Handelns vd-löner ökade med 21,2 procent

Pandemiåren var svåra för anställda i handeln. Sjukskrivningar, permitteringar och minskade arbetstidsmått ledde till förlorade inkomster. Färre anställda på arbetsplatserna bidrog till ökad belastning. Och under samma tid fanns en ständigt gnagande oro för att bli smittad på jobbet. Det visar Handels undersökningar.

För handelsföretagens ägare såg det dock bättre ut. Vi vet nu av den senaste statistiken att företagen kunde räkna hem rekordhöga vinster.

En annan grupp som verkar ha klarat pandemin hyfsat bra är handelsföretagens vd-ar. Handelsnytt har tidigare visat på kraftiga inkomstökningar för de vd-ar som sitter i Svensk Handels styrelse.

En bra källa är också branschtidningen Market, som varje år gör en gedigen kartläggning av vd-lönerna i de största handelsföretagen. Om vi ser till de vd:ar som ledde samma företag två hela år så ökade inkomsterna 2021 med 21,2 procent, vilket är något högre än 2020 då de ökade med 17,2 procent.
I kronor räknat innebar 21,2 procent en genomsnittlig ökning på 981 000 kr, och den genomsnittliga inkomsten hamnade på 5,6 miljoner.

Den absolut högsta inkomstökningen hade Lars Ljungälv på Bergendahl & son med 24,6 miljoner eller 147 procent. Inkomsten ökade från 16,7 miljoner till 41,3 miljoner. Den ökningen av inkomst av tjänst sticker ut bland handelns toppchefer.

Men det finns andra som också kan vara värda att nämnas.
Karl Eklöv, Stadium, ökade med 6,1 miljoner (141 procent) till 10,5 miljoner. Göran Westerberg, Rusta, ökade, 4,6 miljoner (39 procent) till 16,5 miljoner. Björn Lindblad, Mio, ökade med 3,5 miljoner (46 procent) till 12,2 miljoner. Nämnas bör också Helena Helmersson, HM, som ökade med 2,1 miljoner (17 procent) till 14,2 miljoner.

I jämförelse med de löneökningar vanliga anställda fått framstår detta naturligtvis som fantasisummor. Men finns det något som motiverar dessa inkomster till toppchefer? Nej, inte om man ser till forskningen om vd-löner och hur de sätts. Det saknas belägg för att höga vd-löner ger mer framgångsrika företag. Bonussystem kan snarare var kontraproduktiva då fokus på kortsiktig vinst kan gå ut över långsiktig hållbarhet i företagen.
Återstår den moraliska frågan. Hur kan man argumentera för återhållsamma löner samtidigt som man själv får stora lönelyft?

Stefan Carlén

Ökade klyftor i spåren av pandemin

Vanliga arbetare drabbades hårt av coronapandemin under 2020. Samtidigt blev de rikaste ännu rikare. Den genomsnittliga inkomsten för den ekonomiska eliten under 2020 var 73 gånger högre än lönen för såväl butikssäljare som lagerarbetare. Det visar LO:s årliga rapport om makteliten som jämför löneutvecklingen för arbetare med samhällets eliter inom bland annat ekonomi, politik, civilsamhälle, media och myndigheter.

Under 2020 ökade arbetslösheten, många blev uppsagda eller permitterade. Ökad sjukfrånvaro ledde också till lägre löner. I vissa av handelns branscher fick anställda slita hårdare på grund av ökat kundtryck och sjukfrånvarande kollegor som inte ersattes. Dessutom har de via skatten finansierat omfattande stödprogram för flera hundra miljarder till Sveriges företag. Tittar vi på Sveriges maktelits inkomster under 2020 märks knappt några tecken på kris. Hela makteliten har höga inkomster men den ekonomiska eliten som består av ett 50-tal vd:ar på svenska storföretag är de vars inkomster som har ökat mest. För hela makteliten krävs drygt 24 butikssäljare för att nå upp till maktelitens genomsnittliga inkomst, till skillnad från 74 för den ekonomiska eliten.

I praktiken är skillnaden mellan butikssäljare och den ekonomiska eliten ännu större. LO:s beräkningar är nämligen gjorda på heltidslöner. De allra flesta butiksanställda arbetar deltid, många ofrivilligt och med få fasta timmar på kontrakten. Ofta är deltiderna kombinerade med otrygga visstidsanställningar som gör att perioder utan arbete mellan två anställningar förekommer. Detta gör att det egentligen går fler faktiska butiksmånadslöner än 73 på en vd-lön. Under pandemin förlorade dessutom många anställda i butik sina extra timmar. De timmar som kanske vanligtvis gjort att de fått ekonomin att gå ihop trots få fasta timmar.

LO:s rapport om makteliten publicerade första gången 1950 och har sen dess regelbundet mätt hur många industriarbetarlöner som behövs för att nå upp till 50 vd:ars genomsnittliga inkomst. På senare år har även butikssäljare och lageranställda inkluderats i rapporten. 2020 mättes den högsta relativa inkomsten för vd:arna sedan rapporten publicerade för första gången. Nästan 65 industriarbetarlöner behövdes för att komma upp i den genomsnittliga inkomsten för en vd på ett stort företag i Sverige. 2020 års klyftor mellan arbetare och ekonomisk elit innebär även den största ökningen jämfört med föregående år som noterats sen rapporten publicerade för första gången. 2019 krävdes drygt 60 industriarbetarlöner och 2020 krävdes som nämnt 65 industriarbetarlöner. Skillnaden är ännu större när det gäller butikssäljare. År 2019 gick det 65 heltidsanställda butikssäljare på en lön för makteliten. År 2020 krävdes 73 butikssäljare för att komma upp i en lön för makteliten

Den minsta inkomstklyftan observerades 1980, då behövdes drygt 9 industriarbetarlöner för att nå upp till en vd:s genomsnittliga inkomst. Siffrorna talar för sig själva. De senaste decenniernas skattepolitik har skapat stora skattelättnader för kapital som gjort de rika rikare. Senast 2019 avskaffades värnskatten, en tilläggsskatt på fem procentenheter för den som har en årslön dubbelt så hög som en industriarbetares, som en del Liberalernas krav i januariavtalet.

För att vända utvecklingen med ökade klyftor behövs en annan skattepolitik. Ett steg i rätt riktning är LO:s krav på en enhetlig kapitalinkomstskatt på 35 procent och en rättviseskatt på över en miljon kronor. Men en förändrad skattepolitik löser inte hela problemet. För att minska klyftorna i samhället behöver fasta heltidsanställningar göras till norm. Butiksanställda måste kunna leva på sin lön.

Thea Holmlund

---

Branschen har råd med bättre bemanning

Efter två års pandemi avskaffas nu äntligen restriktionerna och kvartalsrapporterna visar att företagen inom handeln återhämtar sig bra. Enligt BUN (Butikskedjornas Utveckling & Nyckeltal) hade Lindex en vinst på 322 miljoner kronor under det tredje kvartalet 2021, Byggmax 395 miljoner kronor. Under 2020 fick Lindex även nästan 23 miljoner kronor i omställningsstöd av staten. Notan för pandemin har de anställda i stället stått för i form av till exempel minskad inkomst vid permittering eller färre timmar på anställningskontraktet. Handels undersökningar visar också att anställda har kämpat för att få folk att hålla avstånd medan de blivit spottade på, utskällda och samtidigt oroat sig för att själva bli smittade. Situationer de ofta fått hantera ensamma eftersom bemanningen i branschen är så låg.

Även om sjuknärvaron minskat under covid-19-pandemin visar undersökningen också att anställda tvekar kring att stanna hemma vid symtom på sjukdom. Dels på grund av underbemanningen som gör arbetsbelastningen så hög för de kvarvarande att man drar sig för att sjukanmäla sig och utsätta arbetskamraterna för det. Dels på grund av att många har låg inkomst och dessutom, som en följd av pandemin, har fått färre timmar och därmed ännu svårare att få karensersättningen att räcka till.

Forskning visar också hur handelns alltmer slimmade arbetsorganisationer påverkar arbetsmiljön negativt och får andra konsekvenser branschen. Den låga personaltätheten och ett mer utbrett ensamarbete leder till minskad samhörighet, vilket även kan påverka den framtida personalförsörjningen negativt. Samtidigt som företagen går med miljonvinster slimmas bemanningen så tunn att de anställda knappt upplever att de har några arbetskamrater. Om handeln inte förmår att erbjuda rimliga arbetsvillkor till de anställda riskerar man att stå utan den kompetens som krävs för en långsiktigt lönsam verksamhet också i framtiden. 

När vi nu förhoppningsvis lämnar pandemin bakom oss och går in i en ny avtalsrörelse kan vi konstatera att handeln har råd med löneförhöjningar, utökad bemanning och trygga anställningar på heltid. Likadant har pandemin visat att det finns pengar till investeringar i det gemensamma, som till exempel ett permanent slopat karensavdrag.

Kvartalsrapporterna, rörelseresultaten och vd-lönerna visar att pengarna finns. Nu är det hög tid att resurserna går till de som under hela pandemin har sett till att vi kunnat handla mat i butikerna, material till våra byggprojekt och packat varorna vi beställt från hemmets trygga vrå. 

Tuff pandemi för alla utom vd-n

Pandemiåret 2020 var tufft för handelns anställda. Det vet vi av de undersökningar som Handels gjort. Utöver oro för att bli smittad och dra med smitta hem tappades inkomster genom permittering och ökad sjukskrivning. Inkomsterna drabbades också genom att lönerna inte höjdes förrän i november.
Men en särskild grupp verkar inte ha drabbats särskilt hårt när det gäller inkomster. Det är handelns vd-ar i de största företagen.

I branschtidningen Market har man kartlagt inkomster för 80 vd-ar i handeln. Om vi bara ser till dem som funnits med under hela åren 2019 och 2020 så ökade inkomsterna med 17,2 procent till i genomsnitt 5,4 miljoner.

Klas Balkow, vd på Axfood, ökade sin inkomst med 8,5 miljoner eller 77 procent. Han hamnade då på 19,6 miljoner. Med detta gick han förbi Icas vd Per Strömberg som den högst betalde vd:n i handeln. Ica-Per ökade under pandemiåret sin inkomst med ”endast” en miljon och hamnade på 18,8 miljoner.

Den vd som hade högsta inkomstökningen i procent var Johan Sjödin på Jysk. Hans inkomst höjdes med 93 procent till 4,9 miljoner. Här kan vi också nämna Susanne Ehnbåge på Lindex som ökade med 63 procent till 6,6 miljoner.

Den vd som hade högsta inkomstökningen i kronor var ovan nämnde Klas Balkow med sina 8,5 miljoner. Näst mest ökade Lars Ljungälv på Bergendahls med 6,9 miljoner vilket var 70 procent. Som god trea hittar vi Göran Westerberg på Rusta som fick 5,2 miljoner extra i plånboken och landade på totalt 11,9 miljoner.

Det finns naturligtvis mycket man kan säga om detta. Exempelvis att det inte finns några belägg som motiverar höga vd-löner. Varför de kapitalistiska ägarna hela tiden går med på olika bonusprogram som leder till kraftiga vd-löneökningar är ur detta perspektiv en gåta. Men som facklig ekonom kan man inte undgå att se det problematiska i hur ojämnt inkomsterna fördelas. Handelsanställda på detaljhandelsavtalet hade 2020, om vi utgår de inkomsterna man fick givet de arbetstider som fanns på kontraktet, en årslöneinkomst på ca 215 000 kr. Mot den bakgrunden tjänar en genomsnittlig topp-vd 25 gånger mer, Klas Balkow 91 gånger mer. Vad kan motivera sådana skillnader?

De anställda som stått i pandemins centrum har fått höra hur tufft det är för företagen, som knappt kunnat överleva när det måste ge anställda löneökningar enligt det så kallade ”märket”, på knappt två procent. Nu vet vi att lönsamheten i själva verket var god under 2020. Och uppenbarligen har ju företagen haft råd att ge rejäla löneökningar åtminstone till en grupp vd-ar.

Stefan Carlén

Kraftig ökning av handelns vd-löner

Handelns toppchefer har under flera år ökat sina inkomster betydligt mer än de anställda. Den senaste statistiken visar att det fortsätter. Det framgår av branschtidningen Markets årliga granskning av vd-lönerna i handeln 2019.

Om vi ser till de toppchefer som jobbade på företaget hela 2018 och 2019 så var den genomsnittliga inkomstökningen 8,6 procent eller 397 000 kr. Det kan jämföras med det så kallade ”märket” som samma år var två procent, och för en detaljhandelsanställd på heltid innebar runt 6 500 kr i löneökning.

Men som vanligt fanns det vissa som hade betydligt högre inkomstökningar. Mest ökade de för Åhléns vd Gustav Öhrn. Han ökade sin inkomst med 5,2 miljoner (78%) till knappt 12 miljoner. Björn Lindblad på Mio ökade sin inkomst med 2,5 miljoner (45%) till 7,9 miljoner, medan Lotta Lyrå på Clas Ohlsson fick en ökning på 2,1 miljoner (27%).

Högst lön bland handelns vd-ar har som vanligt Icas Per Strömberg. Hans inkomst var 17,8 miljoner, en ökning med en halv miljon eller tre procent. Näst mest tjänade ovan nämnde Gustav Öhrn på Åhléns med knappt 12 miljoner, och trea på listan är Klas Balkow på Axfood med drygt 11 miljoner. Som jämförelse är den genomsnittliga årsinkomsten för en heltidsanställd i detaljhandel drygt 300 000 kr.

Handelns arbetsgivare framhåller vanligen inför avtalsrörelser att löneökningarna måste vara låga, att lägstalönerna måste sänkas, och att ob-ersättningen är för dyr. De anställda i handeln drabbas av slimmad bemanning, hyvling och korta deltider. Allt för att hålla kostnaderna tillbaka.

Men samma måttstock tycks inte gälla toppcheferna bland handelsföretagen.

Stefan Carlén

Stoppa klyftorna som tar oss till 1930-talet

Just nu pågår avtalsrörelsen där fackförbund inom LO förhandlar kollektivavtal för närmare tre miljoner anställda. Inom handeln är skiljelinjerna mellan fack och arbetsgivare stora. Det handlar om vilka löner och villkor som ska gälla. Resultatet påverkar människors hela liv och vardag. Men avtalsrörelsen handlar om ännu mer, det handlar om vilket samhälle vi vill leva i.

I dagarna släppte LO rapporten ”Makteliten – i en egen bubbla” som visar att klassklyftorna ökar snabbt på vanligt folks bekostnad. Sedan LO började mäta 1950 har toppcheferna i näringslivet aldrig tjänat så mycket som nu jämfört med vanliga löntagare.

En VD-lön i den ekonomiska eliten motsvarar nu 60,8 industriarbetarlöner (heltidslön). På mindre än ett år tjänar direktören betydligt mer än vad en arbetare gör under ett helt yrkesliv. LO jämför också med den bredare gruppen ”makteliten” där en mängd olika toppositioner inom näringslivet, politiken och samhället i stort ingår. Också här är skillnaderna historiskt stora. Det är skrämmande läsning för alla oss som tror på ett jämlikt samhälle som håller ihop.

Jämfört med handelsanställda är klyftorna, inte minst på grund av deltidsproblematik, ännu större. Samtidigt går handeln som bransch bra och VD:arna i handelsföretagen ökar sina löner mycket snabbt. Branschtidningen Markets genomgång visar att VD-lönerna inom de största handelsbolagen ökade med i genomsnitt 7,2 procent under 2018. Samma år fick vanliga handelsanställda nöja sig med 1,6 procents löneökning.

De växande klyftorna syns inte bara i relation till VD-lönerna och maktelitens inkomstutveckling. I Sverige är lönegapet mellan arbetare och tjänstemän nu lika stort som på 1930-talet. Ja du läste rätt, på samma nivå som innan andra världskriget och Saltsjöbadsavtalets tillkomst.

Jämlikheten i Sverige behöver öka för att vårt samhälle ska hålla ihop. Det tjänar alla på. Vi kan aldrig acceptera att föras tillbaka till en tid med inkomstklyftor som borde höra historien till. En del går att åstadkomma på politisk väg men i grunden handlar det om att vanligt folks löner och villkor måste hänga med. Därför är fackens krav i avtalsrörelsen helt nödvändiga för att stoppa de växande klyftorna.

Daniel Söderberg Talebi

Kraftig ökning av VD-lönerna i handeln

Det finns stora klyftor i samhället och handeln är inget undantag. I detaljhandelsavtalet för arbetare låg 2018 den genomsnittliga löneinkomsten inklusive ob-ersättning på 18 700 kr i månaden. En tredjedel hade löneinkomster under fattigdomsgränsen. Kombinationen av låga löner och korta deltider medför att många detaljhandelsanställda har svårt att försörja sig.

Mot bakgrund av detta är det alltid intressant att ta del av branschtidningen Markets granskningar av VD-lönerna i de största handelsbolagen. I genomsnitt hade VD-arna en årsinkomst på knappt 4,6 miljoner kr vilket motsvarar drygt 380 000 kr i månaden. Det innebär att en genomsnittlig VD tjänar tjugo gånger så mycket som en genomsnittlig detaljhandelsanställd.

Men det finns naturligtvis de som tjänar över genomsnittet. ICAs VD Per Strömberg tjänade hela 17,3 miljoner 2018, drygt 1,4 miljoner i månaden, vilket är nästan 80 gånger mer än vanliga detaljhandelsanställda.

Löneökningarna 2018 för detaljhandelsanställda låg i genomsnitt på blygsamma 400 kr (för heltid) i månaden vilket motsvarar 1,6 procent. För VD-arna ökade årsinkomsten med 311 000 kr vilket motsvarar 26 000 kr i månaden och 7,2 procent i löneökning. Löneökningen i kronor blev således 65 gånger högre för en VD än för en vanlig detaljhandelsanställd. Och 7,2 procent är naturligtvis betydligt högre än det som brukar kallas ”märket” på svensk arbetsmarknad.

Men även här finns det VD-ar som ökat sina löner mer än genomsnittet. För att bara nämna några så ökade Johan Sjödin (Jysk) sin årsinkomst med 1,9 miljoner (80%), Björn Lindblad (Mio) med 1,6 miljoner (42%), Thomas Evertsson (Willys) med 1,2 miljoner (25%), Gustaf Öhrn (Åhlens) med 1 miljon (17%).

Lönerna för toppcheferna upplevs naturligtvis som fantasisummor för de som måste jaga timmar för att kunna försörja sig. Det skapar inte endast ekonomiska klyftor utan medför också helt olika syn på verkligheten. I den anställdes verklighet får de höra krav på återhållsamma löner, sänkta lägstalöner, hyvling av arbetstider, slimmade organisationer och att marginalerna är tuffa. Men i toppchefernas värld finns uppenbarligen medel till höga löneökningar – så länge det går till dem själva.

Stefan Carlén