gör det på grund av dåliga arbetsvillkor. Otrygga anställningsformer, ofrivillig deltid och låga löner är alltså huvudorsaken till den höga personalomsättningen och därmed det stora tappet av kompetens varje år. Ytterligare orsaker till att man väljer att lämna branschen är dålig arbetsmiljö och att man inte får tillräckligt med utvecklingsmöjligheter.

För att handeln ska kunna fortsätta utvecklas i positiv riktning är det helt grundläggande att arbetsgivare börjar satsa mer på den befintliga personalen: bättre arbetsvillkor, bättre arbetsmiljöer och ökad tillgång till kompetensutveckling.

Cecilia Berggren

Vikten av arbetsplatslärande fokus i ny handelsforskning

Forskare vid Lunds universitet har under två års tid tittat på hur framgångsrikt arbetsplatslärande möjliggörs och hur informellt lärande inom handeln går till i praktiken. Forskningsrapporten är nu klar och publicerad. Arbetet har möjliggjorts genom ekonomiskt stöd från det partsgemensamma Handelsrådet.

Utgångspunkten för rapporten är att det arbetsplatsnära lärandet utgör en ”stor outnyttjad källa av möjligheter för att adressera handelns utmaningar och behovet av kontinuerligt lärande på arbetsplatserna”. Forskarna tar också upp att det ”informella lärandet utgör majoriteten av allt lärande på jobbet”.

Här är det lätt att hålla med.

Sverige har stora behov av att utveckla det arbetsplatsnära lärandet. Det är viktigt att de behoven inte hamnar i skym undan och att fokus allt för ensidigt hamnar på behoven i det formella utbildningssystemet. Kompetensutveckling för yrkesverksamma kan inte bara ske som mest vart åttonde år genom ”omställningsstudiebidrag”. Det behöver ske kontinuerligt och strukturerat kopplat till arbetsplatsen varje år.

Kompetensutveckling på jobbet är inget som helt plötsligt sker av sig självt. Inte heller ett levande informellt lärande. Det förutsätter ett systematiskt och aktivt arbete med kontinuerlig kompetensutveckling. Som i sin tur är tätt sammankopplat med företags behov av att arbeta systematiskt med sin kompetensförsörjning. Det vinner alla på, också lönsamheten.

För att förstå hur det informella lärandet kan främjas pekar rapporten från Lunds universitet tydligt på två kritiska beståndsdelar.

Nämligen en stödjande lärandemiljö på arbetsplatserna och ett ledarskap som innebär att chefen skapar utrymme, leder initiativ som uppmuntrar och möjliggör mer arbetsplatslärande samt själv aktivt deltar i lärandeprocessen på jobbet.

Handels har länge pekat på att i hela servicesektorn behöver frågan om kompetensutveckling uppvärderas. Något som förutsätter satsningar på de anställda. Satsningar som behöver vara ett gemensamt och långsiktigt arbete där hela arbetsplatsen och fackliga företrädare är delaktiga. Det finns allt att vinna på att involvera de anställda i att utveckla företaget. 

Strukturomvandling och teknologisk förändring är en naturlig del av samhällets utveckling. Men anställda behöver involveras när förändringar som ny teknik och nya arbetssätt införs. Delaktighet är en förutsättning för att ta till sig det nya och ställa om till nya arbetsuppgifter.

Huvudproblemet är inte att handelsanställda på något vis skulle vara ovilliga att utveckla sitt kunnande och delta i kontinuerlig utbildning på arbetstid. Tvärt om. Handels har i flera olika rapporter visat att merparten av de anställda anser att den kompetensutbildning de får via sina arbetsgivare inte är tillräcklig.

I mars 2022 publicerade Handels rapporten ”Så kan anställda bidra till handelns miljö- och klimatomställning”. I rapporten uppger 83 % av de svarande handelsanställda att dagens kompetensutveckling inte lever upp till de krav och förväntningar som ställs på ökad hållbarhet i branschen och i deras arbeten.  

Daniel Söderberg Talebi

Satsa på handelns viktigaste resurs – de anställda

Handeln är liksom andra branscher föremål för ständig strukturomvandling. Mycket talar för att branschen har stor potential att växa framöver. Arbetsuppgifter kommer att förändras – inte försvinna. Den utveckling vi ser till följd av teknisk utveckling och digitalisering sätter allt mer fokus på de anställdas kompetenser. Branschens viktigaste resurs.

För fortsatt stark konkurrenskraft krävs, förutom goda arbetsvillkor, insatser för att öka lärandet i arbetslivet. Tillgången till kompetensutveckling är idag låg på arbetsplatser inom handeln. Det behövs också förbättringar när det kommer till de reguljära utbildningsvägarna.

Fack och arbetsgivare arbetar tillsammans intensivt för att förbättra de gymnasiala utbildningarna mot handeln. Fler behöver välja en utbildning riktad mot branschen och de olika utbildningsvägarna in behöver bli fler. Ökande kompetensbehov ställer krav på attraktiva och kvalitativa utbildningar som utgår från branschens behov av personal med rätt kompetens.

Förutom efterfrågan på nya kunskaper skruvas kraven också upp på kompetenser som länge varit viktiga för handeln. Här är mötet med kund centralt. Inte minst fysiska butiker måste i konkurrensen erbjuda hög nivå på områden som kundservice, tillgänglighet, produkt- och specialistkunskap, konsumentkunskap och hållbarhetsfrågor.

Det är därför glädjande att Skolverket nu föreslår regeringen att besluta om förändringar i gymnasieskolan för att bättre svara upp mot branschens skärpta kompetensbehov.

Yrkesprogrammet ”handels- och administrationsprogrammet” föreslås bli det mer sammanhållna ”försäljnings- och serviceprogrammet” med uppdaterade examensmål och kursplaner. Inriktningen administrativ service föreslås avvecklas och förutom sälj och service så blir det mer genomgripande fokus på digital handel och hållbar utveckling.

Skolverket föreslår också att valbara handelskurser ska finnas på de flesta andra yrkesprogram. Det är en åtgärd som är positiv för den specialisering handeln går igenom. Avslutningsvis föreslås en omfattande försöksverksamhet med handelsinriktning (med yrkeskurser) på det studieförberedande ekonomiprogrammet. Det är något som branschens parter ser positivt på.

Mot den bakgrunden är det mycket anmärkningsvärt att C, L, KD, M och SD, i riksdagen nyligen röstat igenom att regeringen bör utreda en tvåårig yrkesskola på gymnasiet. Som olika branschföreträdare påpekat är det en dålig idé som saknar förankring i behoven på arbetsmarknaden. Förslaget går också i en helt annan riktning än handelns parters pågående arbete för mer kvalificerade gymnasieutbildningar mot branschen.

Förslaget om en tvåårig yrkesskola saknar relevans för svensk arbetsmarknad. Dessutom riskerar elever att hamna i en situation där se ser sin utbildning som helt otillräcklig för de yrken de faktiskt valt att utbilda sig till. Lösningen på utmaningen att få fler elever att nå gymnasiebehörighet kan inte vara att sänka kunskapskraven.

Genom att satsa på handelns viktigaste resurs, personalen, ges förutsättningar för fortsatt stark konkurrenskraft i en föränderlig tid. Det arbetet förutsätter gymnasiala utbildningar som utgår från branschens kompetensbehov, inte politiska poänger.

Daniel Söderberg Talebi

Stärk möjligheterna till kompetensutveckling

Till helgen är det dags för Socialdemokraternas partikongress i Örebro. Regeringens största parti samlas då för att diskutera politik på temat kompetensutveckling. Socialdemokraterna menar att det behövs en ny politik på området eftersom den tekniska utvecklingen, med digitalisering och automatisering, ställer nya och högre krav på kunskap och utbildning.

Det är en verklighetsbild som känns igen från handeln. Självscanning och automatiserade lager är två exempel på teknikutveckling som förändrat arbetsuppgifterna för handelsanställda. Den fysiska butikens kanske viktigaste konkurrensfördel gentemot e-handeln är just kompetent personal och hög servicenivå. Det innebär höjda kompetenskrav och gör att det inom handeln, i likhet med många andra branscher på arbetsmarknaden, råder brist på arbetskraft med rätt kompetenser. Siffror från Konjunkturinstitutet visar att företagen inom detaljhandeln under en längre tid uppgett historiskt höga, och fortsatt ökande, problem med att rekrytera personal. Under sista halvåret 2018 var det hela 27 % som uppgav att de har svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens.

Även handelsanställdas egna upplevelser visar på behovet av förstärkta möjligheter till kompetensutveckling.

• 2 av 3 handelsanställda anser att de inte får tillräckligt med kompetensutveckling.
• 1 av 3 handelsanställda planerar att byta bransch, och hälften av dessa uppger att för bristande möjlighet till kompetens- och yrkesutveckling är en av anledningarna till det.
• 3 av 4 handelsanställda tror sig behöva vidareutbildning utanför jobbet någon gång i framtiden, men 3 av 4 av dessa ser hinder för det. De största hindren är svårigheter att kombinera jobb och studier, dåliga försörjningsmöjligheter och att man inte vet vilken utbildning man skulle välja.

Detta ställer både krav på insatser för att öka lärandet i arbetslivet och på satsningar för att anpassa reguljära utbildnings- och studiefinansieringssystemen till yrkesverksammas behov. Därför är det positivt att Socialdemokraterna tar upp båda dessa områden i sitt program och föreslår bland annat ett samverkansprogram för lärande i arbetslivet mellan det offentliga och arbetsmarknadens parter, ett omställningsuppdrag till yrkeshögskola och högskola samt anpassning av studiemedelssystemet efter yrkesverksammas behov. Det är reformer som kan ge fler möjlighet till kompetensutveckling både på och utanför jobbet.

Socialdemokraterna tar också upp vikten av förbättrade anställningsvillkor för att främja lärande i arbetslivet. Detta är särskilt viktigt för handelsanställda. Handels undersökningar visar att det är betydande skillnader i tillgång till kompetensutveckling mellan den som är deltidsanställd (38 % får årligen utbildning på jobbet) jämfört med den som jobbar heltid deltidsanställd (57 %). För att kompetens ska stanna kvar i handeln och för att arbetsgivare ska lyckas attrahera kompetent arbetskraft krävs ett mer långsiktigt tänk med rejäla satsningar på personalen och villkoren i branschen – både från arbetsgivare och från lagstiftare. Därför är Socialdemokraternas förslag om att slopa allmän visstid, stoppa hyvling och minska förekomsten av delade turer bra och välkomna.

Nu gäller det att regeringen också levererar och ser till att de förslagen blir verklighet.

USAs detaljhandelsjättar höjer lägstalönerna

Den 1 november höjer detaljhandelsjätten Amazon lägstalönen i USA för sina anställda till 15 dollar per timme. Det är mer än dubbelt så mycket än den lagstiftade federala lägstalönen på 7,25 dollar per timme är. Amazon har också sagt att de ska lägga kraft på att politisk påverka för högre federal lägstalön. Initiativet har fått den socialistiske politikern Bernie Sanders, som annars varit kritisk mot de stora företagens låglönepolitik, att prisa Amazons ägare Jeff Bezos. ”Jag applåderar Jeff Bezos idag för att Amazon höjer minimilönen” säger Sanders.

Redan före detta beslut hade det dock rört på sig inom de stora detaljhandelsföretagen i USA. Wal-Mart höjde i februari lägstalönen till 11 dollar per timme, och Costco har haft 14 dollar per timme. Att Amazon som dominerar USAs e-handel nu lyfter till nya höjder kan leda till ytterligare höjningar från konkurrenterna Vad ligger då bakom allt detta? Varför börjar de stora och dominerande företagen höja lägstalönerna?

En förklaring kan ligga i den omfattande kritik som de låga lönerna fått. Lönerna har i många fall varit så låga att det varit omöjligt att försörja sig, vilket har skapat många arbetande fattiga. Arbetarnas inkomster har varit så låga att de tvingats söka stöd från USA ganska magra välfärdsprogram. I en tidigare studie om Wal-Mart, Hidden cost of Wal-Mart jobs, (dolda kostnaderna för Wal-Marts jobb(av låga löner) visades att USAs skattebetalare var tvungna att stå för sociala stöd till följd av företagets låglönepolitik. I ett svenskt perspektiv är det sällan som man gör denna koppling. Men i USA har det varit ett stående tema, och situationen för arbetande fattiga analyseras kontinuerligt.

Samtidigt får man inte tro att höjda lägstalöner enbart handlar om godhjärtad välvilja från de rika företagen. I grunden har USA ridit på effekterna av Obamas stora stimulanspaket 2009 – 2011 vilket skapade en väg ur finanskrisen som påverkat USAs ekonomi än idag. Arbetslösheten ligger nu ner mot 3,7 procent och det finns stor konkurrens om arbetskraft inom handeln. De stora detaljhandelsföretagen Amazon, Wal-Mart och Costco har alla signalerat problem med att rekrytera arbetskraft. Och de tvingas konkurrera om jobben med högre löner.

För en svensk facklig ekonom är det som upp-och-ner-vända-världen att läsa om den senaste utvecklingen i USA. I Sverige är fokus nästan alltid på att sänka de lägsta lönerna. Deras funktion att motverka fattigdom och extrema låglönesektorer lyfts sällan fram. Tvärtom vill svenska högerpolitiker inom alliansen och SD på politisk väg sänka de lägsta lönerna för vissa redan utsatta grupper. Inte bara skulle det vara ett ingrepp i den fria förhandlingsrätten, det skulle också leda till ökad ojämlikhet och att många i Sverige skulle få svårt att försörja sig. Den svenska högern borde kanske också fundera lite över det som händer i USA.

Stefan Carlén

Ökad delaktighet minskar personalomsättning

Personalomsättningen i detaljhandeln är hög. Det vet vi sedan länge. Ungefär en tredjedel av personalen inom Handels avtalsområden omsätts varje år. Det är stora volymer. Av i genomsnitt 170 000 anställda slutar varje år 55 – 60 000 vilket då kräver att lika många måste rekryteras nya. Det ligger i sakens natur att en så hög personalomsättning är kostsamt för företagen i branschen. Det handlar om direkta kostnader för rekrytering, annonsering, tidsåtgång, upplärning mm. Men det finns också långsiktiga kostnader i form av tappad kompetens och förlust av långvarigt uppbyggda kundrelationer. Inte minst påverkas arbetsklimatet och arbetsmiljön negativt av en stor genomströmning. Vilket i sin tur har negativa effekter för kundrelationerna.

I en ny amerikansk studie har man undersökt vad som påverkar personalomsättningen i modehandeln. Även om arbetsvillkoren och arbetskultur skiljer sig mycket mellan Sverige och USA kan det finnas en del lärdomar att dra. Forskarna har undersökt om ett förbättrat arbetsklimat vilket de kallar för etiskt klimat har betydelse för att minska personalomsättningen. Resultatet är positivt. Man fann att ett klimat som skapar ökad delaktighet bland personalen i frågor som rör hållbarhet – såväl etiskt som arbetsmiljömässigt – har betydelse för att minska personalomsättningen. Och även om det kan vara förknippat med kostnader att skapa en ökad delaktighet så gav det verksamheten en mer långsiktigt hållbar organisation.

Hur ska man översätta detta till svenska förhållanden? Hög personalomsättning och en ökande svårighet att rekrytera personal med rätt kompetens finns även här. Det kanske låter för självklart, att en arbetsorganisation präglad av delaktighet i löpande beslutsprocesser skapar ökad trivsel, minskad stress och en lägre personalomsättning. Men för detta krävs investering i personalen, en arbetsorganisation som bygger på fasta anställningar och heltider. Det som inte skapar ett långsiktigt hållbart klimat är slimmade arbetsorganisationer, hög andel av tillfälligt anställda och oro över att få sina arbetstider och inkomster hyvlade. Här har vissa delar av branschen mycket att lära sig.

Stefan Carlén